Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 37. Supplement. L - Riksdag / 765-766 (1925) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nilsson ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

"Erasmus Montanus", Per Jensen i Benzons "Föräldrar",
Kasper Rökhatt i "Det var en gång" och förste mannen
(plåtslagargesällen) i "Dr Knock". En utmärkt
stiliserad framställning gaf han som officeren i
"Ett drömspel".
G—g N.

Nilsson, Johan Albert, estetiker, f. 12 sept.
1878 i Halmstad, var först kroppsarbetare, fick
sent börja studera, vardt 1898 student i Lund, där
han 1909 disputerade för graden med afh.
Guyaus estetik (1909; 2:a uppl. 1919)
och s. å. blef docent i estetik. 1922 fick
han professors n. h. o. v., fick 1923 personlig
professur i estetik med litteraturhistoria vid
Lunds universitet och vardt 1924 professor i
litteraturhistoria med poetik. Af hans arbeten
må nämnas Tegnérs estetiska och filosofiska studier
(1913; inl. till de af N. utgifna "Tegnérs filosofiska
och estetiska skrifter"), J. F. Neikter (i
"Samlaren", XXXIV), Thorild (1915), Svensk romantik
(1916) och Fru Nordenflychts religiösa diktning
(1918). 1918—23 verkade han som litteraturkritiker
vid "Göteborgs handels- och sjöfartstidning".
N. är filosofen bland våra litteraturhistoriker
och har så godt som uteslutande sysselsatt sig med
undersökningar af idéinnehållet och den intellektuella
utvecklingshistorien hos våra författare. Af den
största betydelse äro hans analyser af den platonska
strömningen hos våra stora skalder vid 1800-talets
början.
R—n B.

Nilsson, Gustaf, konsthandtverkare, f. 30 nov.
1879 i Göteborg, d. 10 maj 1919 i Köpenhamn,
visade framför allt i arbeten, drifna i koppar, hög
och äkta konstnärlighet i förening med gedigenhet i
handtverket. I Stockholms stadshus utförde han
jämte en del smärre föremål klockspelets figurer (S:t
Göran och draken, prinsessan, vapendragaren m. fl.).
Han var en utpräglad konstnärsnatur, hans konst var
formklar, målmedveten och af äkta svenskt lynne.
G—g N.


*Nilsson-Ehle, N. Herman, blef professor i botanik vid
Lunds universitet 1915 och erhöll personlig professur
i ärftlighetslära 1917, hvarvid ett institut för
ärftlighetsforskning inrättades åt honom vid Alnarps
landtbruksinstitut. Han blef med. hedersdoktor i
Lund 1918. N. var 1900—15 afdelningsföreståndare vid
Sveriges utsädesförening å Svalöf och blef 1925, med
bibehållande af professuren, dess föreståndare. Hans
studier på ärftlighetslärans område ha ställt
honom i främsta ledet bland den mendelistiska
skolans (se Mendelism) forskare och fått
den största praktiska betydelse för förädlingen
af landtbruksväxter, i det att han genom korsning
lyckats förena olika sorters framstående egenskaper
och på sådant sätt framlagt ett antal nya sorter,
särskildt af hvete, hvilka vida öfverträffat de
tidigare odlade. På grund däraf har han erhållit många
hedrande uppdrag och utmärkelser, såsom uppdrag att
organisera växtförädlingen i Rumänien 1913, kallelse
att hålla vetenskapliga föreläsningar
vid holländska universitet 1914, blef hedersdoktor
vid landtbrukshögskolan i Wien 1919, led. af
Fysiogr. sällsk. i Lund 1915, af danska
Vidensk. selsk. 1921, af finska Vet. soc. 1922,
af Vet. akad. 1924. Sedan 1919 är han ordf. i
Sv. styrelsen för Nordisk jordbruksforskning. N. har
vidare författat Den moderna ärftlighetsläran och
dess betydelse för växtodlingen (1915) samt en mängd
vetenskapliga afh. och uppsatser i landtbrukspressen m. m.
H. J. Dft.

*Nimes. Plan och fasad af Maison carrée meddelas i
art. Tempel, fig. 10—11.

Nineteenth century and after, The [thə na͡intīnth
se’nʃəri ənd ā’ftə], brittisk månadsskrift,
uppsattes 1877 af J. T. Knowles, som vid sin död,
1908, efterträddes som utgifvare af sin måg W. Wray
Skilbeck. Tidskriften, hvars titel till 1901 var "The
Nineteenth century", innehåller signerade artiklar
i dagens frågor af kända personer från olika partier.

Niniche [-ni’ʃ], en vidtbekant vådevill. Se Hennequin
1.

*Ninive. En skildring lämnas i S. Hedin, "Bagdad,
Babylon, Ninive" (1917).

Niob. Se Niobium. Suppl.

*Niobium l. Niob. Metallen niob, som först 1904
framställdes i rent tillstånd, af W. von Bolton,
har visat sig ega mycket högre eg. v., än förut
antagits, nämligen 12,7. Den kan framställas ur
syreanhydriden Nb₂ O₅ genom reduktion med aluminium
eller med kol i elektrisk vakuumugn. Den är olöslig
i syror, äfven i kungsvatten, är af ungefär samma
hårdhet som smidesjärn samt kan valsas och svetsas.
K. A. V—g.

*Nipfjället. Enligt senaste mätningar har Molnet,
fjällets högsta topp, en höjd af 1,191 m.; den
höjd, som vanligen benämnes N., i s., når 1,102 m.
O. Sjn.

Nipper (fr. nippes), små smycken af något dyrbart
ämne, grannlåter.

*Nippold, F. W. F., dog 3 aug. 1918.

*Niš. — 2. N. hade 25,096 inv. 1921. N. var under
Världskriget Serbiens starkaste fästning, omgifven
af detacherade fort, hvilka dock icke voro fullt
tidsenliga, batterier och infanterivärn. Genom
sitt läge vid föreningspunkten mellan järnvägarna
Belgrad—Konstantinopel och Belgrad—Saloniki och
sin egenskap af brohufvud vid Morava var fästningen
af stor strategisk betydelse. 31 okt. 1915 började
1:a bulgariska armén (Bodjavev) beskjuta forten
med tungt belägringsartilleri. 3 nov. voro dessa
tystade, den 4 gingo fortens besättningstrupper
tillbaka till kärnfästningen, och följande natt
fortsattes, med kvarlämnande af ett arriärgarde,
återtåget öfver Morava. 5 nov. besatte bulgarerna
N. Fästningen hölls besatt af de allierade
till 12 okt. 1918, då den återeröfrades af
serberna. Jfr Världskriget, sp. 197 och 249.
H. J-—dt.

*Nischan. Ordnarna utdelas ej vidare. Se Ordnar. Suppl.

*Nisib tillhörde 1920—21 franska mandatområdet Syrien,
men återlämnades 1921 till Turkiet.

*Nissen. — 3. (Sp. 1056) Per Schjelderup N. utgaf 1914
Fædrelandet, en beskrifning öfver Norge för landsmän
hemma och ute, samt 1921 Ökonomisk geografisk atlas
over Norge med en öfversikt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>