Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Paro ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kvinnliga kontorsbiträden, 2 kvinnliga skrifbiträden,
1 förste expeditionsvakt och 5 expeditionsvakter. I
fråga om patentärendenas behandling gäller, att
byrådirektör i allmänhet skall själfständigt
verkställa den utredning, som för ärendets
afgörande erfordras, samt skriftväxla med
sökanden om de åtgärder, som böra vidtagas med
anledning af den företagna granskningen. Beslut om
en ansöknings godkännande fattas å afdelningen
inför byråchefen, beslut om en ansöknings
afslående eller förklarande förfallen, äfvensom
då olika meningar yppat sig mellan byråchefen och
byrådirektören å afdelningen, inför generaldirektören.
E. O. J. B.
*Patmos hålles sedan 1912 ockuperadt af italienarna
och har till dem afträdts af Turkiet genom freden
i Lausanne 24 juli 1923. P. hade enligt grekisk
statistik 2,720 inv. 1912, hvaraf 2,700 greker och
20 judar. Jfr Tolföarna. Suppl.
Patogena bakterier (Parasitära bakterier). Se
Bakteriologi, sp. 710 ff.
Patripassianism (af lat. pater, fader, och
passio, lidande), patripassianernas lära. Se
Antitrinitarier och Viktor, påfvar 1.
*Patris. Se äfven Stil, fig. 1.
*Patristik (l. Patrologi). Om kritiska
editioner af patristikens underlag, kyrkofädernas
skrifter, se Kyrkofäder. Den fullständigaste och mest
anlitade upplagan är det jättelika, af J. P. Migne
(se d. o.) åstadkomna verket "Patrologiæ cursus
completus", hvars latinska serie utgafs i 221
bd 1844—45 och grekiska serie i 166 bd 1857—66;
därtill kom serien "Patrologia graeca latine tantum
edita" (81 bd, 1856—61). Bland nyare liknande
editionsföretag märkes "Patrologia orientalis",
en 1903 påbörjad internationell samlingsupplaga
af förut outgifna arabiska, armeniska, etiopiska,
grekiska, koptiska och syriska kyrkofäderstexter
med öfversättning, ledd af R. Graffin, F. Nau och
(en kort tid) prins Max af Sachsen (14 bd, 1903
-20). År 1903 började J. B. Chabot utgifvandet af
"Corpus scriptorum christianorum orientalium", som
afser att systematiskt och kritiskt publicera hela den
icke-grekiska Orientens handskriftsmaterial på detta
område (äfven förut utgifna texter); i särskilda band
lämnas latinsk öfversättning. Denna series utgifvande
öfvertogs 1913 af de katolska universiteten i Louvain
och Washington (till 1914 hade mer än 70 bd utkommit).
V. S—g.
*Patronatsrätt. 3 juni 1921 utfärdades lag
om upphäfvande af patronatsrätt. Fråga om
patronatsrätternas afskaffande hade vid flera
tillfällen bragts å bane inom riksdag och kyrkomöte,
men då patronatsrätten ansetts vara af privaträttslig
karaktär och såsom sådan icke kunna rubbas utan
kränkning af eganderätten till den fastighet, med
hvilken den varit förenad, hade man måst inskränka
sig till att söka få patronatsrätten afvecklad på
den frivilliga överenskommelsens väg. Denna väg
hade dock icke fört till målet. Under tiden hade
en annan uppfattning gjort sig gällande ang. den
rättsliga naturen hos den i patronatsrätten ingående
betydelsefullaste rättigheten: kallelserätten, i det
att denna ansetts vara af rent offentligrättslig
beskaffenhet, hvaraf följde, att denna rätt på
lagstiftningens väg kunde upphäfvas, utan att någon
ersättning behöfde ges för själfva rättigheten såsom
sådan. Hvad de i patronatsrätten ingående ekonomiska
rättigheterna anginge, förelåg gifvetvis ej hinder för deras
upphäfvande under förutsättning, att ersättning gåfves
för de upphäfda rättigheternas värde.
1921 års lag bygger på denna grunduppfattning. Enligt
nämnda lag ha 1 jan. 1922 upphäfts såväl
kallelserätten som patronus’ rätt att förvalta kyrkan
med dess inkomster och egendomar jämte samtliga
patronus tillkommande rättigheter och förpliktelser af
ekonomisk natur. I st. f. kallelserätt skall i fråga
om kyrkoherdetjänst ett nytt tillsättningssätt
tillämpas, i det att församlingen visserligen
får i vanlig ordning välja, men utnämningsrätten
förbehållits K. M:t med rätt att utnämna eventuell
extra sökande. Kyrko- och kronotionde afskrifvas,
likaså härlighetsrätter, som ännu finnas kvar. Annan
kyrkoinkomst än kyrkotionde öfvergår å församlingen,
hvarefter för fullgörande af de förpliktelser, som
hittills ålegat patronus, vanliga regler skola gälla.
För bedömande af de anspråk, som i anledning af
patronatsrätternas upphäfvande kunde framkomma från
patronus’, församlingarnas och kronans sida, skulle
enligt lagen tillsättas en särskild förlikningsnämnd,
patronatsrättsnämnden, bestående af 3 af konungen
utsedda personer, för hvars verksamhet närmare
regler gåfvos i k. kung. 19 aug. 1921. Samtliga
anspråk skulle vid äfventyr af talans förlust
vara framställda före 1 jan. 1923. Nämnden skulle
i första hand söka åvägabringa öfverenskommelse
ang. framställda anspråk. Där detta ej lyckades,
skulle den framlägga ett utlåtande, mot hvilket inom
viss tid klandertalan finge föras vid domstol med
hofrätt som första instans.
Vid tiden för patronatsrättens upphäfvande funnos
i Sverige 120 patronatsrätter, hvaraf 42 voro
lukrativa. I ett stort antal fall väcktes ej några
anspråk från parternas sida, hvarjämte i en del
fall träffades frivilliga öfverenskommelser utan
patronatsrättsnämndens medverkan. I flertalet af
de fall, som varit under nämndens behandling, ha
under dess medverkan öfverenskommelser träffats, och
äfven i de ärenden, som blifvit af nämnden afdömda,
ha parterna i regel åtnöjts med nämndens beslut.
Litt.: G. Thulin, "Utredning
ang. patronatsrättigheterna i Skåne, Halland
och Bohuslän" (2 dlr, 1901), A. Bäckström,
"Utredning ang. de i vårt land utom Skåne, Halland
och Bohuslän förefintliga patronatsrättigheter
och därmed jämförliga kallelserätter" (1914),
och G. Bendz, "Om patronatsrätt och lagen om dess
upphäfvande" (i "Svensk juristtidning", 1921).
G. T.
Patronatsrättsnämnden. Se Patronatsrätt. Suppl.
*Patten, S. N., dog 24 juli 1922.
*Patterson. Om Charles Joseph Bonaparte se Bonaparte
21. Suppl.
*Patti. — 2. Adelina P. dog 27 sept. 1919 på
slottet Craig-y-Nos.
Pattijoki, socken i Uleåborgs län,
Finland, Salo domsaga och härad, tidigare
Brahestads och Salo landsförsamling (se
Salo 1). Areal 253 kvkm. 2,275 inv. (1923).
O. B—n.
Patursson, Jóannes, färöisk politiker, f. 6 maj
1866 på Strömö, öfvertog 1892 faderns kungsgård. Han
var 1901—06 folketingsman för Färöarna och 1918—20
landstingsman. P. är en af ledarna för det färöiska
oafhängighetspartiet och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
