Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 37. Supplement. L - Riksdag / 759-760 (1925) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nikolaus ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

*Nilsson (sp. 1028), Sven. Om N:s
glacialteori se d. o. Suppl.

*Nilsson (sp. 1032), Kristina, grefvinna
de Casa Miranda, dog 22 nov. 1921 i Växjö. Hennes stoft
grafsattes 1923 i ett särskildt uppfördt mausoleum
på Växjö kyrkogård. Af sin stora förmögenhet
testamenterade hon bl. a. 3,000 pd st. till en
stipendiefond för elever vid musikkonservatoriet
i Stockholm. Vidare förordnade hon i testamentet,
att af hennes efterlämnade förmögenhet (uppskattad
till 120,000 pd st.), sedan olika legat å 17,000
pd st. däraf utgått, hennes styfdotter, Rosa de
Casa Miranda, skall under sin lifstid uppbära
räntan och att af förmögenheten därefter hälften
skall tillfalla Pariskonservatoriet och andra
hälften Mus. akad. i Stockholm som fond för årliga
stipendier för utbildning af sångare. Af sin stora
och dyrbara konstsamling testamenterade hon dels till
Nationalmuseum i Stockholm målningar af L. di Credi,
Rubens, Netscher, Gainsborough, Mignard, Hubert
Robert, Pater, Greuze, Isabey, Fragonard, Corot,
ett par praktstycken af konstindustri, figurer af
Meissenporslin m. m., dels målningar till Göteborgs
museum och Växjö museum (Smålands fornsal), dels till
Musikhistoriska museet i Stockholm åtskilliga dyrbara
föremål. Särskildt af de till Nationalmuseum skänkta
konstverken skall ett antal öfvergå till museet först
efter Rosa de Casa Mirandas frånfälle.


*Nilsson (sp. 1034), N. Hjalmar, dog 15 april 1925 i
Svalöf. Han egnade under 1900-talet sitt vetenskapliga
arbete hufvudsakligen åt utredning af en rationell
metod för rotfrukters förädling. Han erhöll 1924
afsked från befattningen som föreståndare för Sveriges
utsädesförenings växtförädlingsanstalt. N. var
hedersled. af Landtbruksakad. (1921; erhöll
dess stora guldmedalj 1925) och af Skånska
trädgårdsföreningen (1924; länge led. af dess
styrelse, erhöll han s. å. dess stora guldmedalj).
H.J. Dft.


*Nilsson (sp. 1035), Erik Agabus,
skrifver sig Nilson. Han intog efter 1913 en alltmer
framträdande ställning inom riksdagen. T. o. m. 1917
var han led. af statsutskottet, där hans stora
sakkunskap och arbetsförmåga gjorde sig starkt
gällande, vid 1914 års andra lagtima äfven
led. af försvarsutskottet. I ministären Edén
(19 okt. 1917—6 mars 1920) var han chef för
Landtförsvarsdepartementet. Han blef
i denna egenskap uppskattad såväl i
riksdagen som inom armén. Bland af honom
afgifna förslag var den 1920 af riksdagen på fem år
antagna lagen om samvetsömma värnpliktiga. Han vidtog
äfven åtgärder för sjukvårdens förbättrande inom
armén. Sedan 1921 har N. varit riksbanksfullmäktig
(andre deputerad inom fullmäktige). 1922 var
han led. af utskottet för ryska handelsaftalet
och 1922—23 suppleant i utrikesnämnden, vid 1923
och 1924 års riksdagar förste vice talman i Andra
kammaren. N. har äfven efter 1913 varit led. af flera
kungl. kommittéer, såsom ang. omorganisation af Väg-
och vattenbyggnadskåren 1914, 1914 års tullkommission,
rörande landstormens utrustning 1915 samt rörande
ändrad uppställning af fjärde hufvudtiteln 1917,
slutligen ordf. för finanssakkunnige 1920 och för
värdetrycksakkunnige 1922. Sin post som ordf. i Örebro
läns landsting behöll N. t. o. m. 1917. Af Liberala
samlingspartiets förtroenderåd var N. led. 1909—14 och
1916—23 samt var led. af Frisinnade landsföreningens
verkställande utskott från 1917 — hvilket år han tog
en mycket verksam del i de frisinnades valrörelse —
och dess ordf. från 1920 till föreningens sprängning
på förbudsfrågan 27 maj 1923. Ehuru principiell
förbudsvän, ogillade N. denna frågas framförande
med fara för partiets sprängning och utträdde
därför efter denna ur föreningen, deltog s. å. i
bildandet af Sveriges liberala parti och mottog val
till led. af dess verkställande utskott. Vid 1924
års Andrakammarval uppställdes han som partiets
kandidat i sin gamla valkrets, Örebro län, men
föll igenom. Hans hållning vid partisprängningen
ansågs också ha orsakat, att han 1923 icke
återvaldes i Svenska missionsförbundets styrelse
(dock valdes han till suppleant där 1924). Jfr
V. Spångberg, "Stora män och mindre", II (1921).
Gl.


*Nilsson (sp. 1035), Per (N. i Bonarp). När Hans
Andersson 1918 lämnade riksdagen, blef N. landtmanna-
och borgarepartiets vice ordförande. Han var led. af
bevillningsutskottet t. o. m. 1917, är sedan 1918
led. af statsutskottet och har varit suppleant i
utrikesnämnden sedan dennas tillkomst. När kamrarna
genom grundlagsändringen 1921 fingo rätt att själfva
utse talmän, utsågs N. till Andra kammarens andre
vice talman. Äfven inom högerns partiorganisation har
N. varit verksam. Han är sålunda led. af Allmänna
valmansförbundets öfverstyrelse och af dess
arbetsutskott.
L. K—n.

*Nilsson (sp. 1036), L. J. P. (Paul), blef 1922
kyrkoherde i Sjogerstad. Han har ytterligare
utgett betraktelsesamlingen Sabbatstankar
(1914), ett psalmboksförslag (1915), Psalmer
och sånger (1916), Återljud från templet
(1924) och flera läroböcker för folkskolan och
konfirmandundervisningen i bibelkunskap, kateketik
och kyrkohistoria. I "Nya psalmer" af 1921 är han
företrädd med 4 original och flera bearbetningar.
E. N. S—g.

*Nilsson (sp. 1036), N. August (N. i Kabbarp),
var led. af Andra kammaren 1906—19

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>