- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 37. Supplement. L - Riksdag /
637-638

(1925) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Murphy ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

under senvintern och våren 1918 en expedition,
bestående af engelska, franska och amerikanska
trupper, till M., där de i juni besatte
Alexandrovsk vid Kolaviken och närliggande del af
landet. De lokala sovjetmyndigheterna medverkade
därvid och ingingo en öfverenskommelse med de
allierade 7 juli, enligt hvilken de allierade
erkände det lokala sovjets myndighet. (De hade
tidigare erkänt en s. k. själfständig "republik
Murman".) Öfverenskommelsen ogillades dock
af sovjetregeringen, och det kom till öppen
brytning mellan denna å ena sidan och det
lokala sovjet jämte de allierade å den andra. I
sept. s. å. utsände dessa en expedition längs
Murmanbanan med uppgift att rensa norra Karelen från
bolsjeviker. Expeditionen framträngde söderut till
Kem vid Hvita hafvet och fördref bolsjevikerna från
Öst-Karelen. Framryckningen längs banan fortsattes
under vintern, och i maj 1919 hade de allierade
under ständiga strider med bolsjevikerna nått och
intagit Povjenets vid Onegasjöns norra ända. På
sommaren fortsattes operationerna. Bolsjevikerna
fördrefvos från sjöområdet n. v. om Onega,
och i sept. hotade de allierade Petrozavodsk,
bolsjevikernas operationsbas, vid Onegas västra
strand. På grund af engelska regeringens beslut att
hemkalla trupperna afbröts i slutet af samma månad
offensiven, och återmarschen mot M. anträddes. I
slutet af 1919 utrymde de allierades trupper M.
H. J—dt.

Murphy [mə̄’fi], John Benjamin, amerikansk kirurg, f. 21
dec. 1857 i Appleton, Wisconsin, d. 11 aug. 1916
i Chicago, blef med. doktor 1879, idkade ett par
år enskild praktik i Chicago och företog 1882—84 en
studieresa till de tyska kirurgiska klinikerna i Wien,
München, Berlin, Heidelberg o. a. Efter återkomsten
blef han professor i kirurgi vid Rush medical college
(Chicagos universitet) och kirurg vid flera andra af
Chicagos stora sjukhus. M. skapade sitt rykte framför
allt inom bukorganens kirurgi, i synnerhet genom
förslag till tekniska förbättringar. Hans främsta
arbeten behandla gallstens- och blindtarmsoperationer.
C. S—g.

Murphy [mə̄’fi], Charles Francis, amerikansk
politiker, f. 20 juni 1858 i New York, d. 25 april
1924, började 1876 sin bana som gatuhandlare,
öppnade sedan värdshusrörelse och förvärfvade stor
förmögenhet. Han blef 1892 Tammanyringens ledare inom
sin stadsdel, vann allt större inflytande inom denna
partiorganisation och blef 1902 efter R. Croker dess
ledare. Som sådan utöfvade M. stort inflytande på
New Torks kommunala och politiska lif liksom öfver
hufvud inom det demokratiska partiet. Sålunda hade
han 1920 stor andel i korandet af J. M. Cox till
presidentkandidat.

*Murray, svensk släkt. — 4. Robert M., läkare,
sjukgymnast, ämbetsman, sonson till anatomen
Adolf M. (sp. 1404), f. 2 juni 1846 i Göteborg,
med. licentiat 1876, idkade med. studier i Wien
1876—77, genomgick läkarkursen vid G. C. I. 1879—80,
anställdes som extra lärare där 1882, blef lärare
1885 och var 1887—1912 professor och öfverlärare. Vid
Gymnastisk-ortopediska institutet tjänstgjorde M. som
läkare 1879—88 och fungerade de två sista åren som
t. f. föreståndare. Vid Lysekils hafsbadsanstalt
tjänstgjorde M. som läkare 1872—1912. Sin egentliga
lifsgärning har M. utöfvat vid G. C. I., där, såsom
han yttrar: "jag på grund af min
stränga tjänstgöring hade att välja mellan att
verka hufvudsakligen såsom lärare eller såsom
författare; jag valde det förra". Härutinnan
gjorde M. tvifvelsutan rätt, ty han hade mycket
stora förutsättningar som pedagog. M:s synnerligen
omsorgsfullt utarbetade föreläsningar gjorde hans
undervisning i hög grad tilldragande. Under sin
krafts dagar var M. äfven en erkändt framstående
rörelsegifvare. I "Hygiea", "Sv. läkarsällsk:s
förh." och "Tidskr. i gymnastik" har M. bidragit med
en del värdefulla uppsatser rörande sjukgymnastik
m. m.

5. Karl Adolf Alfred M., den föregåendes syssling,
militär, ståthållare, idrottsfrämjare, f. 27 juli
1862 i Hvetlanda, blef 1881 underlöjtnant och
1915 öfverste vid Fortifikationen. 1919 öfvergick
han till reserven i samband med utnämning till
ståthållare på Stockholms slott. Sedan 1919 är
han därjämte t. f. ståthållare på Drottningholms,
Rosersbergs och Strömsholms slott samt sedan 1921
äfven på Ulriksdals och Haga slott. 1912—15 var
han chef för fälttelegrafkåren och 1915—19 chef
för fortifikationsdepartementets militärbyrå.
1907 blef han adjutant hos konung Oskar II och 1908
adjutant samt 1915 öfveradjutant hos konung Gustaf V.
M. har nedlagt ett betydande och framgångsrikt
arbete på främjandet af idrotten och
skytteverksamheten. Sålunda är han mångårig led. af
de förnämsta idrottsorganisationernas styrelser, i
Stadionstyrelsen och i Sveriges olympiska kommitté,
sedan 1917 ordf. i Svenska lifräddningssällskapet
och sedan 1919 i Stockholms simsällskap samt sedan
1907 i Skytteförbundens verkställande utskott. Utom
årsberättelser och uppsatser i Krigsvet.
akad:s handlingar och tidskrift har han skrifvit
åtskilliga artiklar i militära och idrottsliga
frågor i dagspressen. Sedan 1909 är han
led. af Krigsvet. akad.

6. Valter M., den föregåendes broder,
ämbetsman, f. 9 okt. 1871 i Malmö, blef juris
kandidat i Uppsala 1896, var efter tjänstgöring i
flera underrätter adjungerad ledamot af Svea
hofrätt 1904—07, blef fiskal där 1907, expeditionschef
i Ecklesiastikdepartementet 1908, assessor
i Svea hofrätt s. å. och hofrättsråd 1909.
Han blef 1914 t. f. landshöfding i Norrbottens län
och är sedan 1916 landshöfding i Västmanlands län.
M. var 30 mars—19 okt. 1917 civilminister (i
ministären Swartz) och 27 okt. 1920—13 okt.
1921 kommunikationsminister i ministärerna
De Geer och von Sydow. I den 1919 tillsatta
lappkommissionen var han ordf. — Om M:s syster Ellen
se Widén, sp. 269.
4. S. Drbg. 5. H. J—dt.

*Murray, skotsk adelssläkt. 9. A. W. Ch. O. M.,
lord Murray of Elibank, dog 13 sept. 1920. Han var
sedan 1912 delegare i firman S. Pearson & son och som
sådan starkt intresserad i central- och sydamerikanska
oljeförekomster.

*Murray, engelsk bokförläggarfamilj af skotsk
härkomst. Bokförlaget grundades 1768 af den förste
John M. (f. 1745, d. 1793), som jämväl var
bokhandlande. Under den fjärde John M:s ledning
(han inträdde i firman 1873 och blef dess chef 1892)
har den med sig införlifvat Smith-Elderförlaget,
utger tidskriften "Cornhill magazine" och har de
senaste årtiondena förlagt mycken person-historisk
litteratur (t. ex. drottning Viktorias bref,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:11:06 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcq/0355.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free