Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 37. Supplement. L - Riksdag / 877-878 (1925) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - * Nöjesskatt - Nörborg - Nörgaard, Poul Peter Christian - Nörgaard, Frederik - * Nörlund, N. E. - Nörregaard-Hansen, Ingeborg - Nörrenberg, Johann Gottlieb Christian - * Nörre Sundby - * Nöteborg - * Nötkreatursskötsel - * Nötterö, officiellt Nötteröy

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

deltagande i offentlig nöjestillställning (där denna
icke tjänar vetenskapligt ändamål eller anordnas i
undervisnings- eller uppfostringssyfte) enligt
förordning af 30 maj 1919, som trädde i kraft
1 okt. s. å. Skatten, som sålunda är fakultativ,
har införts i alla städer och i de flesta andra
kommuner med nöjesetablissemang, men ej i rena
landskommuner. Den drabbar nöjestillställningar
af alla slag, konserter, teaterföreställningar,
förevisningar, uppvisningar, danstillställningar,
tivolinöjen o. s. v., och utgår med i förordningen
specificerade skattesatser (5 à 10 proc.), hvilka
kommun dock eger nedsätta, med bibehållande af
proportionerna för tillställningar af olika slag. Till
(ord.) biljettpriset räknas ej därå löpande skatt,
men till förekommande af försök att med
lägre biljettpris och högre garderobsafgift
o. d. undandraga skatt inräknas garderobs- och
annan afgift för tillträde utöfver 15 öre. 1919—24
inbringade nöjesskatten städerna öfver 27 mill. kr.
och för 1924 ensamt omkr. 4,6 mill. kr., hvaraf
2,5 mill. kr. från biografer (biografskatt). —
Uppslaget till nöjesskatten, som närmast planerades som
statsskatt, torde ha getts af den forlystelsesskat,
som pålades 1911 i Danmark och där tillfaller staten
med 2/3 och resp. kommuner med endast 1/3.
Köpenhamn tillämpade redan från 1799 och andra
danska städer senare efter dess mönster under
1800-talet en 10-procentig afgift för offentliga
nöjestillställningar i bidrag till fattigvården,
liksom städer i andra länder haft liknande afgifter
för välgörande ändamål, särskildt på kontinenten.
Nöjesskatt förekommer f. ö. bl. a. i Norge som
fakultativ kommunalskatt med varierande afgifter,
Efter användning i olika former i tyska städer
infördes nöjesskatt i form af biljettskatt
i Berlin 1913 och därefter i flera städer i
Tyskland m. fl. länder (Paris). Anordnare af
offentliga nöjestillställningar äro gifvetvis
underkastade beskattning för rörelsen i olika former
(inkomstskatt m. m.), och uppträdande utländska
artister erlägga i Sverige artistskatt
(jfr Bevillningsafgifter, Suppl.). Utan tillräckliga
skäl har svenska nöjesskatten angripits såsom
en kristidsföreteelse, men från andra håll
försvarats såsom en synnerligen tidsenlig form
för beskattning af lyxkonsumtion, vid hvilken
skärpning af skattesatserna för mindervärdiga
folknöjen ger skattepolitiken möjlighet att till
en viss grad kulturellt inverka på nöjeslifvet.
E. F. K. S—n.

Nörborg. Se Nordborg. Suppl.

Nörgaard [-går], Poul Peter Christian, dansk
politiker, f. 5 juni 1866 vid Thisted, d. 6
juli 1923 i Köpenhamn, började 1891 i Horsens en
smörexportaffär, som sedermera kombinerades med
svinslakterier och fick betydlig omfattning. Han var
1914—20 medlem af landstinget och tillhörde där
vänstern. N. medverkade vid tillkomsten af lagen om
reorganisation af Danmarks representation i utlandet
och blef 1921 Danmarks första sändebud i Prag.
P. E—t.

Nörgaard [-går], Frederik, dansk högskoleman,
f. 13 aug. 1878 i Aarhus, var först mejerist, kom på
högskolan och blef student 1902, teol. kandidat 1908,
var 1908—20 lärare vid Frederiksborgs högskola och
öfvertog 1920 Antvorskovs högskola, en af landets
största. Han har skrifvit flera historiska arbeten
(om Christen Berg 1915, D. G. Monrad 1918 och
H. P. Hanssen 1919) och var 1922 medutgifvare af
"Verdenshistorien fra 1866 til vore dage". N. var medlem
af folketinget 1913—18 (venstre).
P. E—t.


*Nörlund, N. E., blef 1922 professor i matematik
vid Köpenhamns universitet och 1924 direktör för gradmätningen.
Han utgaf 1923 Bland siffror och tal och 1924 Vorlesungen
über differenzrechnung. Han är led. af Fysiografiska sällskapet
i Lund (1913) och danska Videnskabernes selskab (1916) samt fick
1916 franska Vet. akad:s Grand prix des sciences och
Fysiogr. sällsk:s guldmedalj.
P. E—t.

Nörregaard-Hansen [-går-], Ingeborg, dansk
operasångerska, f. 25 juni 1874 i Köpenhamn,
debuterade 1899 på k. teatern där som Senta i "Den
flygande holländaren", är anställd vid denna scen
sedan 1901 och blef 1919 k. kammarsångerska. Bland
hennes roller märkas vidare Elvira i "Don Juan",
Violetta i "Den vilseförda", Santuzza i "Cavalleria
rusticana" samt Wagners Elsa, Eva, Sieglinde och Isolde.
P. E—t.

Nörrenberg, Johann Gottlieb Christian, tysk
fysiker, f. 1 aug. 1787 i Pustenbach, d. 20
juli 1862 i Stuttgart, var 1833—51 professor i
fysik i Tübingen. Om hans polarisationsapparat
se Polarisationsinstrument (där oriktigt står Nörremberg).

*Nörre Sundby hade med förstäder 9,497 inv. 1921.

*Nöteborg. Jfr äfven A. Munthe, "Karl XII och den ryska sjömakten", I (1924).

*Nötkreatursskötsel. Om rödkullorna se vidare Rödkulla 2.

*Nötterö, officiellt Nötteröy, omfattar 56,11 kvkm.
6,651 inv. (1920). N. tillhör Vestfold fylke
(före 1919 Jarlsberg og Larviks amt) och bildar med
Toröd kapell ett pastorat i Sör-Jarlsberg prosteri,
Oslo bispedömme. Jordbruk, fiske och rederirörelse.
K. G. G.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>