Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Norrköpings högre handelsinstitut ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
jordbruk och frilösning af arrendejordbruk, med stöd
ytterst af expropriation, har af jordkommissionen
förordats för hela riket. — (Sp. 1497) I fråga om
flottningsväsendet, där skogsbolagen ansetts ha
begagnat sin makt till att gynna sig själfva på de
skogsegande böndernas bekostnad, har ett par åtgärder
vidtagits, men de ha visat sig vara för overksamma,
hvarför 1925 års riksdag i anledning af väckta
motioner begärt ytterligare öfvervägande i ämnet. —
(Sp. 1498) Om senare års anslag till afdikning jfr
Afdikningsanslag. Suppl. Om vandringsrättare se d. o.,
om vidgning af kemiskt växtbiologiska anstalten i
Luleå se Kemiskt växtbiologiska anstalten. Suppl. —
(Sp. 1499) Inlandsbanans utbyggande har alltjämt
pågått, och 1917 års riksdag beslöt dessutom
anläggandet af tre tvärbanor till denna (se
härom Inlandsbanan. Suppl.). — (Sp. 1499) Om
nybyggnadslägenheters upplåtande på kronoparker se
Kolonat. Suppl.
Den beslutsamhet, som tagit sig uttryck i
åtgärderna för Norrlandsfrågans lösning, har i
sin ordning bidragit att kasta något ljus äfven
öfver det öfriga rikets jordfråga. Gränserna för
norrlandslagstiftningen voro väsentligen satta så,
att lagstiftningen skulle omfatta alla de trakter, där
kronan genom afvittringar (Norrland) och storskiften
(norra Dalarna) skänkt hela skogsmarken till
jordbruksnäringen. De öfverklagade missförhållandena
funnos emellertid i större eller mindre omfattning
äfven utanför dessa gränser och öfver hufvud
taget i de flesta skogsbygder i landet. Därför
upptogs snart frågan om norrlandslagstiftningens
"utsträckning till det öfriga riket". Redan 1907
och de följande åren berördes denna angelägenhet i
riksdagsmotioner. För frågans pröfning tillsattes af
regeringen den s. k. jordundersökningen (1912—15;
ledamöter först C. Lindhagen och G. Roos och
sedan C. Lindhagen, Å. Ingeström och C. Ros). Denna
beredning afgaf två betänkanden om Värmland, hvilka
1917 ledde till norrlandslagarnas utsträckning till
Värmland (med undantag för arrendelagen). Sedan
bl. a. jordundersökningens arbete afbrutits på
grund af de stora omkostnaderna för 1914 års
härordning, återupptogs det sålunda afbrutna
arbetet genom inrättandet af jordkommissionen
(1919—23). Denna har afslutat sina arbeten
efter aflämnande successivt af ett betänkande i 6
delar. Vid riksdagarna 1924 och 1925 har behandlingen
af de af jordkommissionen handlagda jordfrågorna
påbörjats, förra året genom motioner, af hvilka ett
flertal föranledt riksdagsskrifvelser, delvis med
lagförslag, och det senare året genom propositioner
och motioner. Dessa nyaste bemödanden gå ut på
att väsentligen draga in rikslagstiftningen i den
sociala jordfrågan, i hvilken lagstiftning äfven
norrlandslagarna eventuellt skulle uppgå. — Litt.:
Åbokommitténs betänkande 1918—20, Jordundersökningens
och jordkommissionens betänkanden m. m. samt
M. Wihlborg och O. Nilsson, "De norrländska vanhävds-
och arrendelagarnas verkningar och tillämpning"
(1921).
Norrlands ingenjörkår (Ing. 5) skulle i
enlighet med 1914 års härordning utgöras af stab,
4 fältingenjörkompanier, 1 park- och 1 tygkompani
med en sammanlagd manskapsstyrka af 19 furirer,
23 korpraler och 25 vicekorpraler af olika slag, 75
volontärer, 1 sjukvårds- och
1 gevärshandtverkarsoldat samt 2
hofslagarsoldater. Vidare skulle kåren ha 42
stamhästar, och till densamma skulle uttagas 290
värnpliktiga. Nödigt antal officerare, underofficerare
och civilmilitär personal skulle placeras vid
kåren från Fortifikationen, och förläggningsorten
skulle bli Östersund. Under 1915—17 höllos också
staterna vid Ing. 1 och Ing. 2 vid större styrkor,
än hvad dessa båda kårer skulle enligt 1914 års
stat komma att omfatta, för att man sedermera, när
etablissemanget färdigbyggts, genom öfverflyttning
från dem skulle få kader till Ing. 5. Något
kasernetablissemang för Ing. 5 kom emellertid ej
att uppföras i Östersund; endast förrådsbyggnader
för kåren ha där byggts 1917—19, och i följd däraf
förlades enl. k. br. 11 juni och generalorder 5 juli
1920 ett detachement ur Ing. 1 och de Ing. 1 från
Jämtlands inskrifningsområde tilldelade värnpliktiga
(först 35, sedan 60 man) fr. o. m. 15 juli s. å. till
I. 23:s kasernetablissemang i Östersund, hvarjämte
civilmilitär personal placerats å detachementet. I
trakten af Näset vid Indalsälfven, omkr. 20
km. från Östersund, är öfningsplats för broslagning
o. d. inköpt, men ej ännu på något sätt bebyggd.
L. W:son M.
Norrlandskommittén. Se Norrlandsfrågan,
sp. 1495 ff.
Norrlandslagen, dets. som Norrländska förbudslagen. Se
Norrlandsfrågan, sp. 1495 (äfven i Suppl.).
Norrlandsost. Se Ost, sp. 1043.
*Norrlandsposten. Tidningens redaktör och
utgifvare är sedan 1916 Ernst Serrander (f. 1883),
dess ekonomichef hans broder, kapten Torsten Serrander
(f. 1875). Tidningen utger äfven en halfveckoupplaga.
Norrlands-rissla. Se Släde och fig.
*Norrlin, J. P., dog 7 jan. 1917 i Helsingfors.
*Norrländska afdikningsanslaget. Se äfven Afdikningsanslag.
Suppl.
Norrländska förbudslagen. Se Norrlandsfrågan, sp. 1495
(äfven i Suppl.).
Norrländska nyodlingsfonden. Se Nyodlingsfond. Suppl.
Norrländska studenters folkbildningsförening. Se
Universitetsutvidgning, sp. 1137.
*Norrländska tvärbanan. 3 nya större tvärbanor i Norrland
äro beslutade; af dessa äro 2 under byggnad (se
Inlandsbanan. Suppl.).
F. P.
Norrmalm, stadsdel i Stockholm (se d. o., sp. 1459—60).
*Norrman, H., är numera företrädd på Nationalmuseum
af flera för konstnären typiska målningar, såväl
porträtt (interiör med konstnärens moder) som
landskapsstämningar (bland de sistnämnda Månsken,
Aftonmoln, Gyllene afton). Efter regn (gatmotiv från
Tranås) inköptes af konstmuseet i Köpenhamn 1918.
G—g N.
*Norrsken. Främst genom norska forskares
fotogrammetriska arbeten, hvarvid samtidiga plåtar
i tusental tagits från ändarna af baslinjer med en
längd af 12—258 km., känner man nu väl norrskenets
plats i rymden, med förbehåll möjligen för ändringar
under längre tidsperioder. Störmer fastställde under
mars och april 1913 2,400 punkters höjd, Vegard
och Krogness under mars, april och nov. 1914 öfver
2,000. Dessa arbeten utfördes i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
