Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - * Polen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Europas största petroleumproducent
(800,000 ton årligen, d. v. s. 1,5 proc. af
världsproduktionen). Naftakällorna ligga vid foten
af Karpaterna. Centra för petroleumutvinningen äro
städerna Drohobycz, Borysław och Tustanowice, i södra
delen af vojevodskapet Lemberg. Petroleumindustrien
är märklig genom mångfalden af sina produkter, i
det att utom lysolja framställas bensin, gasolin,
smörjoljor af olika slag, paraffin, vaselin,
asfalt, smörjfett, petroleumkoks. Betydande
utländska kapital, efter kriget t. o. m. svenska
(polska Nobel-bolaget), äro engagerade i denna
industri. Den har lidit betydligt under kriget
och produktionen minskats mot före år 1914. De
polska naftakällorna ha dessutom en ganska kort
lifslängd, hvarför dyrbara borrningar måste företas
för att hålla produktionen uppe. 1924 voro i gång
33 naftaraffinaderier och 5 gasolinfabriker med en
produktion af 200,000 ton raffinad, 84,000 t. bensin
och 2,100 t. gasolin. Inom de petroleumförande
områdena finns äfven jordgas i betydande mängder; 1920
producerades 472 mill. kbm. Den används för belysning
och som värmekälla. I samma trakter påträffas på ringa
djup jordvax (ceresin), hvaraf 1920 producerades 370
ton, som till största delen exporterades. – Vid de
många mineralkällorna och hälsobrunnarna ha uppstått
kurorter, t. ex. Zakopane (luftkurort), Inowrocław
och Ciechocinek (saltbad), Krynica, i Karpaterna
(järn- och alkaliska bad), Szczawnica, Truskawiec
(alkaliska och svafvelbad). – 1924 sysselsattes inom
bergsbruket och hyttindustrien 222,000 arb.
Industrien är högt utvecklad, emedan P. i stor
utsträckning eger nödvändiga råvaror, med undantag
af textilämnen (såsom bomull, jute och, delvis, ull)
samt höggradiga järnmalmer, som måste importeras. Den
led mycket under Världskriget och var vid fredsslutet
fullständigt lamslagen, men har med stora kostnader
småningom återuppbyggts, och dess produktionsförmåga
torde nu vara återställd till omkr. 90 proc. af sitt
förra omfång. Stora industricentra äro Warschau, Łódż,
Posen, Dombrowa-distriktet, Częstochowa och framför
allt polska Öfre Schlesien. Största produktionsvärdet
lämnar textilindustrien, hvars centra äro Łódż (det
viktigaste), för bomulls- samt Biała-Bielsk (Bielitz,
i Schlesien) och Białystok för ylleväfnader. 1924
voro 3,690,554 spindlar och 71,375 väfstolar
i gång, hvaraf resp. 2,744,148 och 55,009 inom
bomullsindustrien. Inom denna sysselsattes s. å. i
runda tal 70,000, inom ylleindustrien 40,000, inom
juteindustrien 3,000 och inom linneindustrien 1,500
arb. – Metallindustrien är koncentrerad hufvudsakligen
inom Öfre Schlesien, Dombrowa-området och landet v. om
Krakau. 1924 voro 11 masugnar i gång med en produktion
juli 1923–juni 1924 af i runda tal 500,000 ton
tackjärn, 900,000 t. stål och 600,000 t. valsjärn. –
Den mekaniska industrien har att framvisa flera mycket
stora fabriker i Warschau (lokomotiv, järnvägsvagnar),
i Posen (Cegielski: landtbruksmaskiner,
järnvägsmateriel), Ostrów (järnvägsmateriel), Krakau
och Sanok (järnvägsmateriel), Olkusz (emaljerade
järnkärl). Fabrikerna i Öfre Schlesien tillverka
alla slag af gröfre järngods, skenor, rör och
fasonjärn. Tillverkningen af landtbruksmaskiner och
verktyg är högt uppdrifven och täcker i stort sedt
landets behof.
Den kemiska industrien förarbetar hufvudsakligen inom
landet befintliga råämnen. Så utvinnas af koldestillat
tjära, bensol och ammonium-sulfat. Gödselämnen
tillverkas i Chorzow i Öfre Schlesien (cyanamid) och i
Kałusz i Galizien (kalisalter; omkr. 30,000 ton). Men
tillverkningen täcker ej landets behof af gödselämnen,
som uppgår till 300,000 ton. Terpentin framställes
i betydande mängder och är föremål för export,
äfvenså trätjära och träsprit. Den mest betydande
tillverkningsorten är Hajnowka i Białowieża-skogen. –
Tändstickstillverkning bedrifves i 17 fabriker (de
flesta i Svenska tändstickstrustens ego) och täcker
med 672,200 mill. askar landets behof. Exporten är
rätt betydande. I juli 1925 infördes ett statens
tändsticksmonopol, hvilket på 20 år öfverläts åt det
amerikanska International match corporation mot ett
lån på 6 mill. zloty. Svenska tändsticks-a.-b. deltar
i denna affär, och det erforderliga kapitalet kommer
att till lika delar försträckas af det svenska
och det amerikanska bolaget. – Läderindustrien
representeras af 153 garfverier med en produktion af
23,495 ton hudar af nötkreatur, 83,000 st. hästhudar,
2,128,000 st. kalfhudar och 348,157 hudar af andra
djur. – Pappersindustrien sysselsatte 1922 41
fabriker med 7,900 arb. S. å. tillverkades 51,942
ton papper (i 21 fabriker), 8,276 t. papp samt
af pappersmassa 24,604 t. i 15 trämassefabriker
och 32,200 t. i 4 cellulosafabriker. Såväl
pappersmassa som papper måste importeras i stor
mängd, hufvudsakligen från de nordiska länderna. –
Inom närings- och njutningsämnestillverkningens
område är industrien högt uppdrifven och står i
intimt samband med jordbruket. Sockerbruken blefvo
till stor del förstörda under kriget; 1924 voro
75 i gång med en årsproduktion af 440,000 ton och
betydande export. Vid 1,287 brännerier tillverkades
825,750 hl. potatissprit 1924. 1 jan. 1925 blef
sprithandteringen statsmonopol. – Cement är en stor
exportartikel. Vid 13 fabriker tillverkades 459,348
ton Portlandcement och 22,570 t. annan cement 1922.
Industriell lagstiftning. Åtta timmars arbetsdag
är införd genom lag på alla områden, och dess
iakttagande öfvervakas med stränghet. Särskilda lagar
reglera kvinnors och barns arbete. Allmän sjuk- och
invaliditetsförsäkring är genomförd med en statlig
sjukkasseinstitution, till hvilken såväl arbetstagare
som arbetsgifvare bidraga. Två veckors ferier med full
aflöning äro tillförsäkrade arbetarna. Vid lönetvister
mellan arbetare och arbetsgifvare medlar en af
arbetsministeriet utsedd förlikningsnämnd, som har
att medverka till en fredlig lösning af konflikterna.
Handel. P:s handelspolitik kan betecknas
som protektionistisk. Handelstraktater ha
afslutits med 11 makter (hvaribland Sverige)
och innehålla alla bestämmelsen om mest gynnad
nation. Handelskamrar finnas i 9 städer; i
Warschau finns i st. f. handelskammare "Polska
köpmannaföreningen" (po. Stowarzyszenie kupców
polskich). Handeln med utlandet sker hufvudsakligen
landvägen. P:s enda hamn, Danzig, är otillräcklig
för att kunna öfverta hufvudmassan af den polska
utrikeshandeln. 1924 infördes till Danzig 738,080
ton varor och exporterades 1,636,486 t., hvaraf det
mesta transito till och från P. Exporten, som 1924
steg till 1,195,6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
