Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 38. Supplement. Riksdagens bibliotek - Öyen. Tillägg / 59-60 (1926) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rovuma ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Rubió y Lluch [ro’biå i ljotʃ], Antonio,
katalansk förf., f. 1856 i Valladolid, professor vid
universitetet i Barcelona, har gjort djupa forskningar i
Kataloniens historia och publicerat utmärkta
litterärkritiska artiklar i "Anuairs del Institut d’Estudis
catalans". R. var lärjunge af Menéndez y Pelayo
och har utgett ett stort antal arbeten, bland hvilka
må nämnas Documents per l’Historia de la cultura
catalana, Estudio críticobiografico sobre Anacreonte
y la colección anacreóntica y su influencia en la
literatura antigua y moderna (1879), El sentimiento
del honor en el teatro de Calderón (1882).

Ad. H–n.

*Rubner, Max, afgick från professuren 1922.

Rubners ytlag [rob-]. Se
Ämnesomsättning, sp. 1212.

Rubow, Paul Victor, dansk
litteraturhistoriker, f. 9 jan. 1896 i Köpenhamn, tog
magisterkonferens i nordisk filologi 1916, fick 1919
universitetets guldmedalj, blef filos. doktor 1921 på afh.
Dansk litterær kritik i det nittende aarhundrede,
indtil 1870 och var 1923–25 lektor i danska vid
Sorbonne. Hans Saga og pastiche (1923) utmärkes,
liksom afh., af sträng metodisk styrka och fint öra
för språk och stil.

P. E–t.

*Rubruquis. Hans reseberättelse utgafs 1919 på
sv. med inledning och anmärkningar af J.
Charpentier under titeln "Franciskanermunken Vilhelms af
Ruysbroeck resa genom Asien 1253–1255".

Ruck [ra’k], Berta, pseudonym för engelska
författarinnan fru Oliver Onions. Se
Engelska litteraturen. Suppl., sp. 593.

*Ruda tillhör nu Polen. 20,115 inv. (1919).

Ruda, herrgård i Högsby socken, Kalmar län,
omfattar med det underlydande Åsbo 5,65 mtl med
en areal af 1,327 har, hvaraf 250 har åker och 1,000
har skog. Tax.-v. 390,900 kr. (1924). R.
bebyggdes som herrgård först på 1800-talet, Åsbo på
1600-talet. Nuv. egare sedan 1907 är S.
Björnström.

O. Sjn.

*Rudabborre, zool., benämnes en puckelryggig
form af abborren, hos hvilken en del ryggkotor
förkortats och deras taggutskott blifvit mer rätt
uppstående än vanligt. Den har anträffats å skilda
ställen inom Sverige: vid Falun, i Hälsingland,
Uppland och i Älgsjösjön i trakten af Skänninge; äfven
utanför Sveriges gränser är den känd. Se F.
Wahlgren, "Några bidrag till de vilda djurens pathologi"
(1873).

L–c.

*Ruda–Oskarshamns järnväg är fr. o. m. 1914
efter omräkning 32,6 km. lång.

F. P.

Rudawski, Wawrzyniec. Se Polska
litteraturen, sp. 1271.

*Rudbeck, svenska adliga ätter. En omfattande
släkthistoria är Johannes R. G. Rudbecks
"Bibliotheca Rudbeckiana. Beskrivande förteckning
över tryckta arbeten, vilka författats eller utgivits
av medlemmar av släkten Rudbeckius-Rudbeck samt
handla om dem eller deras skrifter" (1918).

7. Johannes R. G. R. utnämndes 1920 till
förste intendent hos Generalpoststyrelsen. Om hans
Bibliotheca Rudbeckiana se ofvan. På hans
50-årsdag 7 mars 1917 tillegnades honom festskriften
"Bibliografiska studier".

Rudbeckiusstatyn i Västerås.

*Rudbeckius. 1. Johannes Johannis R.
är förf. till det Laurelius tillskrifna verket
Eenfalligha frågor. Hans (af Milles mod.) staty
aftäcktes 14 juni 1923 i Västerås i sammanhang med
gymnasiets 300-årsjubileum. Vid samma tillfälle utgafs
en festskrift med bidrag af många förf.,
behandlande bl. a. olika sidor af R:s författarskap och öfriga
verksamhet. Om den i sammanhang med jubileet
tillkomna Rudbeckiusstiftelsen se d. o.
Suppl. Om R.-forskningen har stor förtjänst
inlagts af B. R. Hall (se d. o. Suppl., där de
viktigaste af hans skrifter om R. anges, samt hans
"Till J. R:ii karakteristik" i "Årsböcker i sv.
undervisningshist.", 10, 1923).

Rudbeckiusstiftelsen (Svenska kyrkans
Rudbeckiusstiftelse). Efter gjorda
meddelanden vid 12:e allm. kyrkliga mötet i Stockholm
i mars 1923 i samband med föredrag af biskop
Einar Billing utfärdades på 300-årsdagen af
Johannes Rudbeckius’ gymnasiestiftelse, 25 mars s. å.,
stiftelseurkunden för ofvannämnda stiftelse. I dess
stadgar anges dess uppgift vara "att till hugfästande
af Johannes Rudbeckius’ kristna kulturgärning och
till fromma för kristendomens inflytande inom
svenskt andelif och för kyrkans uppgift i vårt folk
stödja den vetenskapliga teologien i synnerhet i dess
arbete på utforskandet af de bibliska religionernas
och den kristna kyrkans historia samt på
klarläggandet af den kristna trons väsen och på detta och
andra därmed förenliga sätt bidraga till en god
prästbildning på evangelisk-luthersk grund". I
stiftelseurkunden uttalades tillika, att församlingen i
sin ställning till de teol. fakulteterna hade
"försummelser att förebrå sig, hvilka snarast måste
godtgöras såväl andligen genom en mer vaken och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>