Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Luktsalvia ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
*Lumière, A. Hans broder Louis blef 1919 led. af
Institutet.
*Lumijoki är sedan 1917 själfständigt
pastorat i Uleåborgs stift, Uleå
härad och domsaga. 2,478 inv. (1922).
O. B—n.
Luminescens. fys. Se Luminiscens (äfven i Suppl.).
*Luminiscens, mindre riktig form för Luminescens. —
8. Radioluminescens, af radioaktiv strålning
framkallad luminescens. Se Radioaktivitet, sp. 865
och 868.
Lumivaara, [lo’mivara] kommun och
församling i Viborgs län, Finland, Kronoborgs
domsaga och härad, afskildes från Jaakkima
1923. Pastoratet hör till Nyslotts stift.
O. B—n.
*Lummelunda är nu såväl som Martebo annex till
Stenkyrka, Visby stift, Norra kontraktet. 369
inv. (1924).
Lumparen l. Lumparfjärden, hafsvik på sydöstra Åland,
begränsad af Fasta Åland och de stora öarna Lemland
och Lumparland samt i n. ö. smärre öar såsom Prästö
och Toftö, liknar mer en insjö än hafsvik och har
en areal af omkr. 120 kvkm. Se kartan till art. Åland.
O. Sjn.
Lumpsjuka, med. Se Lungmjältbrand. Suppl.
*Luna, H. Uppgiften, att Hurtado de Mendoza författat
Lazarillo de Tormes (se d. o.), är oriktig.
Luna, mansroll (grefve, hämndlysten rival; baryton)
i operan "Trubaduren" af Verdi (se d. o., sp. 1210).
Luna, lat. Se Månen.
*Lunaria, bot. L. rediviva förekommer utom i Skåne
äfven vid Uddevalla; på Kinnekulle är den utgången.
G. L—m.
Lunatsjarskij, Anatolij Vasiljevitj, rysk författare
och politiker, f. 1866 i guvernementet Poltava,
blef 1885 student i Petersburg, deltog i den
revolutionära rörelsen och måste lämna Ryssland. Han
vistades 1897—1905 mestadels utrikes, i England,
Frankrike och Italien (utvisades 1901 och 1903 från
Italien). L. deltog som socialdemokrat i den ryska
revolutionsrörelsen 1905 och måste därpå ånyo bege
sig utomlands. Kort före Världskrigets utbrott kom
han i närmare beröring med Lenin och Trotzkij och
blef medarbetare i bolsjeviktidningen "Iskra". Han
återvände till Ryssland efter marsrevolutionen
1917 och utsågs i nov. s. å. till folkkommissarie
för undervisningsärenden, hvilken post han ännu
(1924) bekläder. Med de längst till vänster stående
kommunisterna kom L. i konflikt, då han ville hålla
den ryska teatern uppe på dess gamla nivå och ge
skådespelarna en undantagsställning. Han hade ledt
teatrarnas socialisering. Bland L:s skrifter (på
ryska) märkas Proletariatet och vetenskapen (1913),
Proletariatet och konsten (1917), Faust och staden
(1918), sagospelet Den kloka Vasilissa (1919) och
socialdramat Ivan i himlen (1921). Om L:s betydelse
för den nyaste ryska litteraturen se uppsats af
I. Faludi i "Ord och bild" 1924.
*Lund. Arealen har genom införlifvandet 1 jan. 1914 af
S:t Peters kloster samt af några andra smärre områden
ökats till 1,972 har, hvaraf 1,965 har land. 23,573
inv. (1924). Tax.-v. å fast egendom är 95,610,900 kr.,
hvaraf för jordbruksfastighet 4,921,400 kr. och för
bevillningsfri 20,349,500 kr. (1923). Den bevillningstax. inkomsten var
s. å. 30,569,500 kr. Fabrikerna äro 60 med 1,335
arb., 12,875,146 kr. tillverkningsvärde och 854,977
kr. bevillningstaxerad inkomst (1922). L. har ett
af Sveriges mest betydande hospital. 1922 öppnades
en vårdanstalt för blinda med kompliceradt lyte, som
ersätter den tidigare anstalten i Vänersborg. Genom
gräfningar ha talrika minnen från det medeltida
L. bragts i dagen. Tills. med Malmö, Hälsingborg
och Landskrona bildar L. nu en valkrets, som väljer
8 led. till Andra kammaren. Bankinrättningarna
äro nu: Skånska hypoteksföreningen, Sparbanken
i L., Sparbanken för L:s stad och kringliggande
land. Torna, Bara och Harjagers härads sparbank samt
afd.-kontor af Skandinaviska kredit a.-b., Svenska
handelsbanken, Jordbrukarbanken och Sydsvenska
banken. "Folkets tidning" upphörde i nov. 1920.
K. A—t.
*Lund (sp. 1376), John, dog 8 jan. 1913 i Bergen.
*Lund (sp. 1376). 1. O. V. L. dog 29 mars 1915 i
Kristiania. — 2. Alf L. dog 22 mars 1918.
*Lund (sp. 1376), Fredrik Stang, dog 13 juni
1922 under ett besök i Stockholm. Han skref
Sakförergjerningen (1916).
Lund, Karl Johan, orgelbyggare, f. 5 jan. 1831 i
Stockholm, d. där 1914, tog 1854 orgelbyggarexamen
vid Mus. akad., anställdes 1861 hos orgelbyggaren
P. L. Åkerman (se denne), ingick 1866 kompanjonskap
med honom och fortsatte efter Åkermans död, 1876,
fabrikationen under firma P. L. Åkerman & Lund, som
1893 ombildades till aktiebolag och 1898 flyttade
fabriken till Sundbyberg. L. afgick 1905 från
bolaget och utöfvade t. o. m. 1909 egen verksamhet
tills. med en son. På utländska studieresor
inhämtade L. fruktbärande rön; han införde i
svenska orgelbyggeriet bl. a. magasinsbälgen
och luftlådor efter Roosevelts pneumatik
(1888). Han nybyggde omkr. 250 orglar i riket.
E. F—t.
Lund, Erik, missionär, f. 21 okt. 1852 i Mora,
Dalarna, studerade vid missionsskolan i Kristinehamn,
Betelseminariet i Stockholm och East London institute,
var missionär i Spanien 1877—80, understödd
af enskilda missionsvänner, och utsändes 1881,
som svenska baptisternas förste utlandsmissionär,
till Spanien, där han vid sidan af sin evangeliska
verksamhet äfven redigerade några religiösa
tidningar. Efter en tid öfvergick han i American
baptist missionary societys tjänst och utsändes af
detta samfund 1898 till Filippinerna, där han utförde
ett omfattande och betydelsefullt arbete särskildt som
bibelöfversättare. Numera är L. bosatt i Los Angeles
i Kalifornien, där han utger den spanska tidningen
"La revista homiletica". För filippinska befolkningen
öfversatte han evangelierna och Apostlagärningarna på
samarenyo (1909), Nya testamentet på tagalspråket
zebuano (1917) och hela bibeln på tagalspråket
panayano (1921). L. har författat skrifter om
baptistsamfundets hednamission, missionsproblem,
bibeltolkningens lagar m. m., af hvilka flera utgetts
på 2—4 olika språk.
A. K.
Lund, Carl Christian, dansk dekorationsmålare,
f. 21 april 1855 i Odense, gick på konstakademien
i Köpenhamn 1873—76, studerade dekorationsmåleri
i Wien och München och har från 1882 verkat som
dekorationsmålare i Köpenhamn, bl. a.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
