Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rödby ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
spira. 12. Detta säger jag som det tolfte, hvar
stridsjungfruns häst skall finna föda på slagfältet,
där tjugo sjökonungar skola ligga fallna. 13. Detta
säger jag som det trettonde, hvilka de tjugo
sjökonungar voro som bodde på Själland i fyra år,
kända under fyra namn, söner till fyra bröder. 14.
Det var Valke och hans fyra bröder, söner till
Radulf; Hreidulf och hans fyra bröder, söner till
Rugulf; Haisl och hans fyra bröder, söner till Hord,
samt Kynmund och hans fyra bröder, söner till
Björn. 15. Nu fostrar jag en ung son; må han (om
han en gång står) ensam behjärta, hvem det är som
tarfvar godtgörelse. 16. Jag säger den unge
mannen: var dristig". Midtpartiet på stenens baksida
(punkterna 12–15) är på alla sidor omgifvet af en
ram af lönnrunor och chifferskrift (punkterna
4–11). Se bilden, bd 24, sp. 152. Bakom denna
egendomliga anordning måste ligga ett magiskt
syfte. Härpå tyder också, att inskriftens senare del
(II) består af 16 punkter och att talet 24 är
rikligen användt just i baksidans ramverk. 16 och 24,
runradernas heliga tal, voro enligt gammal nordisk
åskådning tal med hemlighetsfull kraft. Varin,
fadern och runmästaren, vill sålunda öfva magi.
Anledningen därtill förstå vi bäst, om vi anta, att
Vämod, öfver hvilken stenen är rest, fallit för
fiendehand. Det ålåg i sådant fall enligt fornnordisk
åskådning de närmaste fränderna att sörja för
hämnd. Här är det fadern, som reser minnesvården
och å den anbringar en inskrift, som skall förbereda
och säkerställa hämnden. En stor del af inskriften
(4–10) utgöres af s. k. episka besvärjelser,
i punkterna 6–10 åsyftas Baldersmyten. Varin
önskar föda en son, som skall hämnas sin broder
Vämod. Det är den kommande nämnaren, som han
gång efter annan tilltalar som "den unge mannen"
och till sist tillropar orden: "var dristig". I
punkterna 1–3 eggar han honom genom forntida
exempel på mandom och segerlycka. Med Tjudrik
kan enligt von Friesen icke afses Teoderik den
store. Reidgoterna (d. v. s. "goterna i redet")
voro en gotisk stam, som under folkvandringstiden
bodde kvar i det gamla stamlandet på preussiska
Östersjökusten. Vämods banemän återfinnas i de 20
konungar, som namnges i den af besvärjelser,
trollrunor och magiska tal väl omringade punkt 14; det
öde, som tillämnas dem, anges i punkt 12. Namnen
äro delvis främmande för Norden och hänvisa till den
västgermanska världen. Möjligen ha de varit
frisiska köpmän, som deltagit i en östgötsk köpstämma.
Strid har uppstått med bygdens folk, och bland
andra har den unge Vämod fallit för främlingarnas
vapen. — En annan uppfattning af inskriftens
innehåll och mening har framställts af professor M.
Olsen ("Til Rök-inskriften", i "Arkiv f. nord.
filologi", 1921). Gentemot v. Friesen fasthåller han
vid Bugges textordning och anser det otroligt, att
en minnesvård, rest midt i bygden, kunnat afse att
med magiska medel främja hämnd mot en fallen
krigares banemän. Inskriften innehåller i stället —
utom själfva minnesskriften — runmytisk diktning,
som afser att helga grafmonumentet och ställa det
under Tors beskydd. Rundikten åsyftar sålunda
detsamma, som på andra stenar mera enkelt och
anspråkslöst uttrycktes med formeln: "Tor vige
detta minnesmärke!"
E. W–én.
*Röm återkom genom folkomröstning 1920 till
Danmark. Badorten Lakolk såldes 1921 till ett
svenskt konsortium för 2 mill. mark.
*Römer, Ole Chr. Se Kirstine Meyer i
"Videnskabernes selskabs skrifter" (1915) och "Fysisk
tidsskrift" (1918), Harding, "O. R. som ingenjör"
(s. å.), och Strömgren, "O. R. som astronom"
(s. å.).
P. E–t.
*Römskogen. officiellt Römskog, härad i
Östfold fylke (före 1919 Smaalenenes amt), omfattar
nu 184,19 kvkm. med 498 inv. (1920) och bildar med
Rödenes socken samt Klund kapell Rödenes
pastorat, Mellem Borgesyssel prosteri, Oslo bispedömme.
Rönnblad, Hugo Vilhelm, teaterledare, f.
8 dec. 1863 i Stockholm, tillhörde 1883–1901 olika
Stockholmsteatrar och landsortssällskap, hvarefter
han förde eget sällskap 1901–14. Han utförde en
mängd barytonpartier i operetter och operor samt
hundratals talroller, och som teaterdirektör vinnlade
han sig om konstnärligt betonad repertoar, med
pjäser af Ibsen, Drachmann, Maeterlinck, Shaw,
Esmann, Nathansen, Sardou o. s. v. 1925 ledde
han en ny landsortsturné.
*Rönneberg. 1. Häradet ingår nu i Landskrona
fögderi. 19,014 har. 12,771 inv. (1925).
Rönnebergahemmet, sjuk- och hvilohem i
Lidingö, grundlagdt af Sveriges
husmodersföreningars riksförbund 1923, omfattar förlossnings- och
sjukafdelningar och kan mottaga 30 patienter. Äfven
sjukvårdsutbildning är förlagd till R.
O. Sjn.
*Rönnebergs, Onsjö och Harjagers domsaga är
nu 79,693 har. 42,663 inv. (1925). Eslöfs stad
tillhör nu Eslöfs fögderi, och domsagan i öfrigt är
uppdelad på detta samt Landskrona fögderi.
*Rönneholm har under senare år ofta bytt egare.
Rönneholmshemmet (Lunds stifts prästers
nykterhets- och diakoniförbunds epileptikerhem),
vårdanstalt på Rönneholm (se d. o.) för manliga
epileptiker och alkoholister, grundlagdt 1918 med plats
för omkr. 40 epileptiker och 8 alkoholister.
O. Sjn.
*Rönning, F., afgick som undervisningsinspektör
1924. Han har vidare ut gett "Grundtvigs digte i
udvalg" (1916) och skrifvit de apologetiska
arbetena Efter döden (1923) och
Katolicisme-protestantisme (1924).
P. E–t.
*Rönnskär, fyr. Se Porkkala udd. Suppl.
Rönnskär, ögrupp med lotsstation och
känningsbåk i Bottniska viken, Finland, vid inloppet till
Vasa.
O. B–n.
*Rönnäng är sedan 1918 egen kommun. Till R.
hör också en del af Blekets municipalsamhälle. R.
bildar med Klädesholmen eget pastorat i
Göteborgs stift, Orusts och Tjörns kontrakt, sedan
Tjörns pastorat fr. o. m. 1 maj 1920 tudelats.
R. har 1,511 inv., hvaraf 274 i Stora Dyröns, 20
i Blekets, 217 i Tjörnekalfs och 448 i Åstols
municipalsamhälle (1925).
E. A–t.
*Röntgen, W. K., dog 10 febr. 1923 i München.
*Röntgen. — 2. Julius R. blef 1918
direktör för Amsterdamkonservatoriet.
*Röntgenbehandling. (Sp. 170) För direkt
mätning af röntgendosen används äfven röntgenljusets
egenskap att genom "ionisering" göra luften ledande
för elektrisk ström, hvilken i de s. k.
ionto-quantimetrarna blifvit använd för att uppmäta den
på ett visst väfnadsskikt infallande mängden röntgenljus.
De numera mest använda metallfiltra för variering
af röntgenljusets kvalitet göras af aluminium,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
