Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 37. Supplement. L - Riksdag / 535-536 (1925) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mexico ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

"oberpräsidialrat" i Breslau, var synnerligen förtjänstfullt
verksam för nödens lindrande vid Oders öfversvämning
1903 och blef s. å. regeringskommissarie för
Oderregleringens genomförande. M. var 1909—17
understatssekreterare i preussiska finansministeriet
och blef en tid efter Världskrigets utbrott ordf. i
styrelsen för Kriegsgetreidegesellschaft (nov. 1914),
som hade till uppgift att upphandla och lagra spannmål
och ombesörja mjölleveranser till kommunerna. Då
spannmålsförråden i riket skulle beslagtagas
(enligt förordning af jan. 1915), blef M. mars
s. å. rikskommissarie för denna åtgärds genomförande;
han var febr.—juli 1917 därjämte preussisk
statskommissarie för folknäringen och vann på dessa
kräfvande poster vidsträckt erkännande för energi
och samvetsgrannhet. — Ehuru fullständigt opröfvad i
politiska värf, utsågs M. vid Bethmann-Hollwegs afgång
14 juli 1917 att efterträda honom som rikskansler
och preussisk ministerpresident. Redan från början
kom M. genom ett olyckligt uttryck i sitt programtal
på kant med riksdagens majoritetspartier, inom
hvilka man önskat bli rådfrågad före utnämningen af
rikskansler. Hans korta kanslerstid upptogs till stor
del af försök att någorlunda klart bestämma Tysklands
krigsmål i samband med regeringens öfverskattande af
de fredsmöjligheter, hvartill påfven Benedikt XV:s
fredsinitiativ troddes öppna utsikt (jfr Världskriget,
sp. 151). Med riksdagen kom M. i öppen konflikt,
då han lät marinministern v. Capelle i en debatt
9 okt. mot Haase och andra oafhängiga socialister
framföra ej tillräckligt bestyrkta anklagelser för
delaktighet i högförrädiska stämplingar bland flottans
matroser. Hans ställning blef då ohållbar, och han
afgick 1 nov. — M. var därefter april 1918—april
1919 öfverpresident i Pommern, samarbetade efter
revolutionen drägligt med det lokala arbetar- och
soldatrådets kontrollkommitté, men aflägsnades
af preussiska regeringen efter påtryckning från
arbetarcentralrådet i Berlin. Varmt religiös,
är M. sedan 1913 ordf. i Deutsche christliche
studentenvereinigung och har de senaste åren mest
egnat sig åt dennas hjälpverksamhet bland tyska
studenter efter kriget. Sina lefnadsminnen har han
skildrat i Für staat und volk. Eine lebensgeschichte
(1922). V. S-g.

Knut Michaelson.

*Michaelson, Knut G., dog 23 sept. 1915 i Stockholm. —
M. var 1911—14 jämte G. Collijn direktör för nya Intima teatern.

Sankt Michels nu något ändrade stadsvapen.

*Michel, Sankt (fi. Mikkeli). 4,777
inv. (1923). Staden har 1923 erhållit vapen af
förändradt utseende (se fig.). Den svenska privata
elementarskolan har upphört.
O. B—n.

Michel [miʃä’l], Augustin Édouard,
belgisk general, f. 14 maj 1855, officer
vid artilleriet 1876, generalstabsofficer 1881,
generallöjtnant och chef för 4:e arméfördelningen
1913 samt vid Världskrigets utbrott
kommendant i Namur, hvilken fästning han tappert
försvarade 20—26 aug. 1914. M. deltog sedermera i
de långvariga striderna vid Yser 1914—18 och förde
norra gruppen af belgiska armén under de allierades
samfällda offensiv sept.—okt. 1918 och slutligen hela
armén till Rhen.
H. J—dt.

Micheler [-lǟr], Joseph Alfred, fransk militär, f. 23
sept. 1861 i Pfalzburg, blef officer vid infanteriet
1882, öfverste och regementschef 1912, brigadgeneral
1914 och divisionsgeneral 1916. Under Världskriget
var han stabschef vid 6:e armékåren 1914 och vid
1:a armén 1915. I mars 1916 blef han chef för 38:e
armékåren och i april s. å. chef för 10:e armén (på
Sommefronten). I jan. 1917 fick han befälet öfver den
af 5:e, 6:e och 10:e arméerna bestående armégrupp,
som utförde offensiven vid Aisne. Efter dennas
upplösning i maj s. å. blef han chef för 1:a och
kort därefter för 5:e armén. Sistnämnda befäl lämnade
han dock i maj 1918 och afgick ur aktiv tjänst 1919.
H. J—dt.

*Michelessi, D., föddes 4 aug. 1735 i kastellet
Spinetoli strax utanför Ascoli, var en tid skollärare
i Montalvo och sekreterare hos påflige nuntien
i Venezia och var antagligen ej någon verklig
abbé. Han gjorde Gustaf III:s bekantskap i april
1771 i Braunschweig på dennes hemresa från Paris och
kom på sommaren s. å. till Stockholm som konungens
protegé. M. ligger begrafven på Jakobs kyrkogård. Se
Agne Beijer, "Abbé D. M." (i "Samlaren. Ny följd" I,
1920, tr. 1921).


*Michelet (sp. 418). — 2. K. (Christian) Fredrik
M. har representerat Bærum och Follo i alla
storting 1910—24 och anses som en bland tingets
skarpaste och kvickaste debattörer. M. var ordf. i
konstitutionskommittén 1919—20 och inträdde juni 1920
i O. B. Halvorsens ministär som utrikesminister. Han
ledde som sådan förhandlingarna med spanska
regeringen om en handelstraktat, men afgick med
ministärens öfriga medlemmar i juni 1921, innan dessa
förhandlingar afslutats. M.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>