Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 37. Supplement. L - Riksdag / 1293-1294 (1925) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rhallis ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Richardson [ri’tʃədsən], John. Se Canadensiska litteraturen. Suppl.

*Richepin, J. Af hans senare verk må nämnas romanen
L’aile (1911). Hans son Jacques R., f. 1880 i Paris,
har gjort sig känd som dramatiker.

*Richert. — 4. J. Gustaf R. var styrelseled.
i Hemsjö kraft-a.-b. 1908—24 samt tillhör
Trafik-a.-b. Stockholm—Nynäs’ styrelse sedan 1910
och Tekniska högskolans sedan 1922. Bland R:s senare
tekniska afh. må nämnas The subterranean waters
of Australia (i "Arkiv för kemi", bd 6 : 10). Han
har äfven skrifvit en bok om Monaco (1923). R. är
sedan 1919 led. af Ing. vet. akad. och var dess
vice preses 1919—22, är hedersled. af Association
générale des hygiénistes et techniciens municipaux
och hedersdoktoringenjör vid tekniska högskolan i
Aachen (1920). Han hedrades på sin 70-årsdag (1917)
med en festskrift innehållande, utom biografiska
uppgifter, ett stort antal värdefulla afh.
Fmn.

*Richmond (sp. 191). — 2. Sir William B. R. dog 11
febr. 1921 i Hammersmith.

*Richson, Karl E., är led. af Örlogsmannasällsk. (1912) och af
Ing. vet. akad. (1919; hedersled. 1922).

*Richter. 1. (Sp. 193) David R. d. ä. dog 30 april 1735.

*Richter (sp. 194), J. B. Rad 11 och 13. Efter ordet
samma tillägges relativa. — Om R:s förhållande till
G. H. Hess se denne. Suppl.

*Richter (sp. 202), Hans, dog 5 dec. 1916 i Baireuth,
där han sedan 1912 hade varit bosatt.

Richter, Karl August Konstantin, operasångare,
f. 3 juli 1885 i Kristianstad, tjänstgjorde som
e. o. postexpeditör 1906—16, studerade sång för fru
Agnes Ekholm i Stockholm 1907—11, vidare för d:r
G. Bratt och 1922 för Vanzo i Milano. Efter debuter
på K. teatern i Stockholm som Amonasro i "Aida"
1911, fursten i "Izeyl" och Wolfram von Eschenbach
i "Tannhäuser" 1913 anställdes R. 1915 vid denna
operascen, till hvars bärande krafter han nu hör. Hans
barytonröst är märgfull, jämn och böjlig, fraseringen
alltid manligt säker och ärlig; han genomför sina
sångpartier med intelligens och förträfflig diktion,
det sceniska uppträdandet eger värdighet och har
småningom utvecklats i afseende på plastisk och mimisk
rörlighet. Andra betydande roller, som han uppburit,
äro Almaviva i "Figaros bröllop", Scarpia i "Tosca"
(där han nu nått fulländning i sång och spel), Eugen
Onegin, Amfortas i "Parsifal", Macbeth, Orestes
i "Ifigenia på Tauris", Rigoletto, Escamillo i
"Carmen", Marcel i "Bohême", Luna i "Trubaduren",
Simeon i "Josef i Egypten", Valentin i "Faust",
Francesco i "Mona Lisa" och slutligen Don Juan. Han
gaf gästspel i Hamburg 1917 som Wolfram och Rigoletto
samt konserter 1922 i Wien, München och Dresden,
hvarjämte han uppträdt på konserter i Stockholm.
E. F—t.


Richthofen, Manfred von, friherre, tysk
flygare, f. 2 maj 1892 i Breslau, nedskjuten af
engelsmännen 21 april 1918 vid Somme, blef 1912
ulanofficer och 1917 ryttmästare, ingick 1915 som
frivillig vid flygvapnet och gjorde sig snart känd
som tyska arméns mest framstående jaktflygare.
Vid sin död hade han nedskjutit 80 franska
och engelska flygplan. R. var äfven framstående
som organisatör och ledare af tyskarnas främsta
jakteskader (n:r 11). Han utgaf Der rote kampfflieger
(1917; sv. öfv. s. å.). — Äfven R:s broder
Lothar v. R., f. 27 sept. 1894 i Breslau, var under
Världskriget en af Tysklands förnämsta jaktflygare.
H. J—dt.

Ricinolja, sp. 208, r. 2—4 nedifr.: Om
lipasens användning till saponifiering af fett se
Stearin, sp. 1137.

*Rickert, Heinrich, son till politikern
Heinrich R. (se denne), är sedan 1916 professor
i Heidelberg. Bland hans senare arbeten må nämnas
Die philosophie des lebens. Darstellung und kritik
der philosophischen modeströmungen unserer zeit
(1920; 2:a uppl. 1922), System der philosophie
(I, "Allgemeine grundlegung der philosophie",
1921) och Kant als philosoph der modernen kultur
(1924). Se J. Landquist, "Människokunskap. En studie
över den historiska och den konstnärliga kunskapen"
(1920), Hj. Haralds, "Undersökning av det historiska
medvetandet. Efter H. R:s metod kritiskt fullföljd"
(1923), och E. Tegen, "En svensk historiefilosof och
hans mästare" (i "Hist. tidskr.", 45, 1925).


Ricketts [ri’kits], Howard Taylor, amerikansk
läkare och bakteriolog, f. 1871, d. 3 maj 1910
i City of Mexico i fläckfeber, som han ådrog sig
under en epidemi i Mexico under sina forskningar
efter sjukdomens orsak. R. blef filos. d:r 1894 vid
Nebraskas statsuniversitet i Lincoln och med. d:r 1897
vid Northwestern university medical school, Chicago,
var läkare vid invärtesafd. af Cook county-sjukhuset
1897—99, assistent vid afd. för hudpatologi vid
Rush medical college, lärare i patologi 1899—1902
och associate (e. o.) professor i patologi vid
universitetet 1902—10, allt i Chicago. Kort före sin
död kallades han till professor i patologisk anatomi
vid Pennsylvaniauniversitetet i Philadelphia. Hans
lärobok Infection, immunity and serum therapy
utkom i 3 uppl. De publikationer, som gjorde hans
namn allbekant i den med. vetenskapliga världen,
rörde sig om fläcktyfus orsak, öfverföringssätt och
immunitetsförhållanden (se Rickettsia Prowazeki. Suppl.).
Flera af R:s arbeten rörande denna sjukdom samt
andra af hans vetenskapliga afh. äro sammanförda
i Contributions to medical science (1911).
G. Wrgn.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>