Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pyrmont ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Madrid och i den 7,860 m. långa Confranc-tunneln går
under Somport-passet (Pic du Midi), samt en östlig,
från Toulouse och Ax-les-thermes—Ripoll och Barcelona,
som, öppnad 1919 med 2 tunnlar (resp. 5,630 och
3,400 m. långa), bryter igenom Col Puymorens och
Tosas. En tredje linje genom Central-Pyrenéerna
(Toulouse—Girons—Lerida) är planerad, men ännu ej
påbörjad.
O. Sjn.
*Pyrmont. 1 o. 2. P. är sedan 1 april 1922, på
grund af en i okt. 1921 företagen folkomröstning,
införiifvadt med Preussen, prov. Hannover. Staden
P. hade 2,575 inv. 1919.
*Pyrogallol. Om pyrogallolgarfämnen se Garfämnen. Suppl.
*Pyrokatekin. Rad 5 står protokatekusyror bör vara
protokatekusyra. Spalt 668, rad 4: guajakols formel
är C6 H4 (OH) (OCH3). Om pyrokatekingarfämnen
se Garfämnen. Suppl.
*Pyrola, bot. Se Chimaphila. Suppl.
*Pyroleum oxycedri. Jfr Kadiolja samt Terpener 2, sp. 938.
*Pyrop är afbildad å pl. till art. Ädelstenar.
Pyrrhonism, den skeptiska åskådning, som utbildades af
Pyrrhon (se denne) och hans skola och enligt hvilken
frånvaron af bekymmer, ett slags negativ lycka,
var den enda människan kan vinna och dämpandet af
passionerna den sanna visheten.
Pürschjakt. Se Kronhjort, sp. 20 (där genom tryckfel
står purschjakt).
Pysventil, mek. Se Ventil 1.
Pythium, bot., ett till Oomycetes hörande
svampsläkte. P. Debaryanum är en allmänt
förekommande fakultativ parasit (se Parasit,
bot.), som kan alldeles förstöra groddplantor
af en mängd kulturväxter, t. ex. gurkor, ärter,
kål, rödbetor (se Beta 4. Suppl.) m. fl. Äfven
äldre plantor, t. ex. af sparris och potatis,
kunna angripas. Sjukdomen, kallad groddbrand
och svartrot, visar sig som mörka, långsträckta
fläckar på groddplantornas hypokotyl (se
d. o.). De angripna plantorna falla snart omkull
och dö. För att undgå groddbranden, som ofta
härjar svårt i drifbänkarna, hållas plantorna så
torra som möjligt under groningen och den första
uppväxttiden. Svampen lefver kvar i jorden och
kan där dödas genom 1-procentig formalinlösning.
G. L—m.
Pytt i panna, kokk., en maträtt af finskurna tärningar
af öfverblifvet kött (ox-, kalf-, skinka), som jämte
finskuren potatis stekts långsamt i flott, hvari
finhackad lök brynts.
Pyynikki [pӯ’n-], naturskön ås i Finland invid staden
Tammerfors (se d. o. och kartan).
O. B—n.
På drag, jaktv. Se Växel, sp. 443.
*Påfve. Tillägg till påfvelängden (sp. 689—690):
Benedikt XV dog 1922 och efterträddes af Pius XI
(fr. 1922). — Jfr äfven Hj. Holmquist, "Påvedömets
historia 1800—1920" (1920).
*Påfveval. Genom motu proprio af 1 mars 1922 har Pius
XI förlängt fristen till inträdet i konklaven från
10 till 15 (enligt kardinalkollegiets bepröfvande
högst 18) dagar efter föregående påfves frånfälle.
Påföljd, jur. Se Straff samt Medborgerligt förtroende
(äfven i Suppl.).
Påhlman. 1. Otto Magnus P., skrifpedagog (brorson
till den i hufvudarbetet omnämnde
militären och politikern O. F. P.), f. 1 april 1811
i Ryssby socken, Kronobergs län, d. 13 nov. 1873 i
Vänersborg, blef 1834 löjtnant vid Dalregementet,
men tog afsked och gick i rysk tjänst, där
han blef lärare vid kadettkåren i Petersburg
och i förra hälften af 1840-talet utarbetade den
skrifmetod (påhlmanska skrifmetoden), som sedermera
utvecklades af hans två söner (se nedan, P. 2 och
3). Återkommen till Sverige, egnade han sig mest
åt skrifundervisning och grafologi. — 2. Otto P.,
den föregåendes son, handelsskolföreståndare,
f. 17 okt. 1853 i Bergen, Norge, d. 19 febr. 1915
i Köpenhamn, öppnade 1881 i Stockholm Bröderna P:s
skrifinstitut och 1887 i Köpenhamn ett dylikt, som
han 1894 ombildade till Brödrene P:s handelsakademi
och som alltjämt fortgår. — 3. John Magnus P., den
föregåendes broder, handelsskolföreståndare, f. 26
mars 1860 i Kristiania, egnade sig under 1880-talet
åt det tills. med brodern (se ofvan P. 2) öppnade
skrifinstitutet i Stockholm samt åt fullkomnandet
af påhlmanska skrifmetoden och nitisk propaganda
för reformering af skrifundervisningen såsom ett
verkligt läroämne, ej blott öfningsämne. 1891 öppnade
han i Stockholm Bröderna P:s handelsinstitut,
som blifvit ett af landets största och hvari
han genomfört flera nyttiga uppslag och reformer
på handelsundervisningens område samt lyckligt
kombinerat teori och mångsidig praktik. Institutet
åtnjuter sedan 1919 statsunderstöd. Rektor P. har
ofta anlitats som skriftexpert i rättsfrågor. Han
har utgett bl. a. Skrifkonstens historia (tills.
med brodern, 1892), Sveriges krigshistoria i bilder
(med text af G. Björlin; 1913—15) och Striden om
Påhlmanska skrivmetoden (1924).
Pålakning. Se Öl, sp. 94.
Pålnoviken, Torne träsks nordvästligaste vik, bekant
turistplats.
Pålsbufjorden (Paalsbufjorden), en
12,21 kvkm. stor insjö, 738 m. ö. h. genom
hvilken Numedals-Laagen rinner. P. är
ett af de största regleringsvattnen för
Noreanlegget (stor elektrisk kraftstation,
som byggs af norska staten), i Numedal, Norge.
K. G. G.
Pålsjö, egendom inom Hälsingborgs stad, 2,5 km. s. om
Sofiero, tillhörig staden, tax. till 512,000
kr. Intill Västkustbanan ligger Pålsjö skog, en stor
naturpark, v. därom Pålsjöbadens hafsbad. Pålsjö
slott, den gamla hufvudbyggnaden på egendomen, med
jord tax. till 350,000 kr., tillhör K. Follin.
O. Sjn.
Pålssons konvalescenthem, officiellt Albert och Hulda
Pålssons konvalescenthem, Vällings, Salems socken. Se
Vällinge 2.
*Pålsund. — 2. Öfver sundet bygges f. n. (1925)
en fast bro mellan Bogesundslandet och Vaxön.
Pålängefjärden, den yttre delen af Töreviken i Töre
och Nederkalix socknar, Norrbottens län, är tills.
med Töreviken omkr. 30 km. lång och begränsas mot
s. af Bergön, Rånön m. fl. öar och skär.
O. Sjn.
Pårtefjällen, bergmassiv i Sarekfjällen, Lappland,
mellan Njåtsos- och Rapadalarna, med ett par toppar,
som nå öfver 2,000 m. ö. h. På sydsluttningen ligger
Pårte-tjåkko nu nedlagda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
