Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Oafsättlighet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Inkomstskatt, äfven i Suppl.) — (direkt) skatt,
som utgår i förhållande till visst skatteobjekts
skattevärde, oafsedt egarens personliga
skatteförmåga. Objektskatterna kunna indelas i
förmögenhetsskatter (se d. o.), afkastningsskatter
(se Grundskatt, Fastighetsbevillning, Yrkesskatt
och Fönsterskatt. Suppl.) och omsättningsskatter,
äfvensom direkta konsumtionsskatter (se d. o.). I
nu gällande svenska skattelagstiftning ega
objektskatter långt mindre betydelse än tidigare,
utom såsom omsättningsskatter (se Arfsskatt, äfven
i Suppl., Lagfart och Stämpelpapper). Den moderna
inkomstbeskattningens brister och öfverdrifter synas
emellertid framkalla sträfvanden mot ökadt anlitande
af objektskatter och vissa konsumtionsskatter. Senaste
förslag till kommunalskattereform (se
Kommunalbeskattning. Suppl.), som framlagts 1924,
går ut på kombination af allmän kommunal inkomstskatt
med objektskatter på fastighet och på näring.
E. F. K. S—n.
*Oblastj. I Sovjet-Ryssland finns numera ingen
"oblastj" i ordets förutvarande betydelse, men
i st. ha uppstått 13 nya s. k. "avtonomnaja
oblastj" (själfständigt område), som närma sig
små republiker inom nuv. Ryssland, men äro mindre
än sådana och ej ha samma organisation. Dessa
själfständiga områden äro i det europeiska Ryssland:
Kalmuck, Komi (Syrjän), Mari, Votijak, Tjuvasj, i
asiatiska Ryssland: Ojrat, i Kaukasus: Adige,
Kabardino-Balkar, Karatjaevo-Tjerkes, Tjetjnja,
Syd-Osetien, Abchasien, Adzjarien. Dessutom
begagnas ordet "oblastj" i betydelse af område,
hvilket innefattar några republiker, guvernement,
okrug (distrikt) o. s. v., som ha samma näringar,
industri o. d. Sådana "oblastj" äro: "Zapadnaja
oblastj" (Väst-området), "Severno-Zapadnaja oblastj"
(Nordväst-området), "Severno-Vostotjnaja oblastj"
(Nordöst-området), "Tsentralno-promysjlennaja
oblastj" (Centrala industriområdet),
"Jenisejskaja oblastj" (Jenisejområdet)
och "Uralskaja oblastj" (Uralområdet).
A. de R.
Obligado, Rafael, föddes 1851 i Buenos Aires.
Ad. H—n.
*Obligation, utfärdad af staten, Allmänna
hypoteksbanken (se d. o., äfven i Suppl.) eller
Konungariket Sveriges stadshypotekskassa (se d.
o.), betecknar man som guldkantad i enlighet
med engelskt språkbruk i fråga om statsobligation
(med gyllene kant) för att ange dess höga klass med
hänsyn till säkerheten. Äfven obligation, utfärdad
af kommun, anses säkerställd genom låntagarens
beskattningsrätt. Industri- och trafik- m. fl. bolags
obligationslån säkerställas däremot regelbundet
genom pant (inteckning) i bolagets fastigheter
och anläggningar och eventuellt tillika genom
borgen. Säkerheten anges i obligationsprospekten
vid obligationernas utbjudande till allmänheten,
vanligen genom en bank eller ett konsortium af banker.
För bolag har denna upplåningsform kommit till
synnerligen vidsträckt användning i Sverige, icke
minst under depressionsåren efter Världskriget,
då den utfästa räntan ofta varit hög och placering
i obligationer föredragits framför aktieförvärf
("köpa obligationer och sofva godt eller köpa aktier
och lefva godt" är ett ordstäf, som antyder mindre
vinstmöjlighet mot mindre risk). I samma mån som högprocentiga
obligationer, hvilka låntagaren dock vanligen betingat
sig konverteringsrätt efter visst antal år
(t. ex. 10), ge lögre afkastning än gällande
bankränta, stiger kursen öfver pari och möjliggör
kursvinst för obligationsinnehafvaren genom
obligations afyttring. Lågprocentiga obligationer
kunna å andra sidan vid lögre gällande bankränta
förvärfvas under pari. Obligationshandeln förmedlas
i Sverige hufvudsakligen genom banker, endast till
ringa del genom fondbörsen (se Fondpapper. Suppl.).
Betydande afnämare äro försäkringsbolag och sparbanker, hvilkas
rörelse enligt lag kräfver obligationsinnehaf. Den inhemska
obligationsstocken torde genom emissioner af nya
obligationslån ha 3 à 4-dubblats sedan 1914. Importen
af svenska obligationer genom återköp från utlandet
beräknas 1914—23 ha belupit sig till ett värde
af omkr. 1 milliard kr. Samtidigt ha inköp skett
af utländska obligationer, bl. a. under senaste år
dollarobligationer. I utlandet har obligationsutbudet
inom flera stater varit oerhördt (se Statsskuld). —
Obligation benämnes stundom, med omtvistad rätt, banks
s. k. förlagsbevis (se d. o. Suppl.). Obligation
utan räntekuponger, men med rätt till eventuell
vinst är s. k. premieobligation (se d. o. Suppl. och
Lotteri. Suppl.). — Obligationer på små belopp,
ned till 15 kr., ha sedan 1916 tillhandahållits af
staten vid alla engelska postkontor för uppsamling
af sparmedel, s. k. sparobligationer. — Obligationer
med rörlig ränta, anpassad till gällande bankränta,
ha planerats bl. a. i Norge, särskildt för sparbanker
såsom innehafvare. — Litt.: "Svensk obligationsbok",
utg. af Svenska bankföreningen (1911; 4:e
uppl. 1922), och "Riksgäldskontorets årsbok" 1921 ff.
E. F. K. S—n.
*Obligationsrättskommittén afgaf 31 jan. 1914
betänkande med förslag till lag om aftal och andra
rättshandlingar på förmögenhetsrättens område samt
till lag om afbetalningsköp m. m. Omedelbart därefter
upplöstes kommittén. De nämnda förslagen blefvo utan
större förändringar upphöjda till lagar 11 juni 1915;
motsvarande lagförslag i Danmark 8 maj 1917, i Norge
21 juli 1916 ("kjöp paa avbetaling") resp. 31
maj 1918 (om "avslutning av avtaler m. v."). De
i hufvudarbetet omtalade förslagen till lagar om
kommission m. m. resulterade i lagar i Sverige 18
april 1914, i Norge 30 juni 1916 och i Danmark 8 maj 1917.
C. G. Bj.
Obligatorisk försäkring l. Tvångsförsäkring.
Se Socialförsäkring, sp. 182 ff.
*Obligatorisk skolgång. Se ock Skolplikt.
Oboist [åbω-], mus., person, som blåser oboe (se d. o.).
— Jfr Hautboist (under Hautbois).
Obregón, Alvaro, mexikansk president, militär,
f. 1880 i Sonora, vann förmögenhet som godsegare
i sin födelsebygd, deltog 1911 i resningen mot
Diaz, uppsatte och anförde 1912 en del trupper för
att bekämpa general Orozcos resning och slöt sig
1913 till Carranza i kampen mot Huerta. O. anförde
författningspartiets trupper i västra Mexico, intog en
mängd städer och inryckte 15 aug. 1914 i hufvudstaden
Mexico city, hvarefter han med framgång bekämpade general
Villa 1915. Han var 1916—17 krigsminister under Carranza,
men drog sig tillbaka, då denne visade sig alltför
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
