Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 37. Supplement. L - Riksdag / 915-916 (1925) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Olycksfallsnämnd ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

t. ex. äfven i Stockholm (från 1923; se fig.). Men
jämväl i det öfriga Sverige är bilomnibustrafiken
sedan några år stadd i förvånansvärdt kraftig
utveckling. Redan i juni 1925 funnos här i landet
inemot ett 1,000-tal linjer med 3,000—4,000 omnibusar;
nya linjer och utsträckning af förutvarande tillkomma
snart sagdt dagligen. Linjerna äro i många
fall att betrakta som värdefull komplettering
af järnvägs- och spårvägstrafiken. Vid
järnvägsstationerna äro också slutpunkter till
finnandes i näten af linjer för omnibusar liksom för
vanliga automobiler. Icke minst i Norrland med dess
stora utsträckning och mångenstädes af ödebygder
afskilda samhällen har denna nya trafik förskaffat
befolkningen tillgång till dagliga förbindelser
med yttervärlden och såmedelst börjat utöfva
välsignelserik inverkan i kulturellt, nationellt
och ekonomiskt hänseende. (I landsdelar med tätare
järnvägsnät ha i synnerhet smärre järnvägar nödgats
att gentemot automobilbusarnas hotande konkurrens
uppta kamp medelst motorvagnar, se d. o. Suppl.,
sp. 618 ff.) — Om postverkets nya automobilomnibusar,
vanligen kallade postdiligenser, se Motorpost. Suppl.,
sp. 617. Af fig. där framgår, att framför och
bakom hvartdera bakhjulet finns resp. ett mindre
hjul med däröfver löpande rem, afsedd att jämna
vägen likt en vält. Af de 9 postdiligenslinjerna
är den längsta (Jörn—Arjepluog) 170 km. Äfven
många vanliga bilomnibusar betros med att föra
landsvägspost. — Jfr Automobil. Suppl., sp. 386 och
fig. 5. 1925 utgafs handboken "Sveriges automobil-
och omnibuskommunikationer" (tidtabeller).

Bilomnibus (autobus) i Stockholm, tillhörig Stockholms centrala omnibus-a. b.

*Omphalodes, bot. O. verna kallas ormöga
och ögonblomma.
G. L–m.

*Omröstning (sp. 706). En k. proposition 1919 om
öppen omröstning i riksdagen bifölls af Andra, men
förkastades af Första kammaren. Riksdagens kamrar
antogo 16 maj 1922 konstitutionsutskottets förslag
om öppen omröstning. Beslutet bekräftades 1925,
och 18 febr. s. å. beslöt riksdagen, att denna
omröstning i kamrarna skulle ega rum därigenom, att
ledamöterna resa sig upp (”uppresning”) utom i vissa
fall, då omröstning skall ske genom namnupprop. 28
febr. s. å. förekom för första gången öppen omröstning
(namnupprop) i riksdagen.

*Omsk är nu hufvudstad i ett guv. O. (250,114
kvkm., 1,649,958 inv. 1925, enligt ”Petermanns
mittheilungen” s. å.). Omkr. 135,000 inv. — O. var
efter bolsjevismens seger 1917 säte för en
antibolsjevikregering med förre amiralen Koltjak i
spetsen, som med framgång bekämpade bolsjevikerna,
1919 erkändes som laglig af flera ententemakter
samt ställde sig på småböndernas sida genom löfte
om snar uppdelning af jorden bland dem. I slutet af
s. å. besattes O. af bolsjevikerna.
E. A—t.

Omsättningsförsäkring. Se Kreditförsäkring. Suppl.

*Omsättningsskatt. Se ock Brännvinslagstiftning. Suppl., sp. 880.

Omulew, biflod fr. h. till Narev, rinner upp
s. om Wuttrienen i Ostpreussen och utfaller midt för
Ostrolenka. Under Världskriget utkämpades i trakten af
O. under förra halfåret 1915, särskildt 12 febr.—27
mars, långvariga och hårda strider mellan delar af
den längs Ostpreussens södra gräns stående tyska
armégruppen Gallwitz och den anfallande 12:e ryska
armén (Pleve). Läget förblef dock oförändradt. Jfr
Världskriget, sp. 186.
H. J—dt.

Omvändbar kemisk reaktion. Se Reaktion 2.

Omvändstygel, ridk. Se Tyglar med fig. 8.

*Omyndig har i nyare svensk lagstiftning, särskildt
lagen om barn i äktenskap 11 juni 1920 och lagen
om förmynderskap 27 juni 1924, fått sin rättsliga
ställning noggrannare än förr bestämd och det
rättsliga skyddet för sina intressen mera betryggande
ordnadt. Omyndig är numera äfven gift kvinna under
21 år. Hvad angår den omyndiges befogenheter,
är stadgadt, att den, som fyllt 16 år, eger, om
föräldrarna låta honom försörja sig med eget arbete,
också själf taga tjänst eller annat arbete; dock kunna
föräldrarna, i fall den omyndiges välfärd kräfver det,
häfva sådant arbetsaftal, innan den omyndige fyllt 18
år, och med domstols samtycke äfven senare, så länge
omyndigheten varar (jfr Arbetsaftal. Suppl.). Vidare
heter det, att omyndig eger själf råda öfver hvad han
genom eget arbete förvärfvat, sedan han fyllt 16 år
(resp. omyndigförklarad efter omyndighetsförklaringen);
förmyndaren är dock förbehållet att i fall af behof,
med öfverförmyndarens samtycke, omhändertaga dylik
själfförvärfvad egendom. Omyndig öfver 16 år kan
med sin förmyndares tillåtelse (i vissa fall ej utan
samtycke af öfverförmyndaren) drifva näring och eger
då företaga sådana rättshandlingar, som falla inom
näringens område. Till ingående af äktenskap behöfver
underårig omyndig sin giftomans, omyndigförklarad sin
förmyndares samtycke (se Äktenskapshinder,
sp. 1182). Förmyndarens samtycke erfordras också
vid omyndigs äktenskapsförord (se d. o.). Testamente
kan göras af omyndig, som fyllt 21 år eller gift
sig tidigare, blott han har sina sinnens fulla bruk;
själfförvärfvad egendom må t. o. m. en sextonåring
borttestamentera (jfr Testator). Äfven om omyndigs
skadeståndsskyldighet äro gifna regler, som delvis
afvika från de förut i svensk rätt gällande och
lämna ett visst utrymme åt skälighet vid domstolens
bestämmande af skyldighetens omfattning. Den
omyndiges egendom omhänderhafves af förmyndaren
med vida mer begränsad förfoganderätt och under
strängare tillsyn, än hvad förhållandet var enligt
äldre lag (se Öfverförmyndare. Suppl.).
C. G. Bj.

Omättade föreningar, kem. Sådana kolväten (se
d. o.) och andra organiska föreningar, som innehålla
så många väteatomer, som de i föreningen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>