Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - * Norge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vattendrags- och elektricitetsväsendet med en generaldirektor. Detta skall bl. a. tillvarataga landets
hydrologiska intressen, utnyttjandet af vattenfall
och anläggningen af kraftstationer.
Handelsflottan, som 1910 hade ett tonnage af 2
mill. ton, hade 1 jan. 1917 ökats till 2,5 mill. med
ett värde af omkr. 2,3 milliarder kr., men sjönk under
årets lopp till omkr. 2 mill. ton. De sammanlagda
krigsförlusterna voro 1,237,000 ton, men efter kriget
har flottan återuppbyggts för en kostnad af inemot
2 milliarder kr. och utgjordes 1924 af 3,634 fartyg
om c:a 2,5 mill. bruttoton, hvaraf 1,927 ångare
om 2,227,962 ton, 1,448 motorfartyg om 305,780 ton
och 259 seglare om 69,340 ton. Den sysselsätter 17
proc. af landets manliga befolkning. Bland städerna
har Oslo den största flottan, 340 fartyg om 437,000
nettoton, Bergen 292 om 344,000 nettoton, Tönsberg
92 om 212,000 nettoton och Haugesund 1,040 om 148,600
nettoton. Sandefjord har den största fångstflottan.
Järnvägar. N., som 1910 hade 2,976 km. järnvägar
(1,850 km. bredspåriga), hade 1923 3,456 km. (2,374
km. bredspåriga), hvilka i anläggning kostat 574,8
mill. kr. Viktigare nytillkomna järnvägar äro
Sörlandsbanan till Kragerö (under arbete, öppnad
Noragutu—Bö), Bratsbergsbanan (Notodden—Tinnoset),
Åmli—Tveitsundbanan, Dovrebanan (se d. o. Suppl.;
Dombås—Stören, 158 km., 1921), Romdalsbanan (se
d. o. Suppl.; Dombås—Åndalsnes, 114 km., 1924). Af
Nordlandsbanan (Trondhjem—Bodö) blef linjen till
Sunnan färdig 1902, sträckan Sunnan—Grong är under
arbete, Grong—Namsos beslutad. Kongsberg—Norebanan
är under byggnad liksom sidolinjen Voss—Eide af
Bergensbanan, till hvilken en annan sidolinje
Flåmsbanan (Myrdal—Fretheim) f. n. är under
stakning. Oslo—Drammenbanan är ombyggd till
dubbelspårig och elektrifierad, liksom Ofotbanan.
M. H.
Mynt-, penning- och bankväsen. Under Världskriget
blef penningtillgången i N. riklig genom
främst skeppsfarten, men äfven genom export
af kemiska produkter, trävaror, cellulosa och
malm. Den ekonomiska utvecklingen återspeglas
i statsräkenskaperna, som till året 1921—22
visa starkt stegrade ordinarie inkomster (120,6
mill. kr. 1913—14, 468,5 mill. 1921—22) och utgifter
(111,3 mill. kr. 1913—14, 521,7 mill. kr. 1921—22)
äfvensom en stark ökning af statsskulden (från 357,3
mill. kr. 1913—14 till 1,419,4 mill. 1922—23). —
Af N:s 2,649,755 inv. (1920) betalte 358,786 skatt
för en förmögenhet af 5,942 mill. kr. och en inkomst
på 2,134 mill. Man har måst tillgripa flera nya
skatter. Förmögenhetsskatten är progressiv, likaså
inkomstskatten (från 2 proc. å de första 5,000
kr. upp till 50 proc. på 1 mill. kr.; inkomster
under 2,000 kr. äro skattefria). Intill 1931 uttages
en provisorisk skatt på de stora förmögenheterna för
täckande af särskilda utgifter under krigsåren. Enligt
denna uttages fr. o. m. 300,000 kr. 0,6 proc.,
fr. o. m. 400,000 0,7 proc., fr. o. m. 600,000 0,8
proc. o. s. v. Under Världskriget uttogs en särskild
krigskonjunkturskatt, hvilken nu är upphäfd. —
Under Världskriget upprättades många nya banker,
gamla utvidgades, och stora sammanslagningar
egde rum. Inlåningen i bankerna steg från 1,198,9
mill. kr. 1913 till 5,277,9 mill. 1921, men sjönk
till 4,788,8 mill. 1923. För sparbanker har stegringen fortsatt, för aktiebankerna nåddes kulmen 1920
med 3,112,5 mill. mot 2,260,3 för 1923. Utlåningen
steg från 1,276,9 mill. 1913 till 5,759,9 mill. 1920
och sjönk 1923 till 4,456,2 mill. Äfven här var
tillbakagången störst för aktiebankerna, från 4,027,3
mill. kr. 1920 till 2,600,8 mill. 1923. Egendomsprisen
undergingo samma utveckling. "Skyldmarkens"
medelvärde, som 1913 var 2,664 kr., steg 1920 till
7,763, men var 1923 nere i 6,341 kr. Om 1913 års
egendomspris sättes till 100, var priset 1917:
190; 1918: 270 och 1920: 291, för att 1923 nedgå
till 238. — Världskrigets upphörande medförde i
N., som öfverallt i Europa, en svår kris. Stora
varulager blefvo nästan värdelösa eller föllo i pris,
jordvärdet sjönk åter ned från de uppskrufvade
krigsprisen, och stora penningsummor hade gått
förlorade i valutaspekulationer eller alltför djärfva
placeringar i utomeuropeiska länder. Privatmän och
banker ledo stora förluster. Den ena stora banken
och banksammanslutningen efter den andra måste åren
1920—24 inställa sina betalningar och ställas under
administration enligt en särskildt antagen lag om
statsunderstöd och administration af banker. Bland
dessa voro Centralbanken för N.
— urspr. en sammanslutning af 50 landsortsbanker
— och Foreningsbanken, en sammanslagning
af Andresens bank i Kristiania och Bergens kreditbank.
1924 måste äfven Den norske handelsbank (uppkommen af
Trondhjems och Bergens handelsbanker, Kristiansunds
handels- og landmandsbank och Söndenfjeldske
privatbank i Kristiansand), som ännu 1922 haft ett
aktiekap. af 81 mill. kr. och en reservfond af
40 mill., ställas under administration. Inalles
drabbades 30 banker af samma öde. — Järnmynt
infördes som skiljemynt enl. lag af 25 maj 1917,
nickelmynt 11 juni 1920. De senare bestå af 75 delar
koppar och 25 delar nickel och präglas i valörerna
50, 25 och 10 öre. Enligt lag af 18 mars 1924 skall
skiljemynt från 10 öre till 1 kr. präglas af nickel
med hål i midten och blott vara gångbara inom riket.
Enligt lag af 14 dec. 1917 har banken utsläppt sedlar
på 2 kr. (populärt kallade "rödegardister") och på
1 kr. ("bolsjeviker").
Författning och förvaltning. Kvinnorna fingo
1913 rösträtt och äro nu valbara äfven till
stortinget. Genom grundlagsändring 29 nov. 1919
infördes proportionella val. Stortinget har nu
150 ledamöter, hvaraf 1/3 valda af städerna;
valkretsarna välja 3—8 representanter. Gällande
vallag är af 17 dec. 1920 med förändringar af 16
febr. 1924. — Lokalförvaltningen. Administrativt
indelas N. fr. o. m. 1 jan. 1919 i 20 fylken
(förr amt), hvaraf 2, Oslo och Bergen, omfatta blott
resp. städer. I k. proposition april 1925 föreslogs,
att Svalbard (Spetsbergen o. Björnön) skulle förvaltas
som en del af konungariket N. genom en guvernör
med fylkesmanns myndighet. Öfriga fylken äro:
Östfold (förr Smaalenenes amt), Akershus, Hedmark
(förr Hedemarken), Opland (Kristians), Buskerud,
Vestfold (Jarlsberg og Larvik), Telemark (Bratsberg),
Aust-Agder (Nedenes), Vest-Agder (Lister og Mandal),
Rogaland (Stavanger), Hordaland (Söndre Bergenhus),
Sogn og Fjordane (Nordre Bergenhus), Möre (Romsdal),
Sör-Tröndelag (Söndre Trondhjem), Nord-Tröndelag
(Nordre Trondhjem), Nordland, Troms (Tromsö), Finnmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
