Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 37. Supplement. L - Riksdag / 1241-1242 (1925) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rasmussen ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fig. 2. Marsteins station (under byggnad).

1) vid Romsdalsfjorden, Möre fylke (före 1919 Romsdals
amt). Byggandet beslöts af stortinget juli 1908
(spårvidden bestämdes 1912 till 1,435 m. med
maximistigning af 20 pro mille, minsta kurvradien
är 275 m., använd i 3 kurvor, och skenornas vikt
35 kg. per löpande m.), kostnaden anslogs till
8,5 mill. kr., men blef på grund af dyrtiden efter
Världskriget 48,6 mill. kr., och byggandet tog 12 år
(jan. 1912—hösten 1923) med 13 mill. arbetstimmar.
Afståndet Oslo—Dombaas är 343 km. och
Trondhjem—Dombaas 210 km. Af R:s många stora
broar är Jora bro (hufvudspann 54 m.), 3 km. från
Dombaas, störst och Kylling bro (62 m. hög) mest
imponerande. En 1,340 m. lång tunnel har måst
anläggas inne i fjället n. om Verma för att
öfvervinna terrängstigningen i dalens öfre del.
Sedan banan lämnat Verma, går den åter in i en tunnel,
därpå öfver Kylling bro och vänder sedan rakt åt n.,
så att man på sträckan Kylling—Stavem har 3 linjer
(fig. 3), den ena öfver den andra, hvarigenom banan
förlänges med 7,4 km. R. förbinder de viktigaste
fiskeridistrikten med Östlandets järnvägsnät,
hvadan den väntas få stor turisttrafik. Särskildt
imponerande är sträckan Marstein—Romsdalshorn i det
trånga passet mellan det mäktiga Romsdalshorn på ena
och Trolltinderne med sina himmelssträfvande
formationer på andra sidan. R:s högsta punkt är på
Dombaas station (659,3 m. ö. h.). Banan öppnades för
trafik hösten 1924.
M. H.

Fig. 3. Detaljkarta öfver Verma-bandelen på Raumabanan.

Raumer, Hans von, tysk socialpolitiker, f. 10
jan. 1870 i Dessau, var 1905—11 landtråd, öfvergick
därefter till storindustriell verksamhet och blef
1915 direktör i de tyska elektricitetsverkens
förbund samt 1918 verkställande styrelseledamot
i sammanslutningen Zentralverband der deutschen
elektro-technischen industrie. R. har tagit initiativ
till ett för arbetsgifvare och arbetstagare gemensamt
industriförbund, Zentralarbeitsgemeinschaft der
industriellen und gewerblichen arbeitgeber und
arbeitnehmer Deutschlands. Han invaldes 1920 (som
medlem af tyska folkpartiet) i tyska riksdagen och
var juni 1920—maj 1921 riksskattkammarminister.
V. S—g.

*Raumo hade 8,189 inv. 1924. — Under "de rödes"
uppror i Finland 1918 intogs det af dem besatta R. af
"de hvite" 18 april.
L. W:son M.

*Raunkjær bör vara Raunkiær.

*Raupp, Karl, dog 14 juni 1918 i München.

*Raus har med därinom belägna municipalsamhällen
fr. o. m. 1918 i judiciellt, administrativt och
kommunalt afseende införlifvats med Hälsingborg
samt bildar nu med staden ett gemensamt
skoldistrikt. 10,368 inv. (1925).

Rauschkvint l. Rauschflöte (ty., af rauschen,
brusa), mus., en 2-korig blandad stämma i orgeln,
bestående af kvint och däröfver liggande oktav,
så att båda tonerna tillsammans bilda en
kvart (stämman kallas därför också kvarta).

*Rautalampi. 1—2. Domsagan är
nu indelad i 4 tingslag samt omfattar liksom
häradet jämväl Konnevesi nybildade socken. — 3.
Sedan Konnevesi afskilts, är socknens areal 691
kvkm. 3,729 inv. (1923). Den hör till Uleåborgs stift.
O. B—n.

Rautasjaure, en 27 km. stor sjö,
563 m. ö. h., i Jukkasjärvi socken, Lappland,
20 km. s. ö. om Abisko, genomflytes af
Rautasjokk, ofvan sjön benämnd
Alesätno, hvilken bildar ett vackert delta i sjön.
O. Sjn.

*Rautio är numera själfständig församling, Salo

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>