Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Medborgarrätt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bestämmelsen i 1894 års lag om förlust af svenskt medborgarskap
genom utflyttning och 10 års hemvist i utlandet,
i följd hvaraf äfven återvinningsreglerna något
ändrats (se Medborgarrätt. Suppl.). Genom utflyttning
förloras enligt nya lagen svenskt medborgarskap först
i andra generationen; den, som af svenska föräldrar
är född utom Sverige och före uppnådd ålder af 22
år icke bevarat fortsatt samhörighet med Sverige
(se Medborgarrätt. Suppl.), förlorar sitt svenska
medborgarskap. Genom särskilda övergångsbestämmelser
regleras därjämte medborgarskapsrätten för dem,
som redan äro födda i utlandet. Lagen har i öfrigt
infört en del nya bestämmelser, t. ex. ang. rätt att
af K. M:t, efter Regeringsrättens hörande, erhålla
förklaring om bestående svenskt medborgarskap, om
hvars existens tvekan kunnat råda. Slutligen har lagen
nya bestämmelser om naturalisation (se d. o. Suppl.).
Rld.
*Medborgarrätt. Ny lag har antagits 1924 om förvärf
och förlust af svenskt medborgarskap. Bland
viktigare ändringar, som därigenom införts i
gällande rätt, bör främst nämnas upphäfvandet af
den s. k. 10-årslagen, så att numera ingen svensk
genom bosättning utrikes i mer än 10 år förlorar
svenskt medborgarskap, hvilket uttryck den nya
lagen begagnar i st. f. medborgarrätt. Förlust af
svenskt medborgarskap inträder däremot för den, som
är född utom riket och aldrig här haft hemvist, så
snart denna uppnått 22 års ålder, därest ej antingen
konungen medgett bibehållande af medborgarskapet,
eller vederbörande vistats i Sverige för värnplikts
eller skolgångs fullgörande eller eljest under
förhållanden, som ange fortsatt samhörighet med
Sverige. Beträffande s. k. återvinning af svenskt
medborgarskap, ha reglerna härom förenklats,
så att enhvar, som haft, men förlorat svenskt
medborgarskap, återvinner detta genom hemvist inom
riket, såframt han icke blifvit och fortfarande är
medborgare i något annat land; dock har nya lagen
så till vida skärpt reglerna, att för återvinning
fordras förutvarande svenskt medborgarskap på grund
af födseln. Om de ändrade naturalisationsreglerna se
Naturalisation. Suppl. Äfven beträffande verkningarna
af förvärf eller förlust af svenskt medborgarskap på
hustru och barn ger den nya lagen dels utförligare,
dels ändrade föreskrifter.
Rld.
*Medborgerligt förtroende. Genom lagändring 24 maj
1918 har detta institut fullständigt omreglerats. Alla
bestämmelser om "god frejd" som förutsättning för
vissa rättigheters och förmåners åtnjutande ha därvid
försvunnit ur den svenska rätten. I Strafflagen
anges numera direkt påföljdens innebörd sålunda,
att den dömde förverkar allmän befattning, som af
honom innehafves, samt för den tid påföljden varar
ej må utöfva dylik befattning eller politisk eller
kommunal rösträtt. Genom uttryckligt stadgande i
vissa särskilda författningar ha dessutom vissa
ytterligare rättsförluster knutits till ådömandet
af dylik påföljd. I samband härmed har ock den
förutvarande benämningen å ifrågavarande påföljd
"förlust af medborgerligt förtroende" borttagits ur
lagen. På de ställen i lagen, hvarest hänvisningar
till densamma göras, såväl som i afkunnade domar
betecknas den numera blott såsom "påföljd enligt
2 kap. 19 § strafflagen". I fråga om sättet för
påföljdens ådömande gäller numera, att
densamma får ådömas för alltid, endast
om den dömde för brottet i fråga gjort
sig skyldig till lifstids straffarbete.
N. S—g.
Meddommere, jur., äro enligt den norska
"loven om domstolene" 13 aug. 1915 domare i
lagmannsrettene. Enligt § 10 i nämnda lag
skall lagmannsretten bestå af 1 lagmann som
ordf. och meddommere. I hvarje särskildt
mål skall enligt § 12 i samma lag domstolen
vara besatt med lagmannen och 2 meddommere.
E. K.
Medeh, bygnk. Se Moské, sp. 1178.
*Medelhafvet. Sp. 1394 rad 30 nedifr. står föga
genomforskad bör vara synnerligen väl genomforskad;
rad 15—17 nedifr. Meningen Öfver — — — molluskerna. utgår.
*Medelpad. Se Nordisk familjeboks karta öfver
Sverige i bd XXIX, blad VII. — I afbildningen
af landskapsvapnet ha de 2 yttre strömmarna fått
ett slags oegentlig blasonering, som bör tänkas
aflägsnad.
*Medelpads västra domsaga omfattar nu blott
1 tingslag, sedan Selångers, Tuna och Torps
tingslag fr. o. m. 1 jan. 1914 förenats till ett
tingslag. 39,668 inv. (1924). Domsagan ingår nu i
Ljunga fögderi, Västernorrlands län.
*Medelpads västra kontrakt heter enligt k. br. 4 mars
1921 Ljunga kontrakt (se d. o. Suppl.).
*Medelpads östra domsaga. Enligt k. br. 25 okt. 1918
skola Njurunda, Sköns och Ljustorps nuv. 3 tingslag
framdeles förenas till 1 tingslag, benämndt Njurunda,
Sköns och Ljustorps tingslag. Domsagan omfattar en
del af Ljunga fögderi och hela Vifsta fögderi. 52,947
inv. (1924).
*Medelstad. 1. Häradet utgör nu en del af Karlskrona
fögderi och en del af Ronneby fögderi. 101,928
har. 32,765 inv. (1924). — 2. Kontraktet omfattar nu
9 pastorat, i det att Eringsboda 1 maj 1920 skilts
från Tving och bildar eget pastorat samt Rödeby 1
maj 1915 skilts från Fridlefstad och bildar eget
pastorat. 114,970 har. 39,544 inv. (1921).
Medelsvenska. Se Nordiska språk, sp. 1320.
*Medgyes tillhör nu Rumänien. Officiellt namn är
Mediaș. 8,626 inv. (1910).
Mediaș, officiellt namn på Medgyes.
*Medicago, bot. M. sativa, lucernen, kallas i
hela Amerika alfalfa och i Tyskland ofta,
egendomligt nog, "schwedischer klee". Om en på lucern
uppträdande sjukdom se Lucernmögel (äfven i Suppl.).
G. L—m.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
