Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nordisk tidsskrift for strafferet - Nordiskt interparlamentariskt förbund. Se Interparlamentariska unionen. Suppl., sp. 661 - * Nordiskt medicinskt arkiv - Nordiskt prästmöte - Nordiskt samarbete - Nordisk tuberkulosläkarförening. Se Medicinska kongresser. Suppl. - Nordisk världsatlas - Nord-Kaukasien - * Nordlander, J.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
föreningen. Hvarje årgång omfattar 4 häften (à
5—6 ark), stundom dubbelhäften. Redaktionen bestod
från begynnelsen af 2 led. från hvart och ett af
de tre skandinaviska länderna, men fr. o. m. 1925
tillhöra jämväl 2 led. från Finland densamma. Det
hufvudsakliga redaktionsarbetet har från början
bestridts af nuv. höjesteretsdommer E. Olrik och
efter honom af landsdommer O. Haack, båda i Köpenhamn.
N. S—g.
Nordiskt interparlamentariskt förbund. Se
Interparlamentariska unionen. Suppl., sp. 661.
*Nordiskt medicinskt arkiv. 1917 öfvertogs
redaktörskapet af arkivets medicinska afd. af
professor I. Holmgren. 1919 skildes tidskriftens båda
afd. och bildade 2 fullt själfständiga tidskrifter,
Acta chirurgica scandinavica och Acta medica
scandinavica (se Acta. Suppl.). Ansvarig utg. för båda
tidskrifterna är C. G. Santesson. En garantiförening
af svenska läkare (ordf. numera I. Holmgren) stöder
fortfarande de båda tidskrifterna. Danska läkare täcka
genom bidrag från den med danska statsmedel grundade
Rask-Örsted-fonden en del utgifter för i tidskrifterna
införda artiklar af danska författare. Jämte årliga
understöd af svenska staten (3,500 à 4,000 kr. åt
hvardera tidskr.) lämnas sådana äfven af norska och
finska statsmedel (500 kr. resp. 5,000 finska mark
åt hvardera) samt af Svenska sällskapet för medicinsk
forskning. Tidskrifterna, som intill 1913—14 lämnade
referat af nordisk medicinsk litteratur, innehålla
sedan nämnda tid endast originalartiklar på ty.,
fr. och eng. och ha genom redaktörernas energiska
arbete vunnit betydande spridning i utlandet.
C. G. S.
Nordiskt prästmöte, omfattande omkr. 750 deltagare
från Sverige, Danmark, Finland, Island och
Norge, hölls på inbjudning af Allmänna svenska
prästföreningen 2—4 sept. 1924 i Lund. Det
kan betraktas som en fortsättning af de stora
skandinaviska kyrkomötena i Köpenhamn (1857), Lund
(1859) och Kristiania (1861). Dess förhandlingar
trycktes 1924.
Nordiskt samarbete är den term, hvarunder man vanligen
sammanfattar den f. n. mycket starka rörelsen för
sammanhållning och kulturutbyte mellan Danmark,
Finland, Norge och Sverige. Sträfvandena i denna
riktning ha gamla anor och ha efter den politiskt
betonade skandinavismens (se d. o.) misslyckande
fullföljts och utvecklats på många områden (exempel:
nordiskt lagstiftningsarbete, nordiska juristmöten
och skolmöten, samarbete inom olika vetenskaper). Det
politiska närmande, som egde rum mellan Danmark,
Norge och Sverige under Världskriget, skapade
gynnsammare förutsättningar för dessa sträfvanden
och stärkte känslan af folkens samhörighet samt
medförde, att — hufvudsakligen under tiden efter
1917 — det nordiska samarbetet utsträckts öfver en
mängd nya områden. Staternas samarbete har, sedan de
yttre förhållandenas tryck lättats, icke sträckt sig
långt utöfver hvad som påkallats af god grannsämja
(undantag: det nordiska lagstiftningsarbetet). Desto
lifligare är alltjämt det på olika områden etablerade
privata samarbetet, hvilket, sedan Finland vunnit
själfständighet, i åtskilliga fall utsträckts äfven
till detta land; också Island deltar ej sällan såsom
en åtm. formellt själfständig enhet, Förutsättningarna
utgöras af likheten i kultur, språk och härstamning, som underlättar
samarbetet. Syftena äro skiftande: än gäller
det att på särskilda verksamhetsfält studera
grannländernas förhållanden och utbyta erfarenheter,
än att bland bredare lager vidga kännedomen om
grannländerna, än att genom samverkan i konkreta
arbetsuppgifter undvika kraftsplittring och vinna
ökade arbetsresultat. Politiska syften göra sig endast
undantagsvis gällande, och en allmänt erkänd grundsats
är, att samarbetet ej bör gå ut på något utplånande
af nationella särdrag. Ett stort antal organisationer
är till för själfva samarbetets skull, i andra fall ha
rent nationella organisationer trädt i fritt samarbete
med hvarandra. Sin medelpunkt har verksamheten
merendels i regelbundet återkommande möten eller
kongresser (årligen ung. ett femtiotal), stundom äfven
i för de nordiska länderna gemensamma facktidskrifter
eller liknande publikationer. Särskildt lifligt
är samarbetet på vetenskapens och undervisningens
områden samt inom vissa grenar af näringslifvet och
inom trafikväsendet, men det sträcker sig äfven till
åtskilliga andra områden (konst och litteratur,
pressen, studentvärlden, ideella och sociala
sträfvanden m. m.). På det hela taget omfattas det
nordiska samarbetet på alla håll inom de fyra länderna
med sympati och intresse. Principiellt motstånd
har det mött endast på vissa håll i Norge, där man
fruktar ett utplånande af staternas själfständighet
och folkens särart, äfvensom bland den del af Finlands
finsktalande befolkning, som är afvogt stämd mot
orientering åt de germanska skandinaviska folken. —
En redogörelse för nordiskt samarbete 1914—18 finnes i
"Aarbog for de nordiske interparlamentariske grupper
1918", periodiska öfversikter af motsvarande innehåll
i Föreningarna Nordens (se d. o. Suppl.) årsböcker
1920—25 (för åren 1919—24) och i "Nordisk tidskrift"
(fr. o. m. 1925), utg. af Letterstedtska föreningen.
N. H—tz.
Nordisk tuberkulosläkarförening. Se Medicinska
kongresser. Suppl.
Nordisk världsatlas, ett till förmån för Svenska Röda
korset under ekonomisk garanti af Åhlén & Holm a.-b.,
af S. Zetterstrand och Karl D. P. Rosén utgifvet
och vid Generalstabens litografiska anstalt tryckt
kartverk, som utkommer sedan 1919. Verket afser
att i tydlig och lättfattlig bild af hela jordytan
innehålla framför allt hvad som är af geografisk
betydelse för de skandinaviska länderna, och det
är i detta afseende den första atlas, som i denna
omfattning upplagts i Skandinavien. Atlasen omfattar
50 blad, af hvilka 11 i skalan 1 : 1,6 mill. egnas
åt Skandinavien och Östersjöländerna och 1 i skalan
1 : 8 mill. är en öfversiktskarta öfver Norden.
S. Z—d.
Nord-Kaukasien (ry. Severnij Kavkas), ryskt
förvaltningsområde, omfattande de förra
guv. Stavropol och Terek, Don-, Kuban- och
Svartahafsområdet äfvensom adige-tjerkessernas,
balkar-kabardinernas, tjerkass-karatjejernas,
nordosseternas och inguschernas autonoma
områden. 279,670 kvkm. 6,833,090 inv. (1925).
O. Sjn.
*Nordlander, J., tog 1919 afsked från sin
adjunktsbefattning. Han har ytterligare skrifvit
bl. a. Norrländskt skolliv (1914), Skolan i Härnösand
till 1649 (1918) och Gävleborgarnas fiskefärder till
Ångermanlands kust (1924) samt fortsatt sina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
