Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Osterman ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tidskr.", 24, 1904), och P. Fiel och A. Serrière,
"Apostolat d’un prêtre lorrain. Gustave III et la
rentrée du catholicisme en Suède" (1913).
J. Th. W.
Osterman, Ivar, militär, tidningsman, f. 11 maj
1876 i Karlskrona, blef 1897 underlöjtnant vid
Svea artillerireg. och 1914 kapten i dess reserv,
egnade sig från 1911 åt affärsverksamhet, var 1913—18
verkställande direktör i Stockholms dagblads
a.-b. samt maj 1917—aug. 1919 nämnda tidnings
hufvudredaktör. Sedan 1920 är han verkställande
direktör i A.-b. Halda-taxametern.
*Ostertag, R. Om hans metod att bekämpa
kreaturstuberkulos se Tuberkulos, sp. 251.
Ostgrep och Ostkräkla, handredskap,
som tidigare brukats vid ystning för den löpnade
ostmassans brytning, d. v. s. sönderdelning till korn
af lämplig storlek. Andra redskap för samma ändamål,
bestående af en ram, hvari jämnlöpande strängar
voro spända, kallades ostharpa eller ostlyra. Numera
användas vanligen amerikanska ostknifvar, bestående
af i ramen anbragta skarpa klingor.
H. J. Dft.
Ostharpa. Se Ostgrep. Suppl.
*Ostia ligger omkr. 21 km. från Rom. Nyare
utgräfningar ha bragt i dagen rester af boningshus
af annan typ än det från Pompeji (se d. o.) kända,
närmast för en familj afsedda (domus), nämligen det
för uthyrning afsedda storstadshuset (insula). Det
saknar atrium och peristyl (se d. o.), var uppfördt i
3 à 4 våningar med olika lägenheter och hade fönster
åt gatan. Litt.: D. Vaglieri, "O." (1914).
H. Sgn.
*Ostindiska kompanier. Om det svenska ostindiska
kompaniet se Eskil Olán, "Ostindiska compagniets
saga" (1923).
Ostkräkla. Se Ostgrep. Suppl.
Ostkustbanan. Se Östkustbanan.
Ostlyra. Se Ostgrep. Suppl.
*Ostmark. Största delen af de nationellt
omstridda delarna af Preussens O. förlorades genom
Versaillesfreden 1919 till Polen. — Ostmark
(Östmark) var äfven namnet på ett af Karl den store
upprättadt markgrefskap, som från 900-talet började
kallas Österrike (se d. o., sp. 236—237).
*Ostpreussen omfattar nu 38,520 kvkm., sedan det å
ena sidan minskats med en sträcka i s. v. (Soldau)
samt med det n. om floden Memel liggande området,
men å andra sidan förstorats med nordöstra delen
af den forna prov. Westpreussen (med Marienwerder,
Marienburg och Elbing). 2,229,290 inv. (1919). O. är
nu deladt i 4 regeringsområden, sedan Marienburg
tillkommit 1919. O. är skildt från det öfriga
Tyskland genom "den polska korridoren", men för
järnvägsförbindelsen med detta är i Versaillesfreden
stipulerad transitofrihet. Enligt fredsfördraget i
Versailles 28 juni 1919, art. 94, skulle i ett rätt
godtyckligt afgränsadt område af O., 12,395 kvkm. med
577,001 inv. (1919), befolkningen genom omröstning
afgöra, om det skulle fortfarande tillhöra Tyska riket
eller införlifvas med Polen. Omröstningsområdets södra
gräns sammanföll med O:s sydgräns; det omfattade
bl. a. kretsarna Allenstein (stad och landsbygd),
Osterode, Ortelsburg, Johannisburg, Lyck, Lötzen och
Marggrabowa, d. v. s. dels södra delen af stiftet
Ermeland, dels landskapet Masuren (se d. o.). Från
polskt håll hade inför fredskonferensen gjorts
gällande, att särskildt Masuren hade en öfvervägande
polsk befolkning, medan tyskarna framhöllo, att
där boende masurer tillhörde den lettisk-litauiska
folkfamiljen och sålunda ej voro slaver. Masuren hade
tillfallit Brandenburg 1618, Ermeland Preussen 1772
vid Polens första delning. Omröstningen egde rum 11
juli 1920 och utföll med 363,159 röster för Tyskland
(97,5 proc.) och 7,924 för Polen (2,5 proc.). Området,
hvars förvaltning 12 febr. 1920 öfvertagits af
en interallierad kommission, återlämnades 16
aug. s. å. till de tyska myndigheterna. Med Polen
införlifvades endast 3 små polska byar i kretsen
Osterode (med sammanlagdt 786 inv.). — O. var under
Världskriget krigsskådeplats 17 aug.—15 sept. 1914 och
12 nov. 1914—14 febr. 1915. Se Världskriget, sp. 174,
178 och 186. — Litt.: M. Worgitzki, "Geschichte der
abstimmung in O." (1921).
E. A—t. V. S—g. H. J—dt.
Ostpreussisk häst, en i Ostpreussen hemmahörande
halfblodshästras, för hvars afvel stuteriet i
Trakehnen (se d. o.) är centrum. Den ostpreussiska
hästen (se fig. 3 å pl. I till art. Hästen) åtnjuter
stort anseende som en ädel, uthållig kavallerihäst
och lätt vagnshäst. Han har sedan sekelskiftet 1900
införts till Sverige som förädlingsmaterial för
afveln af remonter, men anses vara alltför lätt,
åtminstone för annat bruk, hvarför ledningen af rikets
hästväsen på senaste tid öfvergått till något gröfre
slag vid rekryteringen af stuterihingstar.
H. J. Dft.
Ostrakod-kalk, geol. Se Silursystemet, sp. 550.
*Ostrau. 1. Mährisch O. (officiellt Moravska
Ostrava) tillhör nu Tjecho-Slovakien, distriktet
(župa) Moravska Ostrava (4,614 kvkm., 652,644
inv., 141 på 1 kvkm., 1921). 41,929 inv. (1921). —
2. Polnisch O. (officiellt Slezká Ostrava) tillhör
nu Tjecho-Slovakien, distriktet (župa) Těšín. 23,871
inv. (1921).
Ostrava. Se Ostrau (äfven i Suppl.).
*Ostrog tillhör nu Polen, vojevodskapet Wołyń. 13,109
inv. (1921). O. är äfven namn på ett distrikt i
vojevodskapet Wołyń med 195,037 inv. (s. å.).
*Ostrolenka tillhör nu republiken Polen, vojevodskapet
Białystok. 9,128 inv. (1921). O. är äfven namn
på ett distrikt i vojevodskapet Białystok. 73,651
inv. (s. å.). Staden hade under Världskriget, såsom
varande ett viktigt öfvergångsställe öfver Narev, af
ryssarna befästs. Den bombarderades sedan af tyskarna
från 14 juli 1915, och de ofvanför O. på högra
flodstranden liggande verken besattes af dem den 19,
hvarefter de den 25 där öfvergingo Narev. O. besattes
sedan 3 aug. s. å. Jfr Världskriget, sp. 189.
L. W:son M.
Ostrorog, Jan. Se Polska litteraturen, sp. 1268.
*Ostrov. — 2. O. (po. Ostrów) tillhör nu Polen,
vojevodskapet Białystok. 13,437 inv. (1921). Under
Världskriget utkämpades 8—10 aug. 1915 vid O. ett
fältslag ("slaget vid O.") mellan den från Narev
framryckande 12:e tyska armén (v. Gallwitz) och den
försvarande 12:e ryska armén (Churin). Den senare
blef slagen och nödgad gå tillbaka mot Bjelsk. Jfr
Världskriget, sp. 189—191. O. är äfven namn på
ett distrikt i vojevodskapet Białystok. 94,235
inv. (s. å.).
E. A—t. H. J—dt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
