Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Montero Rios ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kvkm. 11,557 inv., hvaraf 1,562 i Morastrands köping
(1924). I M. finns sedan 1917 Zornska barnhemmet. —
3. Kontraktet omfattar nu 7 pastorat, sedan Idre
kapellag 1 jan. 1916 skilts från Särna socken samt
sedan 1 maj 1918 utgör eget pastorat. 10,112,58
kvkm. 25,805 inv. (1921).
2—3. E. A—t.
Moraes de Braga [måra’is-], Francisco. Se Portugisiska
litteraturen, sp. 1470.
*Morales, Olallo J. M., var 1911—18 musikrecensent i
"Svenska dagbladet", blef vid konservatoriet lärare
i partiturstudium och dirigering 1917 samt tillika i
orkester- och ensemblespelning 1919, är sedan 1918
sekreterare i Mus. akad. och inspektör öfver de
statsunderstödda orkestrarna, blef 1912 sekreterare
i Musikal. konstföreningen och fick professors titel
1921. M. var 1921—22 och 1924 t. f. director musices
vid Uppsala universitet. Han var led. i 1923 års
operakommitté och blef s. å. led. af styrelsen för
K. teaterns a.-b. Minnesskriften Kungl. Musikaliska
akademien 1771—1921 (1921) utarbetades af M. tills.
med T. Norlind. Bland M:s kompositioner ha de modernt
färgrika 2 Fantasier för piano (1924) gjort sig
väl gällande. — Clary Ch. M. blef 1919 led. af
Mus. akad.
E. F—t.
Mo-Rana, norskt härad. Se Mo, orter i Norge 2 (äfven
i Suppl.).
Mor Annas vänner (Anniterna). Se Läsare. Suppl.
*Moran-Olden, Fanny, dog 13 febr. 1905.
Moras, sumpig mark, i regel af större utsträckning,
där vanligen dy eller torfjord bildar ytan.
*Morastrand. Folkhögskolan omfattar manlig och
kvinnlig hufvudkurs.
*Moratorium blef under Världskriget allmänneligen
åter infördt i ett flertal länder, krigförande
såväl som neutrala. I Sverige skedde detta redan
5 aug. 1914, genom den då gifna och genast
ikraftträdda lagen "om anstånd med betalning af
gäld (moratorium)". Den följdes 4 sept. s. å. af
en lag om utsträckt anstånd med betalning af gäld,
hvarefter 18 i s. m. utfärdades den ännu gällande
lagen "ang. förordnande om anstånd med betalning
af gäld (moratorium)", som bemyndigade K. M:t att
under vissa förutsättningar och i särskildt bestämd
ordning meddela dylikt förordnande. S. d. tillkom,
med stöd af detta bemyndigande, en k. förordning om
ytterligare anstånd för visst fall med betalning af
gäld, och genom nya k. förordningar, den senaste 21
sept. 1915, blef anståndet åter och åter förlängdt
(intill 1 jan. 1916). Från början var anståndet
bestämdt att räcka omkr. en månad; efter hand
undantogos åtskilliga slag af gäld, och i de senaste
förordningarna var anståndet begränsadt till de
fall, då borgenären var bosatt utom riket och ej i
Förenta staterna, Nederländerna, Norge, Schweiz eller
Spanien. I anslutning till moratorielagstiftningen
gällde jämväl samtidigt åtskilliga inskränkningar i
borgenärers rätt att genom exekutiv auktion eller
annan försäljning af pantsatt egendom bereda sig
betalning, och hade vidare (ända till 1920) beviljats
utrikes boende patenthafvare 3 månaders anstånd med
vissa patentafgifter. Sveriges riksbank var ända till
1 april 1924 befriad från skyldigheten att inlösa sina
sedlar med guldmynt; äfven skyldigheten att utlämna
guldmynt mot omyntadt guld och att inlösa guld i
plants var under moratorielagstiftningens tid
upphäfd. Jfr Guld, sp. 586, och Krona, sp. 10, samt
Guldspärr. Suppl. — Litt.: "Moratorium, lagstiftning
om betalningsanstånd ... 1914—1915", utg. af
A. Kôersner och Ch. Dickson, I—V (1915—22), samt
A. Kôersner och N. Rabenius, "Om moratorium" (1923).
C. G. Bj.
*Morava. — 3. Under fälttåget i Serbien 1915
var M. (hufvudfloden) af stor strategisk
vikt därigenom, att 11:e tyska arméns
(v. Gallwitz) förbindelselinje följde flodens
dalgång. De båda källflodernas betydelse
som hinderlinjer framför af serbiska arméerna
intagna försvarsställningar (i nov.) var däremot
jämförelsevis ringa. Jfr Världskriget, sp. 197.
H. J—dt.
Moraver, invånare i Mähren (tjech. Morave).
*Mora—Vänerns järnväg tillhör fr. o. m. 1 jan. 1917
staten och inräknas i statsbanenätets IV:e distrikt.
F. P.
Morax’ diplobacill. Se Bakteriologi. Suppl., sp. 429.
Morbergsfältet, i Norbergs socken, Västmanlands
län, delas i Gamla och Nya M. och innehåller
en mängd järngrufvor, bl. a. Kärrgrufvorna
(omedelbart n. v. om Kärrgrufvans station), Flik-,
Semla-, Örling-, Mor- och Norra Örlinggruforna
i Gamla M. och Månsgrufvorna i Nya M. Den där
brutna järnmalmen är en typisk torrsten (se
Järnmalmer, sp. 410) och består af kvartsrandig,
något magnetithaltig blodsten. Örlinggrufvan, den
förnämsta, omnämnes redan 1737 och har bearbetats
sedan dess med endast kortare afbrott. Malmens bredd
öfverstiger stundom 30 m., och grufvans djupaste
botten ligger på 150 m. afvägning. Anläggningarna ha
under senare tid moderniserats, och brytningen
i M. uppgick 1920 till 61,938 ton berg, hvarur
erhöllos 32,230 ton primamalm med 48,3 proc. järn,
0,018 proc. fosfor och 0,006 proc. svafvel samt
28,174 ton anrikningsgods. S. å. behandlades i
Bålsjö anrikningsverk, som pådrogs 1914, 59,245
ton rågods från M., Norrbergs- och Risbergsfälten
samt Riddargärdsgrufvan, hvaraf 43,748 ton från
M:s grufvor och varp, och däraf erhöllos 9,787
ton svartmalmsslig med 64,1 proc. järn, 0,008
proc. fosfor och 0,006 proc. svafvel samt 16,723 ton
blodstensslig med 63 proc. järn, 0,014 proc. fosfor
och 0,027 proc. svafvel. Såväl M:s grufvor som
Bålsjö anrikningsverk egas af Norbergs gruf-a.-b.;
aktiekapital 4,95 mill. kr. (se f. ö. Norberg).
K. S—11.
*Mord. Å sp. 1071, rad 5 uppifr. står mord bör
vara fall.
*More (sp. 1076), sir Th. Hans "Utopia" har varit
förebild för Harringtons (ej Hanningtons) "Oceana". —
Jfr äfven K. Kautsky, "Th. M." (i "Vorläufer des
neueren sozialismus", bd 3, 1922).
Moreau [marå̄], Louis Gabriel, äldre broder till Jean
Michel M. (sp. 1078), fransk målare, f. 24 april 1739
i Paris, d. där 12 okt. 1805, anses numera kunna täfla
med, om ej öfverträffa, brodern. Se G. Wildenstein,
"L. M." (Paris, 1923).
Morel [måre’l], Edmund, engelsk publicist af fransk
börd, I. 10 juli 1873, d. 13 nov. 1924 i Teignmouth,
blef först känd genom sin kampanj i böcker, broschyrer
och tidningsartiklar mot negrernas omänskligt hårda
behandling vid gummiinsamling i Belgiska Kongo. Han
skref därom bl. a. King Leopold’s rule in Africa
(1904) och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
