Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nordiska administrativa förbundet - * Nordiska arbetsgifvarmöten - Nordiska arkeologmöten. Se Arkeologmöten, Nordiska. Suppl. - Nordiska biföreningen. Se Biodlarföreningar. Suppl. - Nordiska biskopsmöten - Nordiska djurskyddsföreningen. Se Djurskyddsföreningar och Wingborg, F. A. - Nordisk administrativt tidsskrift - Nordiska fredsmöten. Se Fredsrörelsen, sp. 1332 (äfven i Suppl., sp. 1041-42) - * Nordiska föreningar - Nordiska författarmöten - Nordiska interparlamentariska förbundet. Se Interparlamentariska unionen. Suppl., sp. 661 - Nordiska kompaniet. Se Varuhus, sp. 740 samt fig. 1-3 - Nordiska lärar- l. skolmöten. Se Lärarmöten (äfven i Suppl.) - Nordiska ministermöten. Se Ministermöten, Nordiska. Suppl. - * Nordiska museet (Sp. 1307-08) - Nordiska museets vänner, Samfundet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
svenska statsförvaltningen" årg. 1917 och ff., "Nordisk
administrativt tidsskr.", "Förhandlingar vid det 1:a
nord. admin. mötet i Stockholm" (1919) och "Handlingar
till det andra allm. nord. admin. mötet i Stockholm"
(1922).
Ldht.
*Nordiska arbetsgifvarmöten. Under krigsåren och
första fredsåret egde inga allmänna möten rum,
utan endast sammanträden af permanenta utskottet. De
återupptogos 1920 (Köpenhamn), hvarefter de hållits
1921 (Helsingfors) och 1923 (Stockholm). Numera eger
sammanträde rum i regel hvartannat år. Nästa möte
hålles i Oslo 1925 i samband med firandet af Norsk
arbeidsgiverforenings 25-årsjubileum. Finland har
varit representeradt vid mötet 1910 och därefter
vid samtliga möten sedan 1913. Allmänna finska
arbetsgifvarförbundet heter numera Arbetsgivarnas i
Finland centralförbund.
I. O. L—n.
Nordiska arkeologmöten. Se Arkeologmöten,
Nordiska. Suppl.
Nordiska biföreningen. Se Biodlarföreningar. Suppl.
Nordiska biskopsmöten. Se Biskopsmöten 2. Suppl. — Det
andra mötet hölls i sept. 1924 på Vedby gård, Holbæk
amt, Själland; andaktsstunderna och bibelstudierna
höllos i den vid gården belägna Rudsvedby kyrka.
Nordiska djurskyddsföreningen. Se Djurskyddsföreningar
och Wingborg, F. A.
Nordisk administrativt tidsskrift utges
af Nordiska administrativa förbunden (se
d. o. Suppl.) under redaktion af regeringsrådet
G. Thulin, Sverige, direktören för Norges
riksbank N. Rygg, Norge, referendarierådet
Y. Loimaranta, Finland, kommitteret J. Krabbe,
Island, och fullmäktig A. Sachs, Danmark.
Ldht.
Nordiska fredsmöten. Se Fredsrörelsen, sp. 1332
(äfven i Suppl., sp. 1041—42).
*Nordiska föreningar. Med liknande syfte som de
efter 1905 års händelser upphörda föreningarna ha
sedermera stiftats föreningar med namnet "Norden"
i Sverige, Norge och Danmark, på Island och i
Finland. Se Norden. Suppl.
Nordiska författarmöten ha hållits i Köpenhamn 1919
(se Författarföreningar. Suppl.) och i Stockholm 1924.
Nordiska interparlamentariska förbundet. Se
Interparlamentariska unionen. Suppl., sp. 661.
Nordiska kompaniet. Se Varuhus, sp. 740 samt fig. 1—3.
Nordiska lärar- l. skolmöten. Se Lärarmöten
(äfven i Suppl.).
Nordiska ministermöten. Se Ministermöten,
Nordiska. Suppl.
*Nordiska museet. (Sp. 1307—08) Samlingarna utgjorde
vid 1924 års slut omkr. 150,000 n:r, bland hvilka
åtskilliga omfatta ända till öfver 100 särskilda
föremål. I jordvåningen inrymma numera rummen 89—90
byggnads- och andra modeller och
2 nyinredda rum föremål belysande forntro
och fornsed, i 2 andra rum belyses samfundsväsen,
och ytterligare 2 inrymma yrkesafdelningar.
I samma våning ligger ock Strindbergsrummet.
I kolonn våningen inrymma rummen 37—45 norska
allmogeföremål. — (Sp. 1308—11) Skansen. Öfre
Solliden med sin vida utsikt domineras af den
naturskönt belägna, nu ombyggda restaurangen
Idunhallen. En nyförvärfvad allmogebostad är Älfrosgården
från Härjedalen, och andra ålderdomliga byggnader,
som tillkommit, äro Nåsboden, vadmalsstampen,
väderkvarnar m. fl. Den 1916 hitflyttade Seglora
ödekyrka (se Seglora med fig.) är särskildt märklig
för sin träarkitektur och inredning. Till Skansen ha
ock flyttats V. Rydbergs arbetsrum och J. Kronbergs
ateljé. I Skansens zoologiska trädgård har den
flock af bison, som under krigsåren uppföddes,
tilldragit sig särskild uppmärksamhet. Om en på
Skansen sedan åratal för folkliga skådespel inrättad
och med mycken framgång skött friluftsteater se
d. o. Suppl. — Antalet besökande utgjorde 1921 i
museibyggnaden 55,734 och på Skansen 914,151; 1922 i
museibyggnaden 48,150 och på Skansen 778,893; 1923
i museibyggnaden 44,995 och på Skansen 847,240. —
Museets intendenter äro nu 4. Genom donation af
grefven och grefvinnan v. Hallwyl (se d. o. äfven
i Suppl.) inrättades 1919 en professur i nordisk
och jämförande folklifsforskning vid museet. —
(Sp. 1312) Styresmannabefattningen vid museet
öfvertogs 1913 af d:r G. Upmark (se d. o. 2). På
samma gång tillsattes en särskild ekonomichef. Museets
och Skansens samlade kapitalvärde uppskattades vid
1923 års slut till 5,474,874 kr. Årsbudgeten belöper
sig till omkr. 400,000 kr. Donationer, som tillkommit
efter 1912, äro: af bibliotekarien och fru P. Beijer
25,800 kr., af systrarna Elfving 158,320 kr., af
direktören K. V. Forsberg 20,000 kr., af grefven och
grefvinnan v. Hallwyl 559,000 kr., af godsegaren
H. Krook 21,400 kr., af fru H. Nordberg 44,700 kr.,
af civilingenjören C. G. Norström ytterligare 8,000
kr., af fröken Magna Sunnerdahl ytterligare 33,000
kr., af onämnd person 80,000 kr. och af Samfundet
Nordiska museets vänner föremål till ett värde af
111,275 kr. Statsanslaget utgör f. n. (1925) 126,550
kr., hvartill komma extra anslag 17,275 kr. samt
dyrtidstillägg. Från Stockholms stad erhåller
Skansen ett bidrag af (numera) 40,000 kr. — Från
Nordiska museet utg. arbeten äro vidare N. Keyland,
"Svensk allmogekost" (2 dlr, 1919—20) och "Julbröd,
julbockar och staffanssång" (1919), N. E. Hammarstedt,
"Svensk forntro och folksed i bild och ord" (I,
1920), Gerda Cederblom och "Emelie v. Walterstorff,
"Svenska allmogedräkter" (1921), Gerda Cederblom,
"Svenska folklivsbilder" (1923), S. Wallin, "Fredrik
I:s tid", "Svensk rokoko" och "Karl Johans-stilen"
(1924), S. Erixon, "Södermanland i Nordiska museet"
och "Skansen, hus och gårdar" (s. å.), och E. Klein,
"Runö" (s. å.). Om Skansen se vidare G. Upmark,
"Skansen 25 år" (1916). — Den af K. Milles i
museets hallabsid först i målad gips utförda Gustaf
Vasa-stoden har, dock med väsentliga förändringar,
utförts i målad och förgylld ek och aftäcktes
högtidligen 22 maj 1925. 1917 restes midt i den
till museibyggnaden ledande stora trappan af Karl X
Gustafsföreningen en af G. Malmquist mod. ryttarstaty
i brons af nämnde konung och skänktes till museet.
Nordiska museets vänner, Samfundet, stiftades i
Stockholm 19 dec. 1918 med ändamål att i samförstånd
med Nordiska museets styrelse inköpa värdefulla
föremål eller samlingar och som gåfva öfverlämna dem
till museet. Vid stiftandet valdes till ordf. prins
Karl och meddelades, att till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
