Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 37. Supplement. L - Riksdag / 659-660 (1925) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Myrsyra ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

äfven makarnas samfällda egendom och t. o. m. hustruns
enskilda; en rad undantag härifrån gäller dock numera
till förmån för hustrun. Aftal mellan man och hustru
i ett sådant äldre (före 1921 ingånget) äktenskap äro
i allmänhet taget ogiltiga; särskildt vissa inbördes
underhållsfrågor kunna dock ordnas genom aftal. —
Icke heller fattigvårdsstyrelses målsmanskap öfver
fattighjon har den senaste lagstiftningen lämnat
orördt. Detsamma erkännes öfver hufvud icke af 1918
års fattigvårdslag. Se vidare Fattigvård. Suppl.,
sp. 751.
1. C. G. Bj.

Månadsbiljett. Se Biljett. Suppl.

Månadslof, periodiskt återkommande ledighet
från undervisningen vid en läroanstalt. Enligt
läroverksstadgan § 19 skall ledighet från
undervisningen lämnas lärjungarna i gymnasiets
3:e och 4:e ringar fyra dagar i månaden, i
1:a och 2:a ringarna samt i realskolans 6:e
klass tre dagar, i realskolans 5:e kl. en och
en half dag samt i realskolans 4:e kl. en dag
i månaden. Ledigheten skall delvis användas
för skriftliga arbeten å lärorummet. Äfven vid
andra läroanstalter förekommer liknande ledighet.
K. E. S—g.

*Månadssmultron. Se äfven Fragaria. Suppl.

Mångfärgade lorin, Trichoglossus Novæ Hollandiæ, zool. Se Papegojor, sp. 1487.

*Månson, Arvid, f. i Rydaholms socken, Jönköpings län,
var son till prosten Magnus Arvidi.

*Månsson, K. F. Signaturen (C. Wmn) betecknar konstnären Carl Wilhelmson.

Månsson, Karl Fabian, skriftställare,
socialdemokratisk riksdagsman, f. 20 jan. 1872
på Hasslö, Blekinge län, gick i folkskola, arbetade
vid jordbruk och fiske, var 1893—96 artillerist vid
Svea artilleriregemente och drog sig därefter fram som
grofarbetare, rallare och handtlangare. Flitiga
själfstudier samt håg och fallenhet för journalistyrket
beredde honom 1899 anställning som medarbetare i
"Malmötidningen" och "Skånska dagbladet". Från
1904 var han i Gäfle ett femtontal år medarbetare i
"Arbetare-bladet". — M. anslöt sig 1903 i Malmö till
Socialdemokratiska ungdomsförbundet och utöfvade dels
som agitator, dels som medarbetare i tidningen "Fram"
stort inflytande på arbetarungdomen. Han bekämpade
energiskt den ungsocialistiska försvarsnihilismen,
men lika oförsonligt det militära systemet och sökte i
broschyren Kan Sverige försvara sig? (1907) uppvisa,
att Sverige ej vore i stånd att åstadkomma ett
betryggande militärt försvar. I tullfrågan förfäktade
han ett extremt frihandelsprogram, bl. a. i skrifterna
Hungertullarna (1909) och Livsmedelstullarna (1912)
samt i tidskriften "Eko" (1917). M. är sedan 1912
led. af Andra kammaren (först för Gästriklands
valkrets, sedermera för Gäfleborgs län) och sedan
1917 af bevillningsutskottet.

Inom socialdemokratiska partiet, hvars styrelse
han 1911—16 tillhörde, slöt sig M. till den
s. k. vänstersocialistiska riktningen samt var
en bland initiativtagarna till bildandet 1916 af
riksdagens socialdemokratiska vänstergrupp och
1917 af socialdemokratiska vänsterpartiet. Han
tillhörde detta till 1921, då partiet ombildades
till kommunistiskt samt uteslöt M. och hans
antikommunistiska meningsfränder. Sedan det då bildade
nya socialdemokratiska vänsterpartiet 1923 upplösts,
anslöt sig M. ånyo till socialdemokratiska
arbetarpartiet. Som riksdagsman har han mest
intresserat sig för tull- och försvarsfrågorna. Han
var led. af försvarsrevisionen (1919) och af tull-
och traktatkommittén (1919—23) samt har dessutom
varit led. af psalmbokskommittén.

M. debuterade 1916 som skönlitterär författare med
Rättfärdiggörelsen genom tron, en förtjänstfull och
mycket uppmärksammad skildring från den frikyrkliga
rörelsens genombrott i Sverige. 1922 utgaf han första
och 1923 andra delen af Sancte Eriks gård, en bredt
lagd medeltidsskildring. Som talare utmärkes M. af
utpräglad originalitet, liflig framställningskonst
och mustigt språk.
S. H.

*Månstad omfattar nu 3,898 har, 681 inv. (1924).

*Månstorp. Se A. Hahr, "Skånska borgar", 4:e h. (1916).


Mårbacka, herrgård i Östra Emterviks socken, Värmland,
8 km. s. ö. om Sunne, omfattar 150 har, hvaraf 70 har
åker; tax.-v. 76,000 kr. Hufvudbyggnaden uppfördes 1793 och
ombyggdes 1921—23 efter ritning af I. G. Clason (se fig.).
Gården egdes från omkr. 1720 af komministern Olof Morell
och gick sedan i arf till två af hans efterträdare i
ämbetet. 1801 kom den genom arf i familjen Lagerlöfs
ego, gick 1885 ur släkten, men återkom dit 1910,
då författarinnan Selma Lagerlöf inköpte gården.
O. Sjn.

Mårdseleforsen. Se Vindelälfven.

Mårfamiljen, Mårväxter, bot., namn på fam. Rubiaceæ.
G. L—m.

Mårmatjåkko, ett 1,959 m. högt fjäll i Jukkasjärvi
socken, Lappland, omkr. 30 km. s. om Abisko.
O. Sjn.

*Mårtens, Sankt, socken. Koskis och Karinais kapell
äro numera själfständiga pastorat. 3,106 inv. (1923).
O. B—n.

Mårten Skinnares hus. Se Vadstena, sp. 254 och fig. 3.

Mårvasdraget kommer från en rad stora sjöar,
hvaribland märkes Mårvatn, i norra delen af
Telemark, och faller ut i nordöstra ändan af Tinnsjö,
Norge. M. representerar 120,000 hkr, hvaraf norska
staten eger 24,000. Damm har byggts, men älfven är
f. ö. icke utbyggd.
K. G. G.

*Måseskär. Fyren, belägen på 58° 5′ 44″ n. br. och 11°
9′ 57″ ö. lgd fr. Gr., visar 3 hvita blänkar hvar 1/2
minut, har lins af 3:e ordningen, 60,000 hlj. styrka,
luxljus och 17 bågminuters lysvidd. Den är anbragt
33,8 m. öfver medelvatten i ett 21,7 m. högt järntorn,
uppfördt 1865. Där finns mistsiren för komprimerad luft.
E. A—t.

Måskokaise, ett 1,518 m. högt fjäll i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>