Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pappenheim ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
af ett institut för skandinaviska studier vid
universitetet i P. I slutet af 1924 invigdes en på
initiativ af Nationernas förbund upprättad högskola
för internationella studier med särskild uppgift
att utbilda blifvande diplomater. — (Sp. 83) Nya
eller i hufvuduppl. ej nämnda museer och samlingar
äro bl. a. Musée des collections historiques de la
préfecture de P. (i Palais de justice); M. commercial
de l’office colonial (i Palais royal); M. de la guerre
(med bibliotek, upprättadt 1921 med stöd af donation
af M. Leblanc); M. d’hygiène de la ville de P.;
M. de l’industrie du bois (i Bois de Vincennes);
M. Adam Mickiewicz i förening med polskt bibliotek,
vid Quai d’Orléans; M. minéralogique et géologique
(i École supérieure des mines); M. de l’Opéra (i Stora
operan); M. pédagogique (Office de l’enseignement
public) med stort bibliotek; M. Rodin; M. social
m. fl. — (Sp. 84) Bland senare utställningar märkes
den internationella konstindustriutställningen på
bägge stränderna af Seine, mellan Invalidhotellet
och Alexanderbron (Exposition internationale des arts
décoratifs et industriels modernes) april—okt. 1925,
hvari äfven Sverige officiellt deltager. Till handelns
fromma har sedan maj 1917 hållits en årlig mässa i P.,
öppen endast för utställare från Frankrike och dess
kolonier. Mässtiden har sedan 1921 varit 10—25 maj och
utställarantalet mellan 4,000 och 5,000. Urspr. afsedd
att betjäna storhandeln, har den alltmer riktat sig
mot detaljhandeln. I det n. v. om P. belägna Colombes
(32,271 inv. 1921) finns ett för 8:e olympiaden 1924
uppfördt stadion med plats för 60,000 åskådare. —
Bland nyare litt. om P. märkas: "P. et ses environs"
(Librairie Larousse, under utgifn. sedan 1925)
och "P. et ses environs" (i serien "Guides bleus",
1921).
E. A—t.
(Sp. 88) P:s befästningar. Lägerfästningen P. var
under Världskrigets första veckor icke i stånd att
motstå ett kraftigt anfall. Forten voro icke armerade,
ett stort antal batterier och infanteristödjepunkter
i dessas mellanrum knappast påbörjade, förbindelserna
bristfälliga, det stora flertalet af fästningens
omkr. 3,000 artilleripjäser föråldradt och
garnisonen, omkr. 100,000 man territorialtrupper,
otillräcklig och oöfvad. Först sedan general Gallieni
26 aug. 1914 förordnats till militärguvernör,
vidtog ett energiskt arbete med P:s försättande
i försvarstillstånd. Tillika förstärktes på
Gallienis enträgna anhållan garnisonen med 6:e armén,
omkr. 60,000 man, och 1 reservfördelning, omkr. 16,000
man. Staden blef dock denna gång ej utsatt för någon
belägring.
L. W:son M.
Historia. P. blef under Världskriget aldrig
föremål för någon anfallsoperation från tyskarnas
sida. Den stora lägerfästningen P. kom dock som
utgångspunkt och flankstöd för franska motoffensiven
i sept. 1914 vid Marne att utöfva ett icke ringa
inflytande på krigshändelserna (se Världskriget,
sp. 164—166). Endast en gång kommo tyska arméerna
P. så nära, att det ansågs hotadt, hvilket föranledde,
att regeringens säte förlades till Bordeaux, nämligen
omedelbart före 1:a slaget vid Marne, då 1:a tyska
arméns yttersta högra flygel 4 sept. 1914 nådde Meaux,
35 km. n. n. ö. om P. Sedan tyskarna den 9 anträdt
återtåget mot Aisne, förlades operationerna på längre
afstånd från P. ända till i juli 1918 under 2:a slaget vid Marne,
då 7:e tyska armén (v. Boehn) med sin högra
flygel nådde linjen La Ferté-Milon—Château Thierry
omkr. 70 km. n. ö. om P. Redan dessförinnan hade
tyskarna vid Crépy-en-Laonnois, s. ö. om La Fère,
120 km. n. ö. om P., uppställt 3 långskjutande
(21 cm.) kanoner, som 13 april 1918 öppnade eld
mot staden. Visserligen tystades snart 2 kanoner,
men den återstående (som sedan uppborrades till 24
cm. kaliber) fortsatte med beskjutningen ända till
8 aug. s. å. Antalet projektiler, som nådde P. och
dess banlieue, uppgick till 303. Af inv. dödades
250 och sårades 678, hvarjämte stor materiell
skada anställdes. Bl. a. skadades svårt kyrkan S:t
Gervais långfredagen 1918, hvarvid 75 personer
dödades och 90 sårades. Dessutom var P. från 30
aug. 1914 till 16 sept. 1918, dock med tidtals
långa uppehåll, utsatt för luftanfall, sammanlagdt
42, till allra största delen utförda med flygplan,
endast 2 ggr med luftskepp (Zeppelinare). Därunder
nedkastades omkr. 300 bomber inom den egentliga
stadens område. 265 personer dödades, och 603
sårades. Den materiella skadan uppskattades till
omkr. 30 mill. frcs. Bl. a. skadades krigsministeriets
byggnad och myntverket. Luftförsvaret var först
mycket bristfälligt. Som luftvärnspjäser användes
provisoriskt apterade fältkanoner med mycket ringa
verkan. Större effekt hade, sedan luftbevakningen
ordnats, jaktflygplanen, särskildt mot Zeppelinarna,
men sedan de tyska luftanfallen efter 11 maj 1915
förlagts till natten, inskränktes jaktplanens
verksamhet i hög grad. Man återgick då till
luftvärnsartilleriet, med för ändamålet särskildt
konstruerade pjäser af 7,5—10,5 cm. kaliber. Slutligen
(1918) voro följande luftvärnsformationer och
anstalter i verksamhet: 57 batterier, om 2—4—6
kanoner, grupperade i flera linjer innanför hvarandra
inom en cirkel med omkr. 30 km. radie, ett mindre
antal mobila luftvärnsbatterier, ett stort antal
automatiska snabbeldspjäser af liten kaliber,
luftvärnskulsprutor uppställda på de viktigaste
byggnaderna (bl. a. på Eiffeltornets plattformer),
ett antal jaktflygafdelningar för spaning och
anfall utanför luftvärnsartilleriets eldområde,
luftstängsel af förankrade ballonger, lokala
skyddsanordningar — såsom skyddsrum för befolkningen,
åtgärder för eldsläckning och för skadades hjälp,
maskeringsanordningar (camouflage), sandsäcksbeklädnad
på vissa byggnader och alarmeringsanordningar m. m. —
samt ett väl organiseradt luftbevakningsväsen,
hufvudsakligen bestående af luftbevakningsstationer
(med lyssnarapparater och telefonförbindelser),
dels i frontlinjen, dels närmare P. Genom alla
dessa anordningar hindrades under sista krigsåret,
då flyganfallen voro talrikast, 90 proc. af
de bombarderingsplan, som tyskarna sände mot
P., att fullfölja sin uppgift. I sept. 1918
upphörde anfallen alldeles. — I P. hölls
1919—20 den fredskonferens, hvars resultat
blef fredstraktaterna efter Världskriget. Efter
fredssluten har i P. hållits en mängd konferenser
mellan statsmän från de i kriget allierade staterna.
H. J—dt.
*Parise, Erik. Hans nationalitet är outredd. Se
O. Granberg, "Palbitzki och drottning Kristinas
kröningsmedalj" (i "Hvar 8 dag", XXV, 1924).
*Pariserblått. Se äfven pl. II till
art. Spektralanalys och Spektrum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
