Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Polisnämnd ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Polisnämnd. Se Polis. Suppl., sp. 1106.
Polis- och kriminalmuseet i Stockholm. Se
Museum. Suppl., sp. 642.
Polisskola. Enligt förslag till polisregl.
(se Polis. Suppl., sp. 1108) kunna till vissa
befattningar vid polisväsendet ej förordnas andra
än sådana, som genomgått högre eller lägre klassen i
en af staten bekostad polisskola. Sådan skola finns
f. n. endast i Stockholm (med regl. af 18 juni 1925).
S. Li.
Polisuppsikt. Sedan genom lag 20 juni 1918
ang. åtgärder mot spridning af könssjukdomar upphäfts
"alla af K. M:t, K. M:ts befallningshafvande eller
annan myndighet utfärdade reglementen, påbud och
föreskrifter i hvad desamma innefatta reglementering
af prostitutionen" eller eljest innehålla mot nämnda
lag stridande bestämmelser, förekommer i Sverige
icke längre någon särskildt anordnad polisuppsikt
öfver prostituerade kvinnor. En dylik kan numera
förekomma endast i den mån dessa kvinnor bli att
behandla enligt lösdrifvarförordningens föreskrifter.
N. S—g.
Politiförvaltningsrätt. Se Förvaltningsrätt. Suppl.,
sp. 1192 o. 1193.
*Politiken. Ove Rode lämnade redaktionen vid
sitt inträde i ministären 1913. Upplagan
är (1925) omkr. 85,000 exemplar.
P. E—t.
Politiken. Se Folkets dagblad Politiken. Suppl.
Politisk valhandbok. Se Politisk årsbok.
Politisk årsbok, en följd skrifter, som utgetts
genom Allmänna valmansförbundets riksorganisation
(i 18 bd, 1911—24). Dessa skrifter ha till
hufvudsaklig del innehållit redogörelser för
riksdagens förhandlingar och andra tilldragelser
af politisk innebörd, men också resonerande och
polemiska uppsatser i allmänna frågor af betydelse för
landets utveckling. Därjämte ha lämnats uppgifter om
partiförhållandena inom riksdagen och om stadgandena
rörande val till Andra kammaren. Somliga af delarna,
som utkommit under valår (1911, 1914, 1917, 1920,
1921 och 1924), bära titeln Politisk valhandbok,
men skilja sig till innehållet icke väsentligt från
årsböckerna. Redaktörer ha varit Gustaf Gustafsson
(d. 1—3), som gaf uppslaget till skriftserien,
Karl Hammarberg (de 2 valhandböckerna 1914), Axel
Jäderin (d. 6—17) och Birger Petersson (d. 18).
B. P—n.
*Politzer, Adam, tog afsked 1908 och dog i aug. 1921
i Wien.
Polivanov [-åff], Aleksej, rysk general, f. 4
mars 1855, d. 25 sept. 1920 i Riga, var 1906—12
krigsministersadjoint och som sådan lifligt
verksam för arméns och särskildt artilleriets
reorganisation. Vid Världskrigets utbrott blef
han chef för en armékår. P. utsågs juni 1915 att
som krigsminister efterträda den föga dugande
Suchomlinov. Utnämningen mottogs i riksduman
med sympati, och P. inlade mycken energi på
ammunitionsfrågans lösning. Han afgick 29 mars
1916 och erhöll april s. å. ett befäl vid fronten i
trakten af Strypa. P. var efter bolsjevikregimens
införande militär sakkunnig vid de rysk-polska
fredsförhandlingarna 1920 i Riga och dog, medan
förhandlingarna ännu pågingo.
Pollard [på’ləd], Albert Frederick, engelsk
historiker, f. 16 dec. 1849 i Ryde, var 1893—1901
biträdande redaktör af "Dictionary of national
biography" och är sedan 1907 professor i
engelsk historia vid Londons universitet. Han har
därjämte anlitats som examinator i historia vid
flera universitet och hållit föreläsningskurser i
Amerika. P:s specialitet är engelsk historia under
Tudor-ättens tid. Bland hans skrifter märkas England
under the protector Somerset (1900), Henry VIII
(1902; ny uppl. 1913), A life of Thomas Cranmer
(1905), The reign of Henry VII (3 bd, 1913—14), The
league of nations (1918), A short history of the
great war (1920) och Factors in american history
(1925). Dessutom har han skrifvit del VI (åren
1547—1603) i "Political history of England" (1910)
och flitigt bidragit till "Cambridge modern history"
och "Dictionary of national biography".
V. S—g.
*Pollen. Sp. 1254, rad 4 nedifrån står extinet bör
vara exinet.
Pollen [på’lin], John Hungerford, engelsk historiker,
f. 1858 i London, ingick 1877 i jesuitorden, blef
katolsk präst 1891 och har utgett ett stort antal
skrifter och aktpublikationer rörande katolicismens
historia i England, bl. a. "Acts of english martyrs"
(1891), English catholics in the reign of queen
Elizabeth (1920) och The counter-reformation in
Scotland (1921).
V. S—g.
Pollenanalys, en metod för undersökning af fossilt
pollen i olika jordarter, företrädesvis torf,
har utarbetats af professor G. Lagerheim och
statsgeologen L. von Post (se Post 4. Suppl.). Den
senare framlade vid skandinaviska naturforskarmötet
i Kristiania 1916 i ett föredrag om skogsträdpollen
i sydsvenska torfmosselagerföljder resultatet från
den första rent pollenanalytiska undersökning,
som öfver hufvud taget blifvit utförd. Senare
har en mängd pollenanalytiska specialstudier
företagits, på de senare åren äfven i åtskilliga
utomskandinaviska länder. Vid de äldre metoderna för
torfundersökning uppmärksammades hufvudsakligen de
makroskopiska resterna i torfven, såsom frukter,
frön, rötter, ved m. m., med ledning af hvilka man
kunde rekonstruera floran på själfva torfmarken,
men ej den i resp. torfmarkers omgifning. Ett lands
vegetation får sin prägel i synnerhet af skogarna. De
flesta arterna af våra skogsträd alstra vid blomningen
massor af pollen, som föras bort af vinden för att
till en del eventuellt hamna på och konserveras i en
torfmarks växande ytskikt eller i en insjös recenta
slambildningar, därigenom inregistrerande skogarnas
sammansättning kring resp. nedslagsorter. Genom
analys af profserier, tagna från ytan ned till
bottnen af en torfmark, kan man få en uppfattning
om skogarnas invandrings- och utvecklingshistoria
och jämväl indirekt eller direkt ernå anknytning
med eller utgångspunkter för studiet af frågor af
arkeologisk, geokronologisk eller klimatologisk
art. Prof för pollenanalytisk undersökning tagas i
vertikal serie helst i skärningar eller upphämtas med
torfborr (Hillers modell). Profven tagas med 10—25
cm. mellanrum; dock böra mellanrummen vara mindre,
där man har anledning förmoda, att torfbildningen
försiggått särskildt långsamt. Efter kokning med
10-procentig kalilut och tillsats af något glycerin
framställas preparat, som studeras under mikroskop vid
omkr. 150 ggr förstoring, hvarvid preparaten föras med
korsbord (rörligt objektbord, se Mikroskop, sp. 483)
och trädpollenkornen annoteras,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
