Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nyaste Kristianstadsbladet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Nyhem, sinnesslöanstalt inom Hälsingborgs stads
område med asyl för manliga och kvinnliga patienter
(137 platser) samt arbetshem för kvinnliga (31
platser). Jfr Idiotanstalt. Suppl.
Nyholm, Fredrik, boktryckare, f. 17 juli 1835 i
Stockholm, d. där 17 sept. 1923, arbetade från
sitt 12:e år vid tryckerier, blef 1859 faktor
hos P. A. Huldberg, företog 1862 en gifvande
studieresa till Tyskland och organiserade 1863 Z. och
I. Hæggströms (se dessa) nya tryckeri, så att det
blef det modernaste och bäst utrustade i Stockholm
i afseende på maskiner, tilltalande stiltyper och
smakfullt arbete. 1873 uppsatte han på uppdrag det
stora Centraltryckeriet (se d. o.) och förestod det
till 1881, var 1881—98 chef för Gernandts (från
1893 Iduns) boktryckeri-a.-b. och ledde 1898—1902
Kôersners boktryckeri-a.-b. — Hans son Harald N.,
f. 1872, blef 1906 direktör för I. Hæggströms
boktryckeri- och bokförlags-a.-b. och 1923 chef för
tekniska afd. hos P. A. Norstedt & söner. N. blef
1924 ordf. i Allm. svenska boktryckareföreningen.
Nyholm, Didrik Galtrup Gjedde, dansk juridisk
ämbetsman, f. 21 juni 1858 i Randers,
blef juris kandidat 1882, var 1886—96
anställd i Justitieministeriet och blef 1896
assessor i Overretten i Köpenhamn, men sändes
s. å. till Egypten som led. af de internationella
domstolarna. Han fungerade 1896—1902 vid tribunalet
i Mansura, från 1902 i Kairo, där han 1916
blef vicepresident, 1920 president; vidare var
han 1909—21 ordf. för Sjö- och handelsrätten
där. N. blef led. 1913 af Internationella
skiljedomstolen i Haag, 1921 af Nationernas
förbunds Permanenta internationella domstol där
och 1923 af den blandade skiljedomstolen i Paris.
P. E—t.
*Nyhuus, H., dog i dec. 1913.
*Nyisraeliter. Sektens stiftarinna hette Southcott
(ej Southcote).
Ny jord, norskt sällskap, stiftadt 1909, för
motarbetande af emigration och för landets inre
kolonisation genom upptagande af jordobygder,
söker vinna sina syften genom föredrag, utgifning
af böcker och tidskr. "Ny jord" (10 hftn om
året). Omkr. 400 kommuner och fylken ha anslutit
sig till sällskapet, som från dem samt från
staten (1 mill. kr.) och sparbanker åtnjuter
årliga bidrag. Ledamotsafgiften är 5 kr.
M. H.
*Nykarleby. — 2. Hamnarna äro numera uppgrundade,
och sjötrafiken har till största delen upphört. En
smalspårig järnväg (12 1/2 km.), byggd 1899, förenade
staden med Kovjoki station på Seinäjoki—Uleåborgs
statsbana, men såldes under Världskriget. 1,344
inv. (1923). — Jeppo kapell är sedan 1916
själfständigt pastorat. N. landsförsamling utgör
äfven själfständig landskommun, Nykarleby domsaga,
Pedersöre härad. 3,816 inv. (1923), svensktalande.
O. B—n.
Nykkvåg. Se Bö 1. Suppl.
Nykterhetsnämnd, en genom 1913 års lag om behandling
af alkoholister tillkommen kommunal myndighet
med syfte att främja nykterheten. Om ej särskild
nykterhetsnämnd tillsättes, skall kommunens
fattigvårdsstyrelse utgöra sådan. Nämnden har
bl. a. att mottaga anmälningar om internering af
alkoholister, vidta åtgärder för att tillrättaföra
alkoholisten eller, om detta är gagnlöst, hos
länsstyrelsen ansöka om internering. Nämnden
har ock att öfvervaka alkoholisten, sedan han
utskrifvits från anstalten. Enligt den 1917 antagna
rusdryckslagstiftningen har nämnden kontrollerande
och rådgifvande uppgifter i syfte att förhindra skada
af rusdrycksförsäljningen. Under vissa förhållanden
åtnjuta nämnderna statsbidrag. — Jfr af Social- och
Kontrollstyrelserna 1922 utgifna "Råd och anvisningar
till nykterhetsnämnderna".
G. H. v. K.
*Nykterhetsorden Verdandi hade år 1924 i Sverige
8,821 medlemmar i 238 loger och 4,667 medl. i 68
ungdomsafd. samt i Norge 1,000 medl. i 20 loger och
i Danmark 300 medl. i 4 loger. I Förenta staterna ha
efter rusdrycksförbudets införande de flesta logerna
ombildats till studieföreningar. I Schweiz bildades
bland fransktalande 2 loger 1923 och 1924.
*Nykterhetsrörelsen. — (Sp. 221) Internationell
chef för godtemplarorden (se d. o. äfven i
Suppl.) är numera (sedan 1920) norske rektorn Lars
O. Jensen. — (Sp. 222) En kraftig uppblomstring
af förbudsrörelsen i Nord-Amerika blef följden
af The anti saloon leagues bildande 1893
(stiftare d:r B. Russell). Denna sammanslutning
har organiserat en mäktig samverkan mellan
flertalet amerikanska kyrkosamfund för stödjande
af förbudspropagandan. Ekonomiskt har rörelsen
understödts äfven af tongifvande industriella och
kommersiella kretsar. Anti saloon league bildade
propagandacentraler i samtliga unionens stater,
och frukterna af dessas verksamhet kommo efter
några år till synes i en successiv och allt raskare
ökning af antalet förbudsstater. Mainelagen, som
vid 1900-talets början icke var i gällande kraft
i mer än 3 stater, Maine, Kansas och North Dakota,
infördes nu i rask följd i stat efter stat. Förbudet
var redan infördt i omkr. 30 stater, när man 1917
lyckades i kongressen genomdrifva en fullständig
förbudslag, gällande för Förenta staternas hela
väldiga område. Beslutet innebar totalt förbud
mot tillverkning, försäljning, införsel och
t. o. m. utförsel. Beslagtagna spritvaror, som
ej behöfvas för medicinska eller andra legitima
ändamål, uthällas i oceanen eller förstöras på annat
sätt. Lagen hade karaktären af grundlagstillägg. För
att ett sådant skall vinna giltighet, erfordras 2/3
majoritet såväl i senaten som i representanternas
hus, äfversom ratifikation af minst 36 bland de 48
staterna genom dessas resp. representationer (senater
och lagstiftande församlingar). Beslutet fattades i
kongressen 17 och 18 dec. 1917 med långt mer än den
behöfliga majoriteten, och ej blott 36, utan 46 af de
48 staterna ratificerade grundlagstillägget. Ett år
efter det den 36:e staten hade ratificerat, trädde
emellertid den nya lagen i kraft. Den 36:e stat,
som ratificerade beslutet, var Nebraska, och dess
ratifikation egde rum 16 jan. 1919. Följaktligen
trädde förbudet i kraft 16 jan. 1920. Då hade
emellertid ett af krigs- och kristiden föranledt
provisoriskt totalförbud redan varit gällande i
omkr. ett halft år. Själfva grundlagstillägget
innehöll blott två korta princip-paragrafer. Men
för att i praktiken genomföra förbudet kräfdes
mera detaljerade bestämmelser. Dessa beslötos i
vanlig ordning af kongressen och ega icke karaktär
af grundlag, utan kunna ändras genom ett enkelt
kongressbeslut. De äro sammanfattade i en komplex af
stadganden, som tillsammans kallas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
