Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Psará ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ställningar. Spermatozoiderna äro mångciliga. Endast
2 släkten äro kända, Tmesipteris i
Australien och Psilotum i tropikerna,
som göra intryck af att vara reliktformer.
G. L—m.
Psilotinæ, bot. Se Psilotales. Suppl.
Psilotum, bot. Se Psilotales. Suppl.
Psittakosisbacillen. Se Bakteriologi. Suppl., sp. 428.
*Pskov. 1. Af guv. P. tillhör nu den västligaste
delen, kretsen Petschur, Estland. Det ryska
guv. har nu en areal af 51,008 kvkm. med 1,721,070
inv. (1925). — 2. Staden P. var 1915—17 säte för
ryska högkvarteret, och där egde 15 mars 1917 tsarens
tronafsägelse rum. 36,000 inv. (1923). Efter krigets
med Ryssland återuppblossande 1918 intogo tyskarna
P. 25 febr., men utrymde det åter efter freden
i Brest-Litovski. P. eröfrades sedan af letterna
från bolsjevikerna 25 maj 1919, men återtogs af
de senare 26 aug. s. å. Jfr Världskriget, sp. 245.
L. W:son M.
Psoroptes, zool. Se Skabb, sp. 850.
*Psyke. — 2. Tidskriften upphörde med året
1920 som själfständigt organ och uppgick från 1922 i
"Arkiv för psykologi och pedagogik".
S—e.
*Psykisk forskning. På initiativ af docenten
Sydney Alrutz stiftades 1909 i Uppsala Institutet
för psykologisk forskning, som har till uppgift att
behandla företrädesvis sådana psykologiska problem,
som kräfva samarbete mellan allmänheten och forskarna
samt mellan de sistnämnde inbördes. Hufvudsakligen
har sällskapet egnat sig åt studiet af vissa
s. k. metapsykologiska och hypnotiska fenomen samt
några differentialpsykologiska frågor. Sekreterare
var nästan hela tiden Alrutz. Efter dennes död
(1925) beslöt den tillfälligt fungerande styrelsen,
att verksamheten, för hvars bedrifvande finns
en testamentarisk donation af Alrutz, skall
fortsättas och närmast egnas åt ompröfning af de af
Alrutz utförda pass-experimenten.
S—e.
*Psykologi. Se äfven A. G. Tansley, "Den nya
psykologien" (sv. öfv. af Frey Svenson, 1924). — Om
barnpsykologi se Pedologi; om utsagopsykologi se d. o.
Psykologisk yrkespröfning. Se Psykoteknik. Suppl.,
sp. 1180 ff.
Psykoteknik är enligt H. Münsterbergs (se denne)
1914 utg. verk "Grundzüge der psychotechnik"
vetenskapen om psykologiens praktiska användning i
kulturuppgifternas tjänst. Med denna definition
blir tydligen psykotekniken en synnerligen
omfattande disciplin, och Münsterberg har också
specificerat dess betydelse för samhällsordning,
hälsovård, den ekonomiska organisationen af jordbruk,
industri och handel, rättsväsen, uppfostringsväsen,
konst och vetenskap. Ur en sådan synpunkt är den
åtminstone delvis en vetenskapsgren med mycket gamla
traditioner. Sedan ett par årh. har uppfostringsläran
i ständigt växande utsträckning anknutits
till psykologiens, särskildt barnpsykologiens,
rön. Redan i forntiden hade läkekonsten tagit
psykoterapien i sin tjänst, om den än först mot
1800-talets slut genom Charcot (se denne) och andra
banbrytare för studiet af de hypnotiska fenomenen
fick en vetenskaplig utformning. Sedan ett kvarts
sekel har ock rättsvetenskapen på grundval af
experimental-psykologiska rön rörande den mänskliga
iakttagelseförmågans otillförlitlighet erhållit
en psykoteknisk orientering med hänsyn till vittnesmålets
psykologi. Dylika grenar af psykoteknik ha emellertid
i så hög grad utformat sig till själfständiga,
delvis mycket omfattande specialdiscipliner, att
man i regel icke har sin uppmärksamhet särskildt
inriktad på deras samhörighet med psykoteknikens
begrepp. Med detta ord förbinder man snarast tanken på
psykologiens "praktiska" tillämpning i mera populär
mening, d. v. s. dess betydelse för det ekonomiska
och sociala lifvets kraf inom industri, handel,
kommunikations- och militärväsen. Inom industrien
fingo de psykotekniska sträfvandena en naturlig
anknytningspunkt i de banbrytande försök till
en rationell arbetsorganisation, som omkr. 1880
påbörjades af amerikanen F. W. Taylor och efter
hand resulterat i Taylorsystemet (se Taylor,
sp. 570—571). En af systemets uppgifter är att
öka det industriella kroppsarbetets effektivitet
genom att utröna de maskintekniska anordningar,
hvilka ge det bästa resultatet. En annan uppgift är
att utfinna, i hvad mån en dylik ökning betingas
af variationer i arbetarnas fysiologiska och
psykologiska arbetsförhållanden, såsom i fråga
om arbetsprestationens kvantum och fördelningen
af arbete och hvila, arbetets tempo m. m. Från en
tredje synpunkt yppar sig spörsmålet, i hvad mån
arbetarens individuella anlag göra honom skickad
att på bästa sätt fylla de kraf, som en viss bestämd
arbetsuppgift ställer på honom. Det är framför allt
i detta hänseende, som det rent psykologiska momentet
gör sig påmindt i form af en psykologisk yrkespröfning,
hvilken afser att sätta rätte mannen på rätta platsen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>