Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mutter ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
noggrann och tankegången icke sällan dunkel. I sin
polemik mot andra religiösa åskådningar kan M. bli
både summarisk och orättvis, och han öfverdrifver
gärna olikheten mellan sig själf och de åskådningar
han bekämpar. För det religiösa lifvets samfunds-
och gemenskapssida står han tämligen oförstående. —
M. bor f. n. på Schloss Elmau i Bajern, där han
inrättat ett slags hospits i stor stil för kroppslig
och själslig hvila och vederkvickelse. Han höll
föreläsningar i Stockholm vid flera besök 1919—23.
G. A—n.
Müller, Theodor Alfred, dansk historiker, f. 30
juni 1865 i Hjörring, tog skolämbetsexamen i
historia 1892 och är lärare i Köpenhamn. Han har
med lärdom och skarpsinne behandlat folkloristiska,
litteraturhistoriska och religionshistoriska ämnen
och skrifvit bl. a. om Homeros, Holberg, danska
folkvisor samt de äldsta kulturerna i Egypten
och Väst-Asien (i "Folkenes historie", I, 1907).
P. E—t.
Müller, Hakon Einar Maximilian (Max), dansk
operasångare (bas), f. 1866 i Aarhus, student
1884, elev af Algot Lange i sång, debuterade
1892 på k. teatern i Köpenhamn som Hunding och
är sedan 1898 anställd där samt har sjungit
bl. a. Wagners Hagen, Gurnemanz, Daland och
Pogner, Mozarts Leporello, Osmin och Bartolo.
P. E—t.
Müller, Karl von, tysk sjömilitär, f. 16 juni
1873, d. 11 mars 1923 i Braunschweig, chef å
"Emden" (se d. o. Suppl.) under Världskriget,
befordrades efter hemkomsten till kapitän zur see.
H. W—l.
Müller, August, tysk nationalekonom, politiker,
f. 20 nov. 1873 i Wiesbaden, var urspr. (till 1897)
trädgårdsmästarbiträde, därefter socialdemokratisk
tidningsman, studerade 1901—04 nationalekonomi
och finansvetenskap i Zürich och blef 1904
juris doktor. Från 1907 var han anställd hos
de tyska konsumentföreningarnas förlagsbolag i
Hamburg. Han anställdes under Världskriget i maj 1916
i Kriegsernährungsamt, och rikskansleren Michaelis tog
honom aug. 1917 till understatssekreterare i detta
(han blef därmed den förste tyske socialdemokraten
i hög ämbetsställning). M. var i prins Max’
ministär okt.—nov. 1918 understatssekreterare i
riksekonomiministeriet, blef efter revolutionen
nov. s. å. som statssekreterare dettas chef,
afgick i febr. 1919 och är sedan okt. 1920
e. o. professor i "genossenschaftswesen" vid Berlins
universitet. M. har skrifvit bl. a. Sozialisierung
oder sozialismus? (1919).
Müller, Hermann, tysk politiker, f. 18 maj 1876
i Mannheim, utbildades till köpman, men egnade
sig från 1899 åt socialdemokratisk journalistik,
blef 1906 medlem af tyska socialdemokratiska
partiets styrelse och var partiombud på flera
internationella socialistkongresser. Han blef 1916
led. af tyska riksdagen och satt månaderna närmast
efter revolutionen nov. 1918 i tyska republikens
exekutiva råd (senare centralråd). M. var 1919—20
led. af nationalförsamlingen och är sedan 1920
riksdagsledamot. Jämte Wels 1919 vald till
partiordförande, var M. juni 1919—mars 1920
tysk utrikesminister (i Bauers ministär) och
undertecknade, jämte doktor Bell, 28 juni 1919 å
Tysklands vägnar fredstraktaten i Versailles. Från
mars till juni 1920 var M. rikskansler och samtidigt
äfven utrikesminister; han
afgick, enär den dittillsvarande koalitionen af
socialdemokrater, demokrater och centrum ej hade
majoritet i den nyvalda riksdagen. M. är f. n. (1925)
den socialdemokratiska riksdagsgruppens ordförande.
V. S—g.
Müller-Brunow, Bruno, tysk sånglärare, f. 1853, d. 11
dec. 1890 i Leipzig, där han sedan 1887 var verksam,
författade den uppmärksammade skriften Tonbildung
oder gesangsunterricht? (1890; 8:e uppl. 1922), hvari
han ifrågasatte tillvaron af skilda röstregister och
uppställde teorien om "den primära tonen", som sedan
utvecklades af Törsleff, Armin (Georg Herrmann, se
denne) och svensken Algot Lange (se denne, sp. 1126).
E. F—t.
Myllykoski, träsliperi och pappersfabrik i Sippola
socken, Viborgs län, Finland, grundlagdt 1892, vid
Myllykoski fors i Kymmene älf. Egare (sedan 1920)
Yhtyneet paperitehtaat, osakeyhtiö (= De förenade
pappersfabrikerna, aktiebolag); årsproduktion
omkr. 10,000 ton havanna-, tidnings-, tryck-
och omslagspapper samt omkr. 6,000 ton trämassa.
O. B—n.
Mymaridæ, zool. Se Pteromalidæ.
 |
| Justitiepalatset i München. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
