Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Psykoteknik ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
inom den sistnämnda 14 proc. Bland de kasserade,
som i förväg undergått psykoteknisk pröfning, stod
graden af deras bristfällighet vid denna pröfning
i direkt förhållande till kassationsprocenten
i deras led. Gifvetvis kräfva de psykotekniska
resultaten såväl här som på andra områden vidtgående
efterpröfningar.
Redan vid Världskrigets slut hade man i Tyskland
14 psykotekniska institut för statens räkning, utom
andra för privata företag. Deras antal har sedan dess
starkt vuxit på båda hållen. Bland öfriga europeiska
länder har särskildt England på senare tid börjat
visa lifaktighet för psykoteknisk organisation, i
detaljerna närmast efter amerikanska förebilder. Sedan
mars 1921 existerar där ett National institute
of industrial psychology, finansieradt af några
större industriella och kommersiella företag. Dess
förste ledare blef den utmärkte psykologen Charles
S. Myers. Frankrike, som särskildt genom A. Binets
gärning på intelligensmätningens område gett
en banbrytande impuls också åt de psykotekniska
sträfvandena och under Världskriget åtminstone i
vissa fall tillämpade dem på det militära området,
torde ännu icke i samma utsträckning som grannländerna
ha tillegnat sig dem i fråga om industri, handel och
kommunikationsväsen. I Schweiz har prof. Éd. Claparède
sedan snart ett årtionde gjort Genèveuniversitetets
psykologiska laboratorium och det därmed samarbetande
Institut J.-J. Rousseau till en betydande härd för
psykoteknisk forskning. Detsamma blef genom A. Lehmann
fallet med Köpenhamnsuniversitetets psykologiska
laboratorium.
I Sverige torde de psykotekniska problemens
betydelse från officiellt håll först ha betonats i
det betänkande ang. anordnandet af befälskurser vid
flottan, som 28 maj 1919 afgafs af i sept. 1918
tillkallade sakkunniga (generaldirektör B. J:son
Bergqvist, dåv. kommendören Alarik Wachtmeister
och kapten Göran Wahlström samt från 1 jan. 1919
prof. Axel Herrlin). Därjämte ha, såsom ofvan nämnts,
psykotekniska yrkespröfningar af militärflygare
anordnats 1920—24 vid Uppsala universitets
psykologiska institution. Psykotekniska specialfrågor
ha undersökts vid Lunds universitets psykologiska
institution liksom vid Göteborgs högskolas
psykologisk-pedagogiska institution.
I okt. 1919 ingafs till K. M:t af ett antal
framstående män inom ämbetsvärlden, skolväsendet,
industrien och arbetarrörelsen en skrifvelse, hvari
med betonande af den psykotekniska forskningens stora
betydelse föreslogs inrättandet af ett statligt
psykotekniskt institut. Då K. M:t ansåg sig icke
omedelbart böra vidtaga åtgärder, öfverenskoms, att
Ingenjörsvet. akad. tills vidare skulle ta saken om
hand för att vinna en orienterande öfverblick öfver
den s. k. psykoteknikens medel och mål, undersöka,
huru långt den psykotekniska forskningen fortskridit
inom olika länder och på skilda områden, samt söka
klarlägga, hvilka arbetsuppgifter, som äro egnade
att närmast föra till praktiskt nyttiga resultat. Åt
prof. G. A. Jaederholm (se denne. Suppl.) uppdrogs
att besöka Förenta staterna och Tyskland för att ta
kännedom om den psykotekniska forskningen i dessa
länder och därefter ge en orienterande öfverblick
öfver ämnet. Akad. har vidare
genom en kommitté underkastat den frågan närmare
granskning, i hvad mån och på hvilket sätt dessa
nya erfarenheter kunde nyttiggöras för svenska
förhållanden. Kommitténs verksamhet har dels
gått ut på att omforma de utomlands tillämpade
psykotekniska metoderna, så att de bli tillämpliga
på våra förhållanden, dels på upplysningsarbete
genom publikationer, artiklar i tidningarna och
föreläsningar, dels på praktiskt undersökningsarbete
vid olika industrier.
Bland utomeuropeiska länder, som förutom Amerika
förete psykoteknisk orientering, intar Japan
ett framskjutet rum. Sedan bortåt ett årtionde
ha på initiativ af professorerna Motura och
Matsumoto efter amerikanskt, delvis ock tyskt
mönster psykotekniska undersökningar idkats vid de
psykologiska universitetslaboratorierna i Tokyo och
Kyoto. Äfven inom den kommersiella och industriella
världen ha där yrkespröfningar vunnit terräng. —
De psykotekniska yrkespröfningarna ha naturligt nog
i de länder, där de i större omfattning fått insteg,
kommit att samarbeta med de sträfvanden, som i öfrigt
stå i yrkesrådgifningens tjänst.
Litt.: Bland amerikanska arbeten må nämnas Scott,
"The theory and practice of advertising" (1907),
Taylor, "The principles of scientific management"
(1911; "Rationell arbetsledning. Taylor-systemet",
3:e uppl. 1920) och "Shop management" (1911;
"Rationell verkstadsledning enligt Taylorsystemet",
1923), F. B. Gilbreth, "Motion study" (1911),
Münsterberg, "Psychologie und wirtschaftsleben"
(1912; "Psykologi och näringslif", 1917) och
"Grundzüge der psychotechnik" (1914), Thorndike,
"Educational psychology" (s. å.) och "Industrial
education" (1921), L. M. Gilbreth, "The psychology
of management" (1914), Hollingworth och Poffenberger,
"Applied psychology" (1918; "Tillämpad psykologi",
1923), och Link, "Employment psychology" (1919); bland
tyska arbeten Moede, "Die experimentalpsychologie im
dienste des wirtschaftslebens" (1919), Schlesinger,
"Psychotechnik und betriebswissenschaft" (1920),
E. Stern, "Angewandte psychologie" ("Aus natur
und geisteswelt", bd 771), Th. Erismann och
Martha Moers, "Psychologie der berufsarbeit und
der berufsberatung" (Sammlung Goeschen, bd 851
o. 852), Lippmann, "Wirtschaftspsychologie und
psychologische berufsberatung" (2:a uppl. 1921),
Allers, "Psychologische berufsberatung" (i
"Handbuch der ärztlichen berufsberatung", 1923),
och Löwy, "Die klinik der berufskrankheiten"
(1924). Den ojämförligen mest betydande delen af
psykotekniska publikationer återfinnes emellertid
i tidskrifter, såsom de amerikanska "Journal of
experimental psychology", "Journal of applied
psychology", "Psychological bulletin", "Bulletin
of The Taylor-society", de tyska "Praktische
psychologie", utg. af W. Moede och C. Piorkowski,
och "Zeitschrift für angewandte psychologie",
utg. af W. Stern och O. Lippmann, samt bland öfriga
europeiska den schweiziska, af Th. Flournoy och
Éd. Claparède uppsatta "Archives de psychologie"
samt de nordiska "Psyke" (se d. o. 2), "Arkiv för
psykologi och pedagogik" och "The scandinavian
scientific review".
Axel Herrlin.
Psylla, Psyllina, zool. Se Växtlöss, sp. 487
och 488.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
