Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pelliot ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Pennants mård [pe’nents-], zool. Se Vesslesläktet.
Pennatula, zool. Se Sjöpennor.
Pennella, Guiseppe, italiensk militär,
f. 8 aug. 1864 i Rionero in Volture, prov. Potenza,
blef officer vid inf. 1883, befordrades efter hand
till generallöjtnant (1917). Under Världskriget
förde han först 11:e armékåren (Isonzofronten)
och sedan (1918) 2:a armén (vid öfre Piave), blef
därefter chef för 8:e armén och, efter fredsslutet,
för 20:e armékåren. Sedan 1922 är han ställd till
krigsministerns förfogande.
H. J—dt.
*Pennin är en varietet af klorit (ej klorat).
K. A. V—g.
Penning, W. L., holländsk författare. Se Holländska
litteraturen. Suppl., sp. 441.
*Penningbidrag. Under tjänstgöring tillkommer
värnpliktig penningbidrag af 50 öre om dagen,
dock skall i och med att 1925 års värnpliktslags
bestämmelser träda i tillämpning värnpliktig, som
uttages för tjänstgöring i den ordning värnpliktslagen
föreskrifver under längre tid än 140 dagar, för
öfverskjutande tid åtnjuta ett penningbidrag af 1
kr. om dagen. Ang. penningtillskott (se Dagaflöning.
Suppl.) saknas bestämmelser i nya värnpliktslagen.
H. J—dt.
*Penninska kedjan. Se vidare Storbritannien, sp. 138.
Pennklubben, sammanslutning af svenska författare
för sällskaplig samvaro, bildades i nov. 1922. Den
är ansluten till och bildad efter den engelska The
P. E. N. club (Pen-club, P. E. N. förkortningar
af poets, playwrights, editors, essayists,
novelists), som bildades i okt. 1921 i London. Se
Författarföreningar. Suppl.
Pennskaft, vedernamn på kvinnliga journalister,
kommet i bruk genom Elin Wägner-Landquists (se denna)
berättelse "Pennskaftet" (1910).
*Pennsylvania. Befolkningen, 8,720,017
pers. (4,429,020 män, 4,290,997 kvinnor,
d. v. s. 1,032 män mot 1,000 kvinnor), 75
på 1 kvkm. (1920), hade växt med nära 14
proc. sedan 1910. De hvite voro 8,432,726
(96,7 proc.) och negrerna 284,568 (öfver 3
proc.). Af i utlandet födda 1,387,850 hvita,
15,9 proc. af hela befolkningen, voro 19,847 från
Sverige, 3,065 från Danmark, 2,818 från Finland
och 2,446 från Norge (1920). Skolundervisningen
är numera i vanliga fall obligatorisk för barn
mellan 8 och 16 år. Antalet "high schools" har
vuxit till 1,005 med 213,895 lärj. (1922—23). —
Farmernas antal var 202,250 med 7,15 mill. har,
hvaraf 4,79 mill. har odlad jord samt 1,729,35
mill. doll. värde 1920. Industrien har väsentligt
ökats och sysselsatte 1,499,785 pers. 1923. Sedan
1914 står P. främst i unionen för tillverkning af
siden. Järnvägarnas längd 1922 var 25,808 km., hvaraf
7,384 km. elektriska. Representanthuset har nu 208
medl. Statsinkomsterna voro 122,99 mill. doll. och
statsutgifterna 97,17 mill. doll. 1 juni 1923—31 maj
1924. Litt.: G. C. Widden och W. H. Schoff, "P. and
its manifold activities" (1912), A. H. Wharton,
"In old P. towns" (1920), och J. T. Faris, "Seeing
P." (1921).
E. A—t.
*Pension. Den allmänna uppfattningen rörande
pensionsbegreppets innebörd har under de senare åren
undergått betydande ändring. I öfverensstämmelse
med den äldre uppfattningen om pensionen
som ett underhåll har pensioneringen urspr. afsett
sådana fall, där den anställde saknar egna medel till
försörjning och därtill varit tillräckligt länge i
arbetsgifvarens (statens m. fl:s) tjänst och förblir
där intill en viss ålder eller till dess varaktig
oförmåga inträder. Skulle den anställde lämna sin
tjänst före pensionsåldern, förlorar han enligt
dessa principer pensionsrätten, icke allenast
den, som svarar mot arbetsgifvarens afgifter,
utan äfven den, som svarar mot hans egna. Det är
framför allt på denna punkt som en ny uppfattning
börjat vinna insteg. Numera har pensionen börjat
betraktas som en löneförmån, hvilken visserligen
icke utbetalas förrän vid en viss senare tidpunkt
(t. ex. uppnådd pensionsålder), men som ej bör
förloras därför, att den anställde tidigare lämnar
tjänsten. Denna uppfattning motsvarar hvad man
plägar kalla principen om pensionens oantastbarhet
vid för tidig afgång ur tjänst. Ända till 1917
hvilade statens pensionering för tjänstemännen
helt på principen, att pensionsrätten förlorades
vid för tidig afgång ur tjänsten. Men genom 1917
och 1920 utfärdade regl. ang. pensioneringen
vid kommunikationsverken infördes principen att
befattningshavare vid för tidig afgång ur statens
tjänst är berättigad till den pension, som svarar mot
de egna afgifterna. (Dessas värde inbetalas till
Pensionsstyrelsen, som tillgodoför tjänstemannen den
pension, hvartill han vid pensionsfallets inträffande
är berättigad.) Samma princip har också fr. o. m. 1920
införts för vissa grupper af kommunalt anställde i och
med inrättandet af Statens anstalt för pensionering
af folkskollärare m. fl. (se d. o. Suppl.). Äfven i
ett under öfverarbetning varande förslag till civil
tjänstepensionering har nämnda princip upptagits. Inom
Finansdepart. tillkallade sakkunniga ha föreslagit
en generell tillämpning af principen; de gingo
ännu längre, i det att de höllo före, att det
vore riktigare, om rätt äfven till den mot statens
bidrag svarande pensionen alltid finge bibehållas,
"då ju äfven denna pension är att anse som intjänad
genom den fullgjorda tjänstgöringen". Principen
att "pension är att betrakta som uppskjuten lön"
tillämpades helt vid bildandet 1922 af Sveriges
kommunanställdes pensionskassa (se d. o. Suppl.) och
har äfven i ett visst fall vunnit statsmakternas
gillande, då i förordn. af 6 juni 1925 stadgas att, om
ord. befattningshafvares anställning vid polisväsendet
upphör, skall han vara berättigad att senast vid
den föreskrifna pensionsåldern åtnjuta minst så stor
pension, som svarar mot den tid, som ord. anställning
varat. Äfven inom det enskilda pensionsväsendet
(se nedan) har principen om pensionens oantastbarhet
vunnit anslutning.
Civila pensionsväsendet (sp. 415). Rörande
pensionsunderlaget för tjänstemän vid statsdepartement
och andra till den civila statsförvaltningen hörande
verk, hvilka fått ny lönereglering fastställd,
se k. kung. 29 juni 1921 och 12 juni 1925 (n:r
276). Enl. den senare kung. utgör pensionsunderlaget
för tjänstemän i chefs- eller därmed jämförlig
ställning (fördelade i 4 lönegrader) i 1:a graden
7,296 kr. och i 4:e 8,796 kr., för justitie- och
regeringsråd samt landshöfdingar 9,996 kr. och för
andra tjänstinnehafvare (fördelade i 30 lönegrader)
i 1:a graden för män 1,320
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
