Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Q. ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Q., signatur för sir Arthur
Quiller-Couch (se denne. Suppl.).
*Quadt, von, tysk adelssläkt. Furst
Bertram von Q., f. 11 jan. 1849 (ej 1846),
afstod 1921 från släktfideikommisset Isny och det
därmed förenade hufvudmannaskapet för ätten till sin
andre son, Alexander, f. 1885, som nu är 2:e
furste von Q. zu Wykradt und Isny. —
Grefve Albert von Q. är nu envoyé i
disponibilitet och innehar fideikommisset Moos vid Lindau.
*Quaglio, Fr., dog 1920.
*Quarnerobukten är nu italienskt område.
Quast, Ferdinand von, tysk militär, f. 18
okt. 1850 i Radensleben (reg.-omr. Potsdam), blef
1871 officer vid infanteriet, 1903 öfverste och
reg.-chef, 1907 generalmajor och brigadchef, 1910
generallöjtnant och fördelningschef, 1913 chef för 9:e
armékåren (Altona) och 1914 general af infanteriet.
Under Världskriget förde han, på västfronten, till i
jan. 1917 sin armékår och till i sept. s. å.
gardeskåren, hvarefter han blef chef för 6:e armén, som
han med utmärkelse förde under slaget vid Lysfloden
i april 1918. Febr.—juli 1919 var han
öfverbefälhafvare för "norra gränsskyddet" (mot Polen).
S. å. erhöll han afsked.
H. J—dt.
Quéant [keã’], by i franska dep. Pas de Calais,
12 km. n. ö. om Bapaume, till stor del förstörd
under Världskriget. 715 inv. (1921). Q. besattes af
tyskarna i början af sept. 1914 och ingick sedermera
som en stark stödjepunkt i Siegfriedsställningen. I
april 1917 samt 3—20 maj s. å. (under slaget vid
Arras) sökte engelsmännen förgäfves genombryta
tyska fronten vid och n. v. om Q., men 2 sept. 1918
återeröfrade de byn. Jfr Världskriget, sp.
218 och 240.
H. J—dt.
*Quebec. 1. Provinsen hade 2,361,199 inv.
1921, hvaraf 1,889,090 af fransk och 357,295 af
brittisk börd; 908 voro svenskar, 705 norrmän, 595
danskar och 11 isländare. Skolväsendet har
kraftigt utvecklats det senaste årtiondet och omfattade
7,895 skolor med 570,430 lärj. 1921—22 och en
budget på 23,97 mill. doll. Såväl
mineralproduktionen som industrien ha ansenligt ökats sedan 1912
och lämnade i afkastning resp. 21,33 mill. doll.
(1923) och 784,75 mill. doll. (1921). Utrikeshandeln
hade vuxit till 222,48 mill. doll. för import och
315,48 mill. doll. för export 1922—23.
Järnvägarnas längd var 8,972 km., hvaraf 517 km.
elektriska 1923. Legislative assembly består nu af 86
medl. Q. är den enda provins i Canada, där
kvinnor ha hvarken rösträtt eller valbarhet till
parlamentet. — Litt.: J. C. Sutherland, "The province
of Q." (1922). — 2. Hufvudstaden Q. hade 95,193
inv. 1921. Hamnen har de senaste åren ansenligt
förbättrats, och Q. har nu världens största
torrdocka (byggnadskostnad 7 mill. doll.). Efter 10 års
arbete fullbordades 1917 den berömda "Quebec
bridge" (987 m. lång) öfver S:t Lawrencefloden.
Bland nybyggnader märkes statens stora tekniska
skola.
1—2. E. A—t.
*Queensland hade 757,634 inv. 1921 (0,4 per
kvkm.). Af hela befolkningen voro 592,295
(färgade infödingar ej medräknade) födda i
Australien, 128,082 i Storbritannien och Irland 148,163
i andra europeiska länder, 6,741 i Asien, 740 i
Afrika, 1,764 i Amerika och 1,015 i Polynesien.
Antalet färgade infödingar beräknades till 20,000,
antalet kineser var 3,582, antalet japaner 1,083.
År 1923 inflyttade 89,237 och utflyttade 80,304
personer. — I västra Q. finnas många artesiska
brunnar. Mer än 4,000 brunnar lämna dagligen
omkr. 1,360 mill. l. vatten. Odlingen af frukt,
socker och bomull är i stigande, särskildt på de
bevattnade områdena, som f. n. omfatta omkr.
18,500 acres (5,400 har). — 1923 var
folkskolornas antal 1,659, besökta af 102,279 barn. De 10
statsunderstödda mellanskolorna (grammar schools)
hade 1,610 elever; 11 "high schools" hade 1,142
elever, 17 tekniska skolor 11,565 elever, 169
privatskolor 20,900 elever. Universitetet i Brisbane
(Queensland university) hade 36 lärare och 387
studenter 1923. Statens utgifter för
undervisningsväsendet stego 1923 till 1,410,799 pd st. — Sedan 1922,
då legislative council afskaffades, består
parlamentet endast af legislative assembly, som alltjämt
har 72 medlemmar, valda för 3 år; utom
reseersättning m. m. åtnjuta de i arfvode 500 pd st.
per år. — 1923 var staten för den lokala
förvaltningen delad i 12 cities, 24 towns och 134 shires.
Budgetåret 1923—24 utgjorde statsinkomsterna
13,428,039 pd st. och statsutgifterna 13,415,332
pd st., statsskulden uppgick 30 juni 1924 till
91,128,596 pd st.
Historia. Medan Q. som Moreton bay
district ännu utgjorde en del af Nya Syd-Wales,
anlades vid den 1823 upptäckta floden Brisbane 1826
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
