Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Murphy ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Musik, Die [di mosīk]. 1. En af Bernhard Schuster
redigerad, stort anlagd tysk halfmånadsskrift (sedan
1922 månadsskrift) för musik, uppsatt 1901, afbruten
1915 till följd af Världskriget, men återupptagen
1922. — 2. En tysk serie musikaliska monografier,
redigerad 1904—18 af Richard Strauss och sedan 1918
af Arthur Seidl.
*Musikaliska akademien. (Sp. 1448—49) Då akad:s
nuv. byggnad ej längre tillfredsställer hvarken
konservatoriets ökade behof af undervisningslokaler
eller det värdefulla och starkt tillväxande
bibliotekets kraf på rimligt utrymme, ha sedan två
årtionden utredningar pågått om detta spörsmål,
och som den lämpligaste lösningen har alltmer
framhållits förvärfvande af jämväl det angränsande
utrikesministerhotellet för akad:s räkning, utan att
dock ännu statsmakternas bifall därtill vunnits. —
I statsanslag åtnjuter akad. 94,435 kr. (1925). Om
organisationen må följande tilläggas. Högsta
ledningen af akad:s angelägenheter utöfvas af
preses, som för 1 års tid väljes af akad. bland dess
svenska ledamöter och kan återväljas. En mångfald
verkställighets- och expeditionsgöromål åhvilar
sekreteraren. Läroverkets (konservatoriets)
ledning utöfvas af läroverksstyrelsen, som
består af preses, sekreteraren, konservatoriets
direktör och 4 af akad. utsedda medl. valda för 4
år. Förvaltningsutskottet, som består af preses,
sekreteraren, kamreraren och 3 akad:s led., handhar
akad:s ekonomiska angelägenheter. Ord. sammankomst
hålles af akad. 1 gång hvarje månad, undantagandes
sommarmånaderna. Högtidsdagen firas offentligen
hvarje år. Akad. består af högst 80 svenska led.,
däraf 60 män och 20 kvinnor. Till utländska
led. kunna inväljas högst 50 personer, och
till associéer eger akad. utse högst 40 in-
och utländska personer. Associéer och utländska
led. ha icke rösträtt vid akad:s sammankomster. Vid
konservatoriet var vårterminen 1925 antalet
ord. lärare 16 samt extra och biträdande lärare
20. Nytillkomna läroämnen (jfr sp. 1447) äro rytmisk
gymnastik och solfège (efter Jaques-Dalcrozes metod;
1916), partiturstudium jämte dirigeringsöfningar
(1917), talteknik samt franska och tyska
språken. Årligen anställda examina äro organist-,
kyrkosångar-, musikdirektörs- (se Musikdirektör
1) och musiklärarexamen. Sedan 1873 hållas i
akad. musikföredrag af eleverna hvar 14:e dag. —
Sekreterare i akad. är sedan 1918 O. Morales (efter
K. Valentin). Statsanslaget till tonsättarstipendier
höjdes 1920 till 25,000 kr. Statsanslaget till de
3 orkesterföreningarna (i Gäfle, Hälsingborg och
den 1914 nytillkomna i Norrköping) höjdes 1918
till 18,500 kr. för hvardera. — Nyare litt.:
O. Morales och T. Norlind, "Kungl. Musikaliska
akademien 1771—1921. Minnesskrift" (1921).
E. F—t.
Musikaliska sällskapet, ett i Stockholm verksamt
sällskap för körsång af blandade röster, har
framgått ur den i febr. 1908 af musikern David
Åhlén bildade S. S. U. H.- (Sveriges studerande
ungdoms helnykterhetsförbunds-) kören, som
sedan 1910 framträdt offentligt och 1916 tog
sitt nuv. namn. Kören (omkr. 75 personer) har
hufvudsakligen odlat a-cappellasång, mest med svenska
program, och däribland framfört rätt många nyheter,
men äfven upptagit andra nordiska äfvensom tyska och
nyfranska alster samt större kyrkliga verk (A.
Halléns "Juloratorium", hans "Missa solemnis", 1923,
K. Lundells "Rekviem", Bachs "Matteuspassion"
långfredagen 1923 ff.). Dirigent är alltifrån början
D. Åhlén, under hvars förträffliga ledning den
ungdomligt klangfriska kören utvecklat god musikalisk
tolkningsförmåga.
E. F—t.
*Musikforeningen i Köpenhamn dirigeras efter
F. Nerudas död 1915 af tonsättaren A. Carl Nielsen
(se denne, sp. 965). — Musikforeningen i Kristiania
hade som siste dirigent (efter I. Holter) pianisten
Karl Nissen (se denne, sp. 1057) 1913—18, hvarefter
dess arbete i starkt utvidgad skala fortsatts
af Filharmonisk selskap, organiseradt af
prof. G. Schnéevoigt (se denne äfven i Suppl.),
som fortfarande är dess hufvuddirigent och
första året i anförarskapet biträdts af Johan
Halvorsen och Ignaz Neumark samt sedan 1921 af José
Eibenschütz. Det nya sällskapet ger 3 konserter i
veckan (Musikföreningen gaf 6 konserter årligen).
E. F—t.
*Musikföreningen i Stockholm. Efter F. Nerudas död
1915 är V. Wiklund (se denne) föreningens dirigent.
Musikkulturens främjande, Stiftelsen. Se Stiftelsen
Musikkulturens främjande. Suppl.
*Musiksällskap. (Sp. 1454) Körsång a cappella
för blandade röster omfattas numera i Sveriges
bygder med lifligt intresse äfven inom folkets
bredare lager; i hela landet finnas spridda såväl
rent kyrkliga körsammanslutningar som världsliga
körsällskap, hembygdskörer och musiksällskap. Till
den förra arten hör Sveriges kyrkosångsförbund
(med omkr. 3,000 medlemmar), bildadt af körförbund
inom ett flertal stift; bland sammanslutningar af
de senare märkas Medelpads allmänna körförbund,
Sjuhäradsbygdens och Västergötlands körförbund (med
hvartdera omkr. 300—600 medlemmar). En fristående
sammanslutning af sångkörer och enskilda sångare för
att särskildt främja god folklig körsång af blandade
röster är Stockholms körförbund, som stiftades 1920
och från 1922 med framgång konserterat under ledning
af Sven Lizell (se d. o. 2. Suppl.). Förbundet
består hittills (1925) af 8 körer med nära 400
medlemmar; därinom är bildad en mindre förbundskör,
och tonbildningsöfningar anställas, lektioner i
musiklära samt förberedande kurser i röstutbildning
m. m. ges. Icke minst det nytillkomna Musikaliska
sällskapet (se d. o. Suppl.) har lämnat ett
beaktansvärdt tillskott till den blandade körsången
i hufvudstaden. Stockholms madrigalkör, bildad 1917
af F. Saul (öfverkantor i Mosaiska församlingen),
har en blandad kör af ett 20-tal medlemmar och odlar
(med 2 ord. konserter årligen) 1500- och 1600-talens
världsliga körmusik. På initiativ af Stockholms
körförbund (se ofvan) förberedes till juni 1925
en sångfest med alla blandade körer i Sverige,
med syfte att samtidigt bilda ett allmänt svenskt
riksförbund för blandad körsång. — Det är icke det i
art. omnämnda Svenska musikerförbundet (se d. o.),
utan Svenska musikerföreningen (se d. o.), som
hållit årliga orkesterkonserter. — (Sp. 1455) Till
de bland orkesterföreningar nämnda statsunderstödda
sådana för två län har 1914 tillkommit en tredje,
i Norrköping (jfr Musikaliska akademien. Suppl.).
E. F—t.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
