Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - London ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lotsbarnskolor inskränkts till 12 (1923); i
stället lämnar Lotsstyrelsen ett årligt
inackorderingsbidrag å 160 kr. för skolpliktigt
barn för minst 4 månaders undervisning.
R. S—m.
*Lotsdistrikt. Se Lotsverket (äfven
i Suppl.).
*Lotsförman. Se Lots (äfven i Suppl.).
*Lotshemman. Under K. M:ts behandling ligger
f. n. (1924) frågan om upphörande af lotshemmans
skyldigheter och friheter.
R. S—m.
*Lotspenningar fördelas numera, sedan lotsarna
erhållit fasta löner, emellan staten och lotsarna,
med 60 proc. till statsverket och 40 proc. till
lotsarna vid den plats, där de influtit. De senare
fördelas i allmänhet i lika lotter emellan de
vid platsen i lotsningstur intagne lotsarna och
extra lotsarna. Sammanlagda beloppet af influtna
lotspenningar utgjorde för budgetsåret 1 juli 1923—30
juni 1924 kr. 2,344,632:30, högsta lotslotten (40
proc.) 1923 kr. 4,074:77 vid Norrköpings lotsplats,
minsta lotslotten s. å. kr. 34:20 vid Mönsters
lotsplats.
R. S—m.
*Lotsstyrelsen lyder sedan 1 juli 1920 under
Handelsdepartementet, med senaste instr.
af 24 nov. 1923. För densamma gäller
aflöningsreglementet för befattningshafvare vid
statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande
den civila statsförvaltningen af 22 juni 1921.
Styrelsens sammansättning är oförändrad.
Hos densamma äro anställda å kanslibyrån 1
sekreterare, 1 kamrerare,
1 registrator, 2 revisorer och 1 kassör, 1 kvinnligt
kanslibiträde och 1 kvinnligt kontorsbiträde
samt å fyringenjörskontoret 2 fyringenjörer, 1
materialförvaltare och 2 verkmästare. Vidare äro
anställda 1 förste expeditionsvakt och
2 expeditionsvakter. Styrelsen anställer
i mån af behof icke-ord. tjänstemän.
R. S—m.
*Lotsverket. Nytt tjänstgöringsregl. för
lots- och fyrstaten utfärdades af Lotsstyrelsen
24 dec. 1923. Särskildt aflöningsreglemente
för befattningshafvare vid lots- och
fyrstaten fastställdes af K. M:t 9 juni 1922,
tilläggsbestämmelser till detsamma 30 nov. 1922 och
övergångsbestämmelser 3 nov. s. å. Lönereglementet
upptar i särskild för lotsverket uppgjord löneplan
11 lönegrader för manliga och
2 för kvinnliga ord. tjänstemän. I fråga om
e. o. befattningshafvare finnas 8 lönegrader
för manliga och 2 för kvinnliga tjänstemän.
Samtliga lönegrader äro uppdelade i klasser
och dessa i 7 ortgrupper. Lotsplatser,
fyrplatser och fyrskepp äro uppdelade hvar
och en grupp i 3 klasser. Utom lönen ha lotsarna
del i lotspenningar (se d. o., äfven i Suppl.) och
personalen å vissa fyrar s. k. enslighetstillägg
(se d. o. Suppl.). — Gränsen mellan Öfre norra och
Nedre norra lotsdistrikten har ändrats så, att den
utsträckts till gränsen mellan Ullångers, Vibyggerå
och Nätra socknar i Västernorrlands län, hvarigenom
bl. a. Ulfö och Skags lotsplatser kommit under Öfre
norra lotsdistriktet.
R. S—m.
Lotsverket i Finland. Se Sjöfartsstyrelsen. Suppl.
*Lotteri under form af statligt
penninglotteri har i Sverige förberedts genom
en af regeringen i sept. 1920 åt professor
K. V. E. Charlier (se denne) uppdragen "Utredning
ang. inrättandet av ett svenskt statslotteri",
hvilken utredning afgafs i mars 1922 och
utmynnade i ett förkastande af principerna både för
klass- och nummerlotteri och i
förslag till s. k. enkelt lotteri, hvari alla
lottnumren dragas ur ett hjul, medan vinsterna dragas
ur ett annat, så att samtidigt ett nummer utfaller ur
lotthjulet och ett ur vinsthjulet, tills alla vinster
utdragits för samtidigt utfallande lottnummer,
hvarefter återstående lotter bli niter; förslaget
förordade f. ö. vissa grunder för ett svenskt
statslotteri. I enlighet med 1881 års förordning
ha medgifna lotterier för bortlottning af lösören
för välgörande ändamål m. m. förekommit talrikt
(8,962 lotterier 1898—1907), och K. M:t har gjort
vidsträckt tillämpning af rätten att bevilja andra
privata lotterier, t. ex. till förmån för teatrar,
konserthus, olympiska spelen och utställningar. —
Staten har genom Riksgäldskontoret inrättat
premieobligationslotterier; 1918 och 1921 utsläpptes
premieobligationslån om 2 mill. obligationer à 50
kr. hvartdera (se Premieobligation. Suppl.). — 1923
års kung. ang. anordnande af vadhållning medelst
s. k. totalisator (se d. o.; äfven i
Suppl.) har gjort lotteri i sådan form beroende
af K. M:ts tillstånd, som därefter meddelats vid
kapplöpningar och traftäflingar på vissa orter inom
landet. — Preussiska statslotteriet utvidgades
1910—11 att omfatta jämväl de sydtyska staterna,
och österrikiska nummerlotteriet ombildades 1913
till klasslotteri. Premieobligationslån på olika
villkor ha under och efter Världskriget tillgripits
i flera stater och i somliga vid flera tillfällen. —
Lotteribeskattningen sker vid statslotterier enklast
genom vinsternas begränsning till viss proc. af
insatssumman, såsom i 1922 års svenska förslag, men
inriktas därjämte icke sällan dels på afgifter för
lotteriförvaltningen, dels på afgifter för deltagarna
i lotteriet, d. v. s. spelarna, som dessutom i flera
länder drabbas af skatteplikt för eventuella vinster.
E. F. K. S—n.
Lott-ordalen. Se Ordalier, sp. 812.
Loucheur [loʃȫr], Louis, fransk politiker, f. 12
aug. 1872 i Roubaix, utbildade sig vid École
polytechnique i Paris till ingenjör och arbetade sig
som sådan fram till en mycket inflytelserik ställning
inom den nordfranska storindustrien. Han blef
dec. 1916 understatssekreterare för krigsindustrien i
ministären Briand, öfvergick mars 1917 till ministären
Ribot som understatssekreterare för kolanskaffning,
var sept.-nov. s. å. ammunitionsminister i
ministären Painlevé och behöll samma post under
Clemenceau nov. 1917—jan. 1920. 1919 invaldes han i
deputeradekammaren (för dep. Nord) och slöt sig till
republikanska vänstern, i hvilken grupp han 1920 blef
vicepresident. L. var jan. 1921—jan. 1922 minister
för de befriade områdena i Briands ministär och
förde 1921 personliga underhandlingar i Wiesbaden
med tyske återuppbyggnadsministern Rathenau om
tyska naturaleveranser till de franska krigshärjade
områdena (Wiesbadenaftalet 20 okt. 1921). L. har i
deputeradekammarens debatter gjort sig till tolk
för storindustriens intressen och därvid stundom
förordat en moderatare, mera på genom ömsesidig
öfverenskommelse vunna praktiska lösningar
inriktad politik än Poincarés. L. var en af
Frankrikes delegerade vid Nationernas förbunds
församlingsmöte i Genève 1924. Han erhöll hösten
s. å. anbud å ambassadörsposten i Berlin, men afböjde.
V. S—g.
*Lough. — L. Neagh. Se Neagh.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
