Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nordström, Otto Valdemar - Nordström, Ester Blenda Elisabet - Nordström, Nils Johan - Nordström, Gunnar - Nordströms torktorn - Nord-Tröndelag fylke - Nordvik (Nordvika) - Nordvästpoldern. Se Zuiderzee, sp. 872 - * Nordvästra gränsprovinsen - * Nordvästterritorierna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gjorda, uppfinningar för torkanläggningar för
bränsle, cellulosa, kokflis m. m. (se Nordströms torktorn. Suppl.). N. har äfven
uppfunnit en fuktighetsregulator vid tillverkning
af torr pappersmassa, elektrisk syraindikator
för kondensvatten vid sulfitfabriker, metod
för återvinning af cementstoft ur gaserna vid
cementugnar m. m. samt har i facktidskrifter
publicerat flera värmetekniska uppsatser.
Fmn.
Nordström, Ester Blenda Elisabet, författarinna,
f. 31 mars 1891 i Stockholm, där hon vardt
student 1910, medarbetare i "Svenska dagbladet"
sedan 1912, vanligen under signaturen Bansai, har blifvit mycket populär genom hurtiga och
friska skildringar ur det samtida lifvet: En piga
bland pigor (1915; många uppl.), Kåtornas folk
(1916; 4:e uppl. s. å.), En rackarunge (1919; 4:e
uppl. 1920), Tok-Konrad (1922) och Amerikanskt (1923).
R—n B.
Nordström, Nils Johan, litteraturhistoriker, f. 18 maj
1891 i Öjebyn, Piteå landsförsamling, student i Luleå
1909, filos. lic. 1916 och filos. d:r 1925 i Uppsala,
docent i litteraturhistoria där s. å. N. har författat
ett stort antal större och mindre arbeten rörande
1600-talets svenska litteratur- och lärdomshistoria,
af hvilka må nämnas Hvem har skrifvit Bröllopps
Beswärs Ihog Kommelse? (i "Samlaren" för 1914),
De olika Herculesversionerna (ibid. för 1916), Till
frågan om Skogekär Bärgbo (ibid. för 1917), Friedrich
Menius (ibid. för 1921), Laurentius Petri Gothus’
Stratagema gothici exercitus (ibid. för 1922), Un
ballet de Descartes (i "Revue de Genève", 1920) och
Stjernhjelms filosofiska fragment (med inledning och
kommentar, 1924), hvars inledning är en grundlärd och
omfattande teckning af de filosofiska åskådningarna
i Europa under 1600-talets förra hälft.
R—n B.
Nordström, Gunnar, finländsk fysiker, f. 12 mars 1881
i Helsingfors, d. där 24 dec. 1923, student 1899,
utexaminerad som maskiningenjör från Polytekniska
institutet 1903, filos. doktor 1910, blef docent
i teoretisk fysik vid universitetet s. å. samt
professor 1918 i fysik och 1920 i mekanik vid
Tekniska högskolan i Helsingfors. N. studerade vid
flera utländska universitet, bl. a. 1916—19 (som
Rosenbergsk stipendiat) i Leiden. Hans vetenskapliga
forskning rör sig hufvudsakligast inom fysikens
teoretiska partier. Genom sin licentiatafh., Die
energiegleichung für das elektromagnetische feld
bewegter körper (1909), dokumenterade sig N. som en
själfständig och skarpsinnig forskare på de moderna
elektricitetsteoriernas abstrakta område. Inom detta
falla äfven ett par mindre afh. samt läroboken Teorien
för elektriciteten (I, 1917), där elektricitetslärans
teoretiska del behandlas enligt en ny och originell
metod, vid hvilken de Maxwellska elektrodynamiska
grundekvationerna bilda utgångspunkten. N:s
egentliga lifsverk tillhör dock de moderna
relativitetsteoriernas och gravitationsteoriernas
område, där han var med om teoriernas utveckling från
deras uppkomst, gjorde mycket viktiga inlägg och vann
europeiskt namn. Af hans inemot 20 hithörande arbeten
må nämnas Relativitätsprinzip und gravitation (i
"Phys. zeitschr.", 1912), som innehåller N:s första
gravitationsteori, Träge und schwere masse in der
relativitätsmechanik (i "Annalen der physik", 1913),
som ger rörelseekvationerna
för materiella punktor i ett statiskt fält,
Zur theorie der gravitation vom standpunkte
des relativitätsprinzips (ibid., s. å.),
som innehåller N:s andra gravitationsteori,
Über die möglichkeit, das elektromagnetische
feld und das gravitationsfeld zu vereinigen (i
"Phys. zeitschr.", 1914), samt Zur elektrizitäts-
und gravitationstheorie (i "öfversikt af Finska
vet. soc:s förh.", 1914), i hvilka båda arbeten han
genom "en femdimensional världsutvidgning" söker
sammanfatta grundekvationerna inom elektrodynamiken
och gravitationsteorien, Über eine mögliche theorie
der materie (ibid., s. å.), i hvilken jämte senast
nämnda afh. framställes en teori för materien och
elektronen, samt slutligen som krona på verket
afh. Über das prinzip von Hamilton für materielle
körper in der allgemeinen relativitätstheorie
(i Comm. Phys. math. Soc. scient. fenn.,
1923). N. författade äfven läroboken Grunderna
av den tekniska termodynamiken (1922).
Hj. T.
Nordströms torktorn, tekn., anordning för att i
kombination med ångpanneanläggningar torka fuktigt
bränsle med hjälp af pannornas afgaser. Torktornet
utgöres i hufvudsak af en vertikal plåtcylinder med
ett i dennas centrum befintligt vertikalt perforeradt
plåtrör, afstängdt uppåt och nedtill förenadt med af
gaskanalen från pannanläggningen. Det fuktiga bränslet
inmatas i mellanrummet mellan det centrala plåtröret
och plåtcylindern, sjunker under torkning nedåt och
utmatas ur tornets underdel genom den med skrapor
försedda bottnens rotation. Rökgaserna inpressas från
pannanläggningen med fläkt i ofvannämnda centrala
plåtrör och utströmma i radiell, horisontal riktning
genom bränslemassan, som därvid torkas till viss
utsträckning. De därigenom bildade fuktiga gaserna
afgå genom hål i plåtcylindern och utströmma till
fria luften genom mellanrummet mellan nyssnämnda
plåtcylinder och en utanför belägen mantel af plåt
eller murverk. Utförda prof ha visat, att dylika
torn med betydande ekonomisk fördel kunna användas
för torkning af mycket fuktigt bränsle (flis,
sågspån). Bränslet "förädlas" genom torkningen,
förbränningen blir lättare fullständig med måttligt
luftöfverskott, pannans verkningsgrad stiger, och
pannanläggningens afdunstning per kvm. eldyta
stiger. Ju fuktigare det råa bränslet är, desto
större blir vinsten genom torkningen. Torktornet
har funnit användning i sulfitfabriker, glasbruk
m. fl. industriella anläggningar i Sverige, Finland
och Canada.
T. L—k.
Nord-Tröndelag fylke, fr. o. m. 1919 det officiella
namnet på Nordre Trondhjems amt (se Trondhjems amt
1), Norge.
Nordvik (Nordvika), härad och socken i Heröy
pastorat, Nord Helgeland prosteri, Hålogaland
bispedömme, Nordland fylke (före 1919 Nordlands
amt), Norge, ödistrikt v. om Sandnessjöen. 114,13
kvkm. 1,530 inv. (1920). Fiske.
K. G. G.
Nordvästpoldern. Se Zuiderzee, sp. 872.
*Nordvästra gränsprovinsen. De hithörande 5
agentområdena benämnas nu Dir, Swat och Chitral,
Khaibar, Kurram samt Northern och Southern
Waziristan. Oroligheter ha under senare år gång
på gång förekommit i Waziristan.
*Nordvästterritorierna äro sedan 1 jan. 1920 delade
i 3 distrikt: Mackenzie, Keewatin och Franklin.
Befolkningen uppgafs 1921 till 7,988 pers.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
