Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 38. Supplement. Riksdagens bibliotek - Öyen. Tillägg / 39-40 (1926) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Root ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

*Rosdzin tillhör nu Polen.

*Rose, John Holland, blef 1919 professor
i marinhistoria vid Cambridges universitet. Bland
hans senaste skrifter märkas Nationality as a factor
in modern history (1916), Lord Hood and the
defence of Toulon (1922) samt The development of
the european nations 1870–1921 (1923; 6:e
tillökade uppl. af ett tidigare arbete).

Rose bengale [rås bäga’l], kem. tekn., en till
xantenfärgämnena (se d. o.) hörande tjärfärg, som
utgör ett substitutionsderivat af fluorescein, nämligen
tetrajod-diklorfluorescein. Den färgar siden vackert
rosenrödt, men är tyvärr ej ljusäkta.

K. A. V–g.

*Rosegger, P., dog 26 juni 1918 i Krieglach.

*Rosell, Anton. Ärtemark ligger i Älfsborgs
län.

*Rosen, von, svenska adliga ätter. August
R. Fr., d. 18 okt. 1922, var sonsons sonson till
Gustaf Fredrik von R. — Eugène E. A. A. var
legationsråd i Wien 1916–18, blef minister i
disponibilitet 1918 och öfverceremonimästare 1919. —
Fredrik T. K. dog 28 jan. 1917 i Stockholm. —
6. J. Georg O. von R. dog 3 mars 1923 i
Stockholm. Hans 1864 utförda målning Sten Stures intåg
i Stockholm efter striden på Brunkeberg inköptes
1919 af Nationalmuseum, som eger äfven Skrifvaren,
Julmarknaden m. fl. akvareller. Efter R:s död
utställdes en del förut ej offentligt visade målningar,
bl. a. Människornas son (afsedd till altarbild),
Gången till döden (Stadshuset), Bödeln och Hertig Karl i
Linköping 1600 (ofullbordad). Konstakademien
inköpte då 44 af hans skissböcker och öfverlämnade
dem till Nationalmuseum — de innehålla en mängd
utkast, detaljer, förberedande studier till flertalet
af konstnärens målningar. — Se E. Wettergren, "G.
v. R:s konst" (i "Sveriges allm. konstfören:s
publikation", 1919). —

7. Erik K. G. B. von R. har
vidare skrifvit
Träskfolket (1916), En
förgången värld (1919),
Bland indianer (1921),
Ethnographical
research work during the
Swedish
Chaco-Cordillera expedition
1901–02 (1924) samt
Popular account of
archæological research during
the Swedish
Cordillera-expedition 1901–02 (s.
å.). Under frihetskriget
1918 skänkte han
finländska hären ett
aeroplan. — 8. Reinhold Gustaf Edvard Moore
von R., grefve, den föregåendes broder, militär, f. 13
sept. 1865 i Nizza, blef 1886 underlöjtnant vid
Lifgardet till häst, tillhörde 1897–1910 som löjtnant
och kapten generalstaben, var öfverste och chef
1913–15 för Smålands husarreg. och (sekundchef)
1915–22 för Lifgardet till häst samt blef 1922
generalmajor och inspektör för kavalleriet. R. har varit
sekreterare och led. af kommissioner för utredning af
militärorganisatoriska och tekniska frågor och har
med energi och framgång verkat för ridsportens
höjande. Han var ordf. i svenska
studiekommissionen till västfronten 1918. R. har skrifvit
Kavalleriet (1924) och Kavalleriet i regeringens
försvarsproposition 1925 (1925) samt årsberättelser och
uppsatser i Krigsvet. akad:s handlingar och tidskrift,
"Svensk mil. tidskrift" m. fl. äfvensom i
dagspressen. Han är led. af Krigsvet. akad (1908).

6. G–g N.
7. O. Sjn.
8. H. J–dt.

*Rosen (sp. 870). — 3. Grefve Friedrich
R. lämnade Lissabon vid de diplomatiska
förbindelsernas afbrytande mellan Tyskland och
Portugal i mars 1916, blef okt. s. å. tyskt sändebud i
Haag och var utrikesminister i Wirths första
ministär, maj–okt. 1921.

*Rosen (sp. 871), Anton, har äfven förnamnet
Sofus. Han har vidare byggt bl. a.
administrationsbyggnaderna vid Tuborgs fabrik i Hellerup och
med energi arbetat för konstindustri, särskildt på
textilområdet. 1909–13 var han ordf. i Akademisk
arkitektforening och 1922–25 vice direktör i
Kunstakademiet.

P. E–t.

Rosen [råsen], Roman, baron, rysk diplomat,
d. 2 jan. 1922 i New York, var ryskt sändebud
i Tokyo 1902–04 och i Washington 1905–11
samt representerade jämte grefve Witte Ryssland
vid fredsförhandlingarna med Japan i Portsmouth
1905. Han hade motarbetat den ryska politiken
i Mandschuriet, hvilken 1904 ledde till krig med
Japan, och sedermera kritiserade han 1912 den
ryska utrikespolitikens dåtida tyskfientliga och
allslaviska riktning, hvilken enligt hans mening var
oförenlig med den österrikisk-ungerska monarkiens
bestånd och därför kunde befaras leda till ett
världskrig. R. var medlem af ryska riksrådet och höll
där 1916 ett uppmärksammadt tal, hvari han
förutsade ett ryskt revolutionsutbrott. Han förordade
efter marsrevolutionen 1917 i ett i pressen
publiceradt öppet bref rysk separatfred med Tyskland.
Sina diplomatminnen samlade han i Forty years of
diplomacy (2 bd, 1922).

V. S–g.

Rosen, Erwin, pseudonym. Se Carlé, E.
Suppl. Han dog i febr. 1923 i Hamburg.

Rosén, Ernst Johan Gustav,
tidningsman, kommunalman, politiker, f. 2 april 1876 i
Säfsjö, Jönköpings län, aflade 1897
underofficersexamen vid Andra Göta artilleriregemente,
öfvergick snart till järnvägsbyggnadsarbete och blef 1898
schaktmästare vid banan Gällivare–Riksgränsen.
1902 ingick han på tidningsmannabanan och blef
redaktör för den frisinnade tidningen
"Västerbottenskuriren" i Umeå, hvilken han sedan i hög grad
utvidgat och upparbetat. Från 1924 utger han
äfven "Norrbottenstidningen" i Luleå. R. blef 1910
led. af stadsfullmäktige i Umeå (ordf. från 1923).
Landstingsman blef han 1916 och är från 1920
landstingets ordf. R. har inför offentligheten
framträdt som en energisk målsman för de norrländska
intressena. Ifrig nykterhetsvän och
förbudsanhängare, gjorde R. på denna grundval kraftiga insatser
vid de allmänna valen inom sitt län samt i
Frisinnade landsföreningen (han torde få anses som
hufvudrepresentanten för det inom detta parti en tid
framträdande s. k. "norrlandsfrisinnet") och
insattes 1911 i Första kammaren, där han 1912–21
representerat Västerbottens län, därefter
Västerbottens och Norrbottens län. Inom riksdagen gjorde
sig R. snart bemärkt som polemiker af starkt
stridbar läggning, men äfven som en mycket
arbetsduglig man med praktisk blick. Han var 1919–24 led.
af bevillningsutskottet (sistn. år äfven suppleant i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>