Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Marby ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
värde för återväxten, särskildt på svårföryngrade marker.
H. J. Dft.
*Marby tillhör nu Sunne, Ovikens och Hallens tingslag
samt Undersåkers kontrakt, Härnösands stift. 9,100
har. 600 inv. (1924).
*Marbäck. 1. Socknen hade 748
inv. 1924. Patronatsrätten upphörde fr. o. m. 1922. —
2. M. är sedan 1 maj 1921 annex till Tvärred,
Göteborgs stift, Kinds kontrakt. 655 inv. (1924).
*Marcel, H. C., afgick 1913 från chefskapet för
nationalbiblioteket.
Marcel [-sä’l]. 1. Mansroll (protestantisk krigsbuss;
basparti) i Meyerbeers (se denne, sp. 387) opera
"Hugenotterna". — 2. Mansroll (målare, baryton)
i Puccinis (se denne) opera "Bohême".
*Marcellus. (Sp. 871) - 4. Marcus Claudius M. Bild
af Marcellusteatern meddelas å pl. VII till art. Rom.
Marcellusteatern (Theatrum Marcelli). Se Marcellus 4
(sp. 871—872) och pl. VII till art. Rom.
*Marcére, É. L. G. D. de, dog 27 april 1918 i Messei,
dep. Orne. Han var den siste lifstidssenatorn i
Frankrike. M. utgaf ytterligare Histoire de l’assemblée
nationale (2 bd, 1904—07) och Histoire de la république
de 1876 à 1879 (2 bd, 1908).
Marc Girardin, F. A. Se Saint-Marc Girardin.
*Marcgraviaceæ, bot. Af fam. äro nu omkr. 50 arter kända.
G. L—m.
*Marchand, J. B., inställde sig vid krigsutbrottet
1914 åter i militärtjänst och deltog som brigadgeneral
i striderna i Champagne och vid Somme samt blef 1916
svårt sårad.
Marchands laktobutyrometer [marʃã’s]. Se Mjölkprofvare, sp. 752.
*Marchesi, Salvatore. — Hans hustru Mathilde M. dog
18 nov. 1913 i London.
*Marchet, G., dog 27 april 1916 i Schlackenwerth i Böhmen.
Marciale [martjāle], mus. Se Marcia.
*Marcion. Se A. Harnack, "Marcion: Das evangelium
vom fremden gott" (1921).
*Marcks, Erich, blef professor i München 1913
och i Berlin 1922 samt utnämndes sistnämnda år till
preussiska statens historiograf. Bland hans skrifter
må ytterligare nämnas det populära arbetet Otto
von Bismarck (1915; 23 :e uppl. 1924), Luther und
Deutschland (1917), Ostdeutschland in der deutschen
geschichte (1920) och England und Frankreich während
der letzten jahrhunderte (1923). Af M:s "Männer und
zeiten" utkom 6:e "omgestaltade" uppl. i 2 bd 1922.
V. S—g.
Marcks von Würtemberg. Se Marks von Würtemberg (äfven
i Suppl.).
Marc-Michel [-miʃä’l]. Se Michel, M. A. A.
Marcoing [markåä̃’], by i franska dep. Nord,
vid Schelde, 7 km. s. v. om Cambrai, till en
stor del förstörd under Världskriget. 1,770
inv. (1921). M. besattes 26 aug. 1914 af tyskarna,
men intogs under slaget vid Cambrai 20 nov. 1917
af engelsmännen, hvilka dock mot slagets slut
åter måste utrymma byn 6 dec. Under de allierades
slutliga offensiv återeröfrades M af engelsmännen 28
sept. 1918. Jfr Världskriget, sp. 163, 222 och 242.
H. J—dt.
Marconirigg [-kå̄ni-], sportv., hvardaglig benämning
på den moderna segelbåtsriggen, som karakteriseras
däraf, att det trekantigt skurna storseglet saknar
gaffel och i hela sin längd följer masten. Benämningen
uppstod i England, då man fast förenade undermasten
och toppmasten för att slippa nedfira den senare
vid bärgning af toppseglet. Toppmasten var då
stagad med en mängd wire, så att den till utseendet
påminde om en mast för trådlös telegrafi, och fick i
England benämningen wire-less l. Marconimast (efter
uppfinnaren af den trådlösa telegrafien). Sedermera
förlängdes undermasten och gjorde toppmasten
öfverflödig, hvarigenom toppseglet kunde förenas
med storseglet, som på så sätt fick sin trekantiga
form. Denna numera öfver hela världen använda
"Marconirigg" är densamma, som i flera århundraden
användts på fiskebåtar vid Bermudaöarna (se
Bermuda-båt med fig.). Därför används stundom
äfven benämningen Bermuda-rigg. Storseglet har
form af en triangel och löper med hela sitt förlik
på en skena på mastens akterkant (eller på annat
sätt). Fördelen med denna rigg är, att seglet blir
lättare att sätta och bärga, då ingen tung gaffel
finnes. En nackdel är, att den höga masten alltid
står uppe och att det refvade seglet icke står så
väl, särskildt vid fuktig väderlek. Marconiriggen
har dock på senare åren nästan fullständigt trängt
ut gaffelriggen på lust-, kappseglings- och mindre
långfärdsbåtar. — Den verkliga Marconiriggen infördes
1912 af engelske båtkonstruktören Charles Nicholson,
då han konstruerade 15 meters R-yachten "Istria".
E. B—ll.
Marcus. 1. Henry Isac M., läkare, universitetslärare,
f. 2 maj 1866 i Stockholm, student 1883, aflade sina
med. examina vid Karolinska institutet samt blef
där 1903 doktor (på afh. Akuta förvirringstillstånd
på syfilitisk grund) och docent s. å. i psykiatri
och 1920 i neurologi och psykiatri. M. uppehöll
under årens lopp i flera repriser professur dels
i psykiatri, dels i nervsjukdomar och kallades
1924 (efter F. Lennmalm) till professor
i nervsjukdomar. Han hade sedan 1896 varit
öfverläkare vid Solna sjukhem och 1921 fått professors
n. h. o. v. M. har vid flera utländska studieresor
studerat hos Kræpelin, Nissl, Alzheimer, Ehrlich,
Nonne och Foerster. Af åt honom lämnade offentliga
uppdrag må nämnas medlemskap i Arméförvaltningens
vetenskapliga råd för nervsjukdomar sedan 1922. —
M:s vetenskapliga arbeten falla inom både psykiatri
och neurologi; utom gradualafh. märkas Studie öfver
etiologien till dementia paralytica i Sverige
(1902), Psychose bei perniciöser anæmie (1903), Die
salvarsanbehandlung bei syphilitischen erkrankungen
des nervensystems (1911), Om förändringarna i stora
hjärnans bark vid paralysie générale (1914), Epilepsie
mit geruchsaura (1915), Epilepsi och sinnesslöhet
(s. å.), Studien über die symmetrische gangrän
(1919 och 1921), Influensa och nervsystemet (1920),
Sensorische paramusie (1913), Études cliniques et
anatomo-pathologiques sur différentes affections des
noyaux centraux du cerveau (1923) och Minnesrubbningar
vid sjukliga förändringar i frontalhjärna och insula
(installationsföreläsning, 1924). — Han är medlem af
Société de névrologie de Paris (1921).
2. Karl Jakob M., den föregåendes syssling, läkare,
universitetslärare, f. 2 febr. 1873 i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
