Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Martin ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kusten och nedre loppet af floderna är mycket allmän
där, helt säkert allmännare än den förstnämnda.
L—e.
Maskör, en, som har till yrke att maskera (se d. o.).
*Masnedsund. På Masnedö anlades 1914 ett kustfort.
P. E—t.
Masnières [maniǟr], stor by i franska dep. Nord,
vid Schelde, 6 km. s. om Cambrai, förstörd under
Världskriget. 2,171 inv. (1921). M. besattes 26
aug. 1914 af tyskarna, intogs 20 nov. 1917 under
slaget vid Cambrai af engelsmännen, återeröfrades 1
dec. s. å. af tyskarna, som dock 26 sept. 1918 måste
utrymma byn. Jfr Världskriget, sp. 163, 222 och 242.
H. J—dt.
Masochism. Se Sadism.
Masolle, Erik Helmer (heter urspr. Ohlsson),
målare, f. 4 sept. 1884 vid Siljansnäs i Dalarna,
studerade i Stockholm vid Tekniska skolan 1901—03
och vid konstakademien 1903—07, vann kungl. medaljen
sistnämnda år och vistades med statsstipendium
1911—12 i England och Frankrike. Han gjorde sig känd
hufvudsakligen genom porträtt, flott och kraftigt
utförda: Fredrik Wachtmeister (1908), Zorn etsande
(1909, Helsingfors galleri), Hans Hildebrand,
H. Schück (utst. 1910), konung Gustaf V (civilklädd,
sittande, 1911) samt under sin vistelse i England
Bernhard Shaw och skådespelaren Herbert Tree i
Malvolios roll. M. har äfven målat karaktärsfulla
daltyper (Timmerhuggare, Bondspelman), nakna figurer
och landskapsstämningar samt utfört kärnfulla och
gedigna raderingar.
G—g N.
*Maspero, G. (sedan 1909 sir Gaston M.), dog 30 juni
1916 i Paris. 1914 lämnade han sin anställning i
Egypten och blef s. å. ständig sekreterare i Académie
des inscriptions.
Masrata, stad. Se Misrata.
*Masreliez. 1. Jacques Adrien M. var född i Grenoble.
2. Louis Adrien M. målade som elev för Gottman. Hans
altartafla i Maria kyrka behandlar ämnet Herdarnas
tillbedjan. Nattvarden målade han 1767 för Romfartuna
kyrka Från Paris begaf sig M. till Bologna 1770. Till
Rom kom han efter ett uppehåll i Florens 1774. I Rom
var han rastlöst verksam med kompositioner i teckning
eller färg, klassiska ämnen i tidens anda, och med
aftecknande af stadens fornminnen. Han blef en lärd
arkeolog och drogs af sina klassiska studier småningom
från fritt skapande till dekorativ konst. Efter
återkomsten till Stockholm 1783 arbetade han länge
på det verk, Alcestes död, som bäst belyser hans
sträfvan och uttrycksförmåga som stafflimålare. Under
sitt senare skede upptogs han alltmer uteslutande af
dekorativa arbeten. För Gustaf III:s räkning utförde
han först ett par interiörer på Stockholms slott
(1785—89) samt utsirningen af kiosken på gamla Haga
(1787—88). Sedan följde den omfattande dekoreringen af
Konungens paviljong på Haga (1789—92). Efter konungens
död följde omfattande arbeten i Stockholms slott
(hertigen-regentens och änkedrottningens våningar)
och i prinsessan Sofia Albertinas palats. Senare
dekorerade han äfven Gustaf IV Adolfs våning i
slottet. Bland för privata våningar utförda arbeten
märkes den utsökt smakfulla dekoreringen af den med
orätt s. k. "Sofie Hagmans våning", Salviigränd n:r 1, 2
trappor upp (hon har ej bott där,
men väl Emilie Högqvist). Dessa rum ha 1924 blifvit
med största pietet återställda i sitt ursprungliga
skick; likaså har Gustaf III:s kiosk i Haga blifvit
med omsorg restaurerad s. å. — Oljemålningar af hans
hand finnas på Drottningholm, i Nationalmuseum,
museerna i Göteborg, Norrköping och Lund och i
enskild ego. Några bevarade pannåer från Stockholms
slott förvaras i slottets samlingar. Skisser och
ritningar till rumsdekoration o. a. finnas förutom
i Nationalmuseum i konstakademien, Nordiska museet,
K. biblioteket och Slottsbyggnadskontoret. Litt.:
K. D. Moselius, "L. M." (akad. afh., 1923) samt
"Den klassiska konstens renässans under 1700-talet
och Adrien, Jean Baptiste och Louis Masreliez" (i
"Samfundet S:t Eriks årsbok", 1923) och "Louis
M. som dekoratör och teoretiker" (därsammastädes,
1924); förf. förbereder f. n., 1925, ett omfattande
verk om M.).
G—g N.
Massa, tekn. Se Magnesiacement. Suppl.
*Massachusetts hade 3,852,356 inv., 180 på 1
kvkm., hvaraf 45,466 negrer och 1,077,534 födda i
utlandet (38,012 i Sverige, 5,491 i Norge, 3,629 i
Danmark och 14,570 i Finland, 1920). Industriens
kapital hade mer än fördubblats 1908—20 till
2,987,6 mill. doll., dess arbetsstyrka 1920 var
695,832 pers. samt tillverkningsvärde 4,370,3
mill. doll. Järnvägarna voro 9,793 km., hvaraf 4,395
elektriska (1921). — 1919 infördes politisk rösträtt
för kvinnor. Guvernören väljes nu för 2 år liksom
senaten. Jfr L. A. Frothingam, "A brief history of
the constitution and commonwealth of M." (1916).
E. A—t.
Massai, tekn., ett af de många benämningarna på
råkautschuk. Andra namn äro accra, batanga, gambia,
kassai, mozambique, para och pontianac l. dead
borneo.
G. L—m.
Massatillväxt, skogsv., den genom trädets tillväxt
i höjd och diameter förorsakade ökningen i stammens
vedmassa. Vid mera intensiv skogsskötsel afses äfven
vedmassans ökning i de gröfre grenarna, men i Sverige
används ordet massatillväxt så godt som uteslutande
i ofvan angifven omfattning. Massatillväxten beräknas
för ett enskildt träd eller för ett helt bestånd genom
mätning af toppskottens längdökning och årsringarnas
bredd under ett år eller för en kortare period
(ang. härvid använda metoder se Tillväxtundersökning,
sp. 67). Afser den beräknade tillväxten ett visst
år eller en viss kortare period, plägar den benämnas
löpande tillväxt; afser den däremot den genomsnittliga
tillväxten per år för en viss omloppstid, talar man
om beståndets medeltillväxt vid angifven omloppstid.
H. Hn.
Massaved, tekn., gemensam benämning för
rundvirke apteradt för tillverkning af trä-
och pappersmassa. (Jfr Trämassa, sp. 170.)
Fmn.
*Massenet, Jules, dog 13 aug. 1912 i Paris. 1914
restes ett monument öfver honom i Monte Carlo. Hans
memoarer Mes souvenirs utgåfvos 1912.
Massiges [masīʃ], by i franska dep. Marne,
15 km. n. v. om S:te Menehould, förstörd under
Världskriget. 75 inv. (1921). Det omedelbart
n. och n. v. om M. belägna höjdpartiet Côte 191
(af fransmännen kalladt La main de M., af tyskarna
Ehrenberg), jämte byn M. besatt af tyskarna i
aug. 1914, men delvis åter utrymdt efter slaget vid
Marne, blef
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
