Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 37. Supplement. L - Riksdag / 971-972 (1925) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Palm ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

stadsförbundets sekreterare och utgifvare af dess tidskrift
till 1915. Som sjöminister var P. ifrigt verksam
för den svenska expeditionen till Åland (se
Ålandsexpeditionen 1918) och gjordes från finländskt
håll till föremål för mycken kritik för sina
åtgöranden i fråga om den på Åland stående finländska
skyddskåren (den s. k. Nystadskåren) och dennas
förbindelser med det finländska öfverbefälet. Han
verkade sedermera ihärdigt för Ålandsbefolkningens
rätt att genom folkomröstning bestämma öfver sin
hembygds framtida öde och var 1920 svensk delegerad
i Ålandsfrågan inför Nationernas förbund. P. har
ytterligare skrifvit bl. a. de politiska broschyrerna
Kungen mot folket (1914), Varaktig fred (1915) och
Internationell ordningsmakt (1916).


Palmstruch. 1. J. (Hans) P. Se [Sv. Brisman]
"Sveriges riksbank 1668—1918" (I, 1918; innehåller
skildring af Palmstruchska banken).

Palmviflar, zool. Se Viflar.

*Palmyra, stad, tillhör nu franska mandatområdet
Syrien.

*Palmyra, ö, besattes 1912 af Förenta
staterna.

Paltbröd, kokk., en landtlig maträtt,
tillredd som deg af ox- eller svinblod, svagdricka, rågmjöl och
jäst, med sirap och kryddor inarbetade. Af degen
utbakas runda kakor med hål i midten och naggade,
hvilka gräddas och upphängas på käppar att genomtorka.

*Paludan, J., afgick från professuren 1918. Af Mellem
semestrene utkom 2:a delen 1921.
P. E—t.

*Paludan-Müller. — 2. Frits P. — M. Se
Troels-Lund, "Bakkehus og Solbjerg" (II, 1921),
och H. Martensen-Larsen, "P.-M. og Martensen"
(1923). — 4. Johannes N. P.-M. lämnade prästämbetet
1920. Han utgaf 1922 berättelsen To verdener.
2. 4. P. E—t.

Palä (fr. palais), palats (se d. o.).

Pamina, kvinnoroll (ungmö, "Nattens drottnings"
dotter; sopran) i operan "Trollflöjten" af Mozart
(se denne, sp. 1258 och 1260).

Pamp, krigsv. Se Värja.

Pamp (svenskt dialektord; urspr. tjock människa),
särskildt duglig och inflytelserik medlem af någon
kår eller sammanslutning (äfven "hederspamp");
viktig och själfmedvetet uppträdande person
(t. ex. kommunalpamp, ordenspamp). — Adj. pampig,
vällyckad, ståtlig, "styf".

*Pams, J., var nov. 1917—jan. 1920 inrikesminister
i Clemenceaus ministär.

*Panama. 1. Republiken P. omfattar enligt senaste
uppgifter 74,522 kvkm. med 446,098 inv., 6 på 1
kvkm. (1920, enligt "Statesman’s yearbook" 1925),
Panamakanalzonen oberäknad. Exporten af bananer har
ökats oerhördt senaste årtionde och beräknades till
331,333 pd st. 1923. Importens värde beräknades till
2,6 mill. pd st. och exportens till 0,50 mill. pd
st. s. å. Förenta staternas andel
af importen hade vuxit till 67,4 proc. och af
exporten till 89,9 proc. s. å. 1916 öppnades för
utrikes sjöfart en ny hamn, Mandinga, omkr. 129
km. n. ö. om Colón. P. har nu 9 prov. — jämte de i
hufvuduppl. nämnda äfven Herrera och Darien. — Enligt
den 1918 ändrade författningen har deputeradekammaren
46 medl. Som ett kuriosum kan anföras, att af 13,910
födda barn år 1923 uppgåfvos 10,059 såsom oäkta
("Statesman’s yearbook" 1925). Folkskolornas antal har
kraftigt ökats, till 384 år 1923. — Om gränstvister
mellan P. och Costarica se d. o. Suppl. President i
P. är från 1 okt. 1924 Rodolpho Chiari (vald till 1
okt. 1928). — 2. Staden P. hade 59,458 inv. år 1920.

*Panamakanalen. Byggandet fördröjdes
afsevärdt genom betydande jordras, särskildt i
Culebragenomskärningen, samt svårigheten att få
en konstant vattenmängd i Gatunsjön, äfvensom de
talrika jordbäfningarna. I slutet af 1913 genomfors
kanalen för första gången och öppnades 5 maj 1914
för smärre fartyg. Det officiella öppnandet skedde
15 aug. 1914, men trafiken har flera gånger måst
inställas på grund af ras, längsta tiden sept.
1915—april 1916, därefter blott för kortare tid då och
då (senast ett par dagar i jan. 1917). Kanalfärden
tager nu 7—8 timmar, dagskapaciteten är 36 fartyg.
1924 passerades kanalen af 5,230 fartyg med nära 27
mill. tons last.

Försöket att i strid mot Hay-Pauncefotefördraget af
1901 ge amerikanska fartygen privilegierad ställning
i fråga om kanalafgifterna (se hufvudarbetet,
sp. 1406) uppgafs 1914 under intryck af brittiska
regeringens gensagor och efter ett kraftigt
ingripande af president Wilson mot amerikanska
kongressen. Det förnyades emellertid i viss mån
1920 genom antagandet af Jones act om stödjande af
den amerikanska skeppsfarten. Brittiska protester
mot vissa af denna lags bestämmelser föranledde
suspension af deras sättande i kraft. Kanalen
har gifvetvis mycket stor betydelse för Förenta
staternas sjöförsvar, och omsorgen om dess tryggande
torde därför vara ett hufvudmotiv till anläggandet
af en amerikansk flottstation på Cuba, stärkandet
af Förenta staternas politiska inflytande i Haïti,
Dominikanska republiken och Nicaragua, inköpet
af de dansk-västindiska öarna o. s. v. — Litt.:
"Official handbook of the Panama canal" (1915 ff.),
R. E. Backenhus, H. S. Knapp och E. R. Jonson, "The
Panama canal" (s. å.), G. W. Goethals, "The Panama
canal" (1916) och M. W. Williams, "Anglo-american
isthmian diplomacy" (s. å.).
O. Sjn. V. S—g.

*Panamerikanism. Fjärde panamerikanska konferensen
hölls i Buenos Aires 1910 och bestod af ombud för
alla amerikanska stater utom Bolivia. Den afslöt
en konvention om skiljedom vid penningreklamationer
och reorganiserade byrån, hvars namn ändrades
till "Pan-american union". En handelskonferens
hölls i Washington 1911, en juristkongress
i Rio de Janeiro 1912 och en finanskonferens i
Washington 1915. Förenta staternas politik mot
Mexico föranledde en viss kyla i relationerna
till Syd-Amerika och framkallade Argentinas,
Brasiliens och Chiles gemensamma uppträdande med ett
medlingsanbud, hvarjämte de s. å. afslöto ett fördrag
om förlikningsförfarande, som allmänt troddes markera
ett slags entente mellan dessa stater
("A-B-C-makterna"). Världskriget medförde en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>