Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Obrenovac ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tidskrift" samt i utländska facktidskrifter behandlat
metallurgiska spörsmål, såsom Om martinmetalls
beredning och användning (1883), Om malm-martin
o. s. v. (1886), Om basisk martintillverkning
och dess lämplighet för svenska förhållanden
(1896), Martintillverkningen i Sverige (tryckt
i Amerika) och Om olika vällugnstyper och deras
lämplighet inom industrien (1904). — 2. Axel O.,
den föregåendes broder, militär, f. 15 april 1858
å Göstad i Vånga socken, Östergötlands län, blef
underlöjtnant i Fortifikationen 1879, öfverste där
1913, generalmajor och chef s. å., generallöjtnant
1922 och öfvergick i generalitetets reserv 1923. O.,
som varit lärare vid Artilleri- och ingenjörhögskolan
(1897—1904) samt längre tider kommenderad utomlands
för studier och i kontrolluppdrag, har varit mycket
använd i kommittéer och kommissioner för behandling
hufvudsakligen af befästningsfrågor. Han har skrifvit
årsberättelser och uppsatser i Krigsvet. akad:s
handl. och tidskr., "Tidskr. i fortifikation"
m. fl. militära publikationer. Sedan 1903 är
O. led. af Krigsvet. akad.
1. K. S—ll. 2. H. J—dt.
Odelstorp. Se Torp, sp. 420.
Odén, Sven Alfred, statistiker, kommunalman,
f. 7 sept. 1881 i Stockholm, filos. kandidat
i Uppsala 1906, förste aktuarie i Statistiska
centralbyrån 1914, blef 1921 sekreterare och ledare
af förbundsbyrån i Svenska landstingsförbundet (se
Landstingsförbundet. Suppl.). Vid organisationen
af detta förbund äfvensom af Landskommunernas
förbund deltog O. verksamt. Alltsedan tillkomsten
(1914) af "Sveriges landstings tidskrift" är
O. redaktör för denna. Han har f. ö. varit
bl. a. sekreterare i hemslöjdskommittén
(1912—17), sekreterare hos (1919—21) och
led. (1920—23) af kommunalförfattningssakkunniga
samt sekreterare hos (1919—21) och led. (1921—22)
af kyrkokommunsakkunniga. Han har utgett åtskilliga
skrifter i bl. a. statistiska och landstingskommunala
ämnen samt i fråga om hemslöjdens främjande.
G. F—t.
Odén, Sven Ludvig Alexander, kusins son till den
i hufvudarbetet omnämnde Klas Gustaf O., kemist,
högskollärare, f. 6 april 1887 i Norrköping, filos.
doktor i Uppsala 1914, blef docent i kemi där 1913,
professor i oorganisk kemi vid Tekniska högskolan
1920 och är fr. o. m. 1925 t. f. föreståndare för
Agrikulturkemiska laboratoriet vid Centralanstalten
för försöksväsendet på jordbruksområdet. O.,
som räknas bland vår tids mest framstående
kolloidkemister, började som lärjunge till The
Svedberg och uppvisade i sitt första arbete,
Experimentella studier över kristalloiders inverkan
på kolloidalt svavel (1910), att vid svafvelsolers
koagulation mycket små väteionkoncentrationer
medföra stora och kvantitativt bestämbara
förändringar i det för olika elektrolyter
erforderliga tröskelvärdet vid svafvelsolernas
koagulation. Redan 1911 insåg han betydelsen
ej blott af kornstorleken (dispersitetsgraden),
utan af kornstorleksfördelningen hos dispersa
systemen vid tolkningen af deras fysikaliska
egenskaper och reaktioner. Uppslaget att genom
"fraktionerad koagulation" (1912) karakterisera och
kvantitativt bestämma kornstorleksgrupperna har
sedan utvidgats till att omfatta olika metoder,
och dessa ha tillämpats på olika dispersa system
(kolloider, leror, djuphafssediment, anrikningsslam,
kemiska fällningar, cement m. m.),
hvarvid han, delvis i samarbete med lärjungar,
bearbetat olika företeelser inom analytiska kemien,
kolloidkemien, markläran, geologien och den kemiska
teknologien (cement, kakao). Mest bekanta af metoderna
för bestämning af kornstorleksfördelningen torde vara
"sedimentationsanalysen" och den härför konstruerade
automatiska vågen, hvarigenom viktsförändringar på
mindre än 1 mg. kunna registreras såväl inom 1 minut
som under flera veckors tid. Gradualafh. Der kolloide
schwefel (1913), ett af den moderna kolloidkemiens
grundläggande arbeten, utgör en af de fullständigaste
monografierna öfver kolloida lösningar och innehåller
viktiga iakttagelser öfver koagulations- och
adsorptionsfenomen. Mycket betydelsefulla resultat
finnas äfven i O:s arbeten öfver fällningars uppkomst
och struktur (1920). Genom stipendium från K. och
A. Wallenbergs stiftelse möjliggjordes för O. att
utvidga och fullfölja sina studier inom jordartsläran
och åkerbruksforskningen såväl i Sverige som 1923 vid
Rothamsted agricultural laboratory i England. På sidan
om denna problemgrupp falla arbeten inom organisk
kemi, där O., delvis i samarbete med och på initiativ
af E. Fischer, utfört synteser af högmolekylära
sockerderivat med en molekylarvikt af ända upp till
8000 (se "Sv. vet. akad:s arkiv". Kemi 7, 1918), samt
en monografi öfver humusämnen, Die huminsäuren (i
"Kolloidchem. beihefte", 11; 1922). Inom tillämpad
kemi och kemisk teknologi har han gjort en serie
undersökningar 1916—25 öfver våra torfslag och
möjligheterna för dessas teknisk-ekonomiska
utnyttjande, hvarvid ej enbart bränsleproblemen,
utan jämväl torfvens användning som gödningsämne
beaktats (salmiakframställning ur torf, uppslutning
af råfosfat med torfsyror).
Bland hans viktigaste arbeten må vidare nämnas Die
bedeutung des dispersitätsgrades bei untersuchung
der allgemeinen eigenschaften der schwefelhydrosole
(i "Kolloid-zeitschrift", 9, 1911), Fraktionierte
koagulation (i "Zeitschr. für physikalische
chemie", 78, 1912), Eine neue methode zur
mechanischen bodenanalyse (i "Internationale
mitteilungen für bodenkunde", 5, 1915), Om
fällningar (I—II; i "Sv. vet. akad:s arkiv". Kemi
7, 1920), Contributions to the stoichiometry
of adsorption (i "Journ. phys. chem.", 25,
1921) och Ueber die nassverkohlung des torfes (i
"Brennstoffchemie", 1924). — Han har skrifvit
ett 20-tal biografier i "Sv. biogr. lex." Han är
led. af Internat. kommiss. f. studiet af markkemien
(1922; vice president för mekanisk jordanalys och
jordfysik 1924) och led. af Landtbruksakad. (1923).
H. E.
Odencrants, Tor Arvid Emil, fysiker, fotograf,
universitetslärare, f. 7 aug. 1881 i Göteborg,
blef student där 1898, filos. kandidat 1904, filos.
licentiat 1910, filos. d:r och docent vid Uppsala
universitet 1915 och docent i vetenskaplig fotografi
vid Stockholms högskola 1919. Bland O:s skrifter må
nämnas Bidrag till frågan om fotografisk fotometri
(akad. afh. 1915), arbeten rörande den vetenskapliga
fotografiens problem och användningar inom
sensitometri, spektralanalys, reproduktionsteknik,
fotogrammetri och kinematografi samt diverse artiklar
om olika fotografiska metoder, fotografisk optik etc.,
till största delen publicerade i "Nordisk tidskrift
för fotografi". O. har dessutom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
