Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 37. Supplement. L - Riksdag / 499-500 (1925) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Melander ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Melander, Yngve, folkhögskolman, f. 24 febr. 1862
i Karlskrona, genomgick Alnarps landtbruks- och
mejeriinstitut och tjänstgjorde som lärare 1885—87
vid Önnestads och 1888—96 vid Hvilans folkhög-
och landtmannaskola. 1896—1907 förestod han
Bodens nyinrättade folkhög- och landtmannaskola
och inlade därvid betydande förtjänster i arbetet
för Norrbottensungdomens uppryckning. Från 1907
är han föreståndare för Önnestads folkhög- och
landtmannaskola, som under hans ledning intar
en framskjuten plats. Inom folkhögskollärarnas
sammanslutning har M. varit en af de ledande
krafterna. Hans verksamhet och framträdande ha
präglats af stark och hänsynslös idealism.
K. E. S—g.

Melander. 1. Kurt Reinhold M., finländsk historiker,
f. 18 nov. 1858 i Kuopio, filos. licentiat 1887,
blef docent i finsk, rysk och nordisk historia
vid Helsingfors universitet 1887 och ånyo 1902
(däremellan var han lyceilektor i Åbo och Helsingfors)
samt 1904 öfverlärare vid finska normallyceet. Hans
första arbete var en doktorsafh. om Finlands samt
Kexholms läns och Ingermanlands förhållanden 1617—34,
och denna tidsperiod (skatter, jordarrenden) har
han senare behandlat i ett par afh., som ingå i
"Historiallinen arkisto". Där äro offentliggjorda
äfven en vidlyftig undersökning om mått och vikt
i Finland på 1500-talet samt afh. Die beziehungen
und unterhandlungen betreffend den handel zwischen
Lübeck und Russland während der jahre 1631—52 och Die
beziehungen Lübecks zu Schweden wegen des russischen
handels 1643—53. I Suomalainen tiedeakatemia’s
"Annales" ingår uppsatsen Über die hamarteilung in
Finland im 17. jahrhundert (1909).

2. Gustaf M., den föregåendes broder,
fysiker, f. 9 jan. 1861 i Kuopio, blef 1890
filos. doktor och docent i fysik vid Helsingfors
universitet samt 1908 direktor för Meteorologiska
centralanstalten. M. företog 1899—1902 som
Rosenbergsk stipendiat på olika orter i Europa
och Afrika undersökningar om stoftförhållandena i
luften. Bland hans arbeten må nämnas De la dilatation
des gaz à des pressions inférieures à la pression
atmosphérique (doktorsafh. 1889), som åtföljdes
af liknande undersökningar rörande väte och syre
(i Finska vet. soc:s "Acta" 1891, 1894), Sur la
condensation de la vapeur d’eau dans l’atmosphère
(disputation 1897), Ueber die bestrahlung der
magnete (i Finska vet. soc:s "Acta" 1900), Ueber
den einfluss der wand der gefässe bei studien über
gase (ibid., 1905), Ueber die erregung statischer
elektrischer ladungen durch värme und bestrahlung
(i Finska vet. soc:s "Öfversigt", 1906—07).
1—2. T. C.

*Melandrium, bot., skrifves äfven Melandryum.

Melanotekit (af grek. melas, svart, och tekein,
smälta), miner., ett silikat af bly och järn,
är ett af de för Långban karakteristiska sällsynta
mineralen; det förekommer också vid Harstigsgrufvan
och Jakobsberg i Värmland. Melanotekit bildar
derba, glänsande, svartaktiga massor med
mussligt brott; den sönderdelas af syror.
K. A. G.

E. G. Melartin.

*Melartin, E. G., fick 1919 professors titel. Han är
medlem af statens expertnämnd för tonkonst och uppbär
af staten tonsättargage på lifstid. Han dirigerade
i Stockholm 1918 en sin symfoni och gaf konsert där
1924. M. blef 1921 led. af Mus. akad.

*Melass. Se äfven Socker, sp. 223—224,
samt Cyankalium i Suppl.

Melastomaceæ, Melastomacéer, bot. Se Melastomataceæ. Suppl.

*Melastomataceæ, bot., skrifves äfven
(oriktigt) Melastomaceæ.

*Melba, Nellie. Hennes födelseår uppges olika:
1859, 1861, 1866; torde böra sättas till 19 maj
1861. I okt. 1924 tog hon i Melbourne afsked från
scenen som Mimi i "Bohême", hvarvid hon öfverlämnade
18,000 pd st. för stadens fattiga och hyllades för
den ära hon beredt Australien.

Melbo, norsk gård. Se Melbu (äfven i Suppl.).

*Melbourne hade (med förstäder) 816,800 inv. 1923. I
M. har Evangeliska fosterlandsstiftelsens
sjömansmission en station sedan 1897. En svensk
församling finns där också, med egen kyrka sedan 1908.

*Melbu heter nu Melbo.

*Melcer, H., blef 1922 direktör för musikinstitutet i
Warschau och president i de polska musikföreningarnas
samfund.

Melchers [-kers], Henrik Melcher, tonsättare,
f. 30 maj 1882 i Stockholm, elev af F. Book i
violinspel och af J. Lindegren i komposition, tog
musiklärarexamen 1903, var bosatt i Paris 1905—19
samt elev vid Pariskonservatoriet 1908—12 och verkar i
Stockholm sedan 1921 som lärare i musikteori. M., som
i flera af sina alster tagit ej ringa intryck af den
nyfranska musiken, har komponerat Acht zigeunerlieder
m. fi. sånger, kantat vid svenska kyrkans i Paris
invigning (1913), orkesterverken Svensk rapsodi
(framförd här 1919), den saftigt humoristiska
La kermesse (1920) och Elegi (1924). vidare en
stråkkvartett (1925) och en pianokonsert (s. å.).
E. F—t.

*Meldercreutz, J. 1914 lät Vet. akad. slå en
minnespenning öfver honom. Se Th. Nordström, "J. M." (1914).

Meldola [me’ldələ], Raphael, engelsk kemist, f. 1849
i London, d. 16 nov. 1915, var sedan 1885 professor
vid Finsbury technical college i London. Se Meldolas blått.

Melegueta-peppar [-ge’ta-], farm. Se Paradisfrön.

*Melen, B. von, Ett exemplar (det enda) af M:s
å sp. 39 omnämnda (1528) tryckta smädeskrift har
anträffats i Jenas universitetsbibliotek. Den utgafs i
faksimile (ljustryck) i Stockholm 1920 med efterskrift
af G. Carlsson. — Jfr äfven G. Carlsson, "Wulf Gyler
i svensk tjänst" (i "Hist. tidskr.", 1922—23).

*Meliaceæ, bot. Artantalet uppgår nu till omkr. 670.

Meligethes brassicæ, zool. Se Rapsglansbaggen.

*Melilotus, bot., kallas äfven melot.

Melin. — 3. Olof W. M. blef 1913 öfverstelöjtnant
vid Bohus läns reg., 1914 t. f. öfverste och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>