Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sandby ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
189
Sandstad-San Gabriele
190
och öfver en del biprodukter från kemiska indu-
strier. S. har skrifvit Vattnet (1907; 2:a uppl.
1920) samt ett antal kemiska af h. i in- och utländ-
ska tidskrifter. För sina kemiska arbeten har han
erhållit pris och understöd af Yet. soc. i Uppsala,
Vet. akad. m. fl. institutioner. K- A. V-g.
Sandstad, härad och socken i Hitra pastorat,
Nidaros bispedömme samt Sör-Tröndelag fylke (före
1919 Söndre Trondhjems amt), n. v. om Trond-
hjem, Norge. 145,si kvkm. 954 inv. (1920).
Fiske och jordbruk. K- G. G.
* Sandsten. Bland de i Sverige förekommande
sandstenarna må nämnas äfven den prekambriska
(jotniska) Gäflesandstenen och den till Visingsöfor-
mationen hörande Grennasandstenen, hvilka bägge i
hög grad kommit till användning som byggnadssten.
Den underkambriska H ar d ek er g as and st en en har
endast i ringa mån tagits i bruk för byggnadsända-
mål, till sockel- och grundmurning m. m., men
Lunds stad utnyttjar den i ett stort stenbrott för
framställning af makadam K. A. G.
Sandstensgångar, geol., äro utfyllnader af spric-
kor i jordskorpan, i hvilka sedimentärt sandmaterial
nedglidit uppifrån. I allmänhet är deras mäktig-
het ringa, från en och annan cm. till några dm.
I Fennoskandias urberg finnas flerstädes, i trakten
af Västervik, på västra stranden af Vänern, på
Ålandsöarna m. fl. st., dylika sandstensgångar,
hvilka genom de fossil, som de innehålla, visa
sig höra samman med den underkambriska sandste-
nen. - På Bornholm äro sandstensgångar af
obestämd ålder ganska vanliga i närheten af
Svaneke. K. A. G.
Sandström, Ivar Viktor, medicinsk for-
skare, universitetslärare, broder till pedagogen Anna
Sandström (se denna), f. 22 mars 1852 i Stockholm,
d. 3 juni 1889, blef student i Uppsala 1871, med.
kand. där 1878 och med. licentiat 1886. Han
var amanuens vid anatomiska institutionen i Upp-
sala 1873-74, t. f. prosektor där 1879-80 och
t. f. lärare i histologi 1881-87. Under sin pro-
sektortid gjorde S. den berömliga upptäckten af
bisköldkörtlarna (jfr Sköldkörteln, sp. 1371)
och erhöll för sin af h. därom, Om en ny körtel hos
menniskan och åtskilliga däggdjur (1880), dels det
större Hwasserska priset, dels Vet. akadis Florman-
ska belöning. S. af bröt den akademiska banan och
var under ett par repriser t. f. läkare vid Sala läns-
lasarett, tills han dukade under för ett kroniskt
hjärnlidande. C. S-g.
Sandström, Johan Vilhelm, meteorolog,
hydrograf, f. 6 juni 1874 i Norra Degerfors,
Västerbottens län, blef 1898 amanuens vid Meteoro-
logiska centralanstalten, 1903 hydrograf vid sven-
ska hydrografisk-biologiska kommissionen 1906 assi-
stent hos V. Bjerknes, 1908 byråingenjör vid Hydro-
grafiska byrån, 1914 statsmeteorolog och 1919 byrå-
direktör vid Statens meteor.-hydrogr. anstalt. S.
har skrifvit ett 50-tal arbeten, behandlande hufvud-
sakligen problem inom den dynamiska meteorologien
och hydrografien, hvari han genom experiment och
matematiska härledningar klarlagt de fysikaliska
förutsättningarna för vinden och hafsströmmarna.
Ett uppdrag af Canadas nåväl department att dy-
namiskt bearbeta de hydrografiska observationerna
från Newfoundlandsbankarna gaf honom anledning
till en grundlig och allsidig experimentell härled-
ning af hafsströmmarnas orsaker samt vindens och
issmältningens inflytande på dem. Under resor
i de svenska och norska fjällen har han undersökt
de vägar och medel, genom hvilka Golfströmsvärmet
öfverföres till Europa. Han blef led. af Vet. akad.
1925.
*Sandströmer, A. P., föddes i Linköping (ej
Stockholm) och dog på Marieholm (ej i Linköping).
*Sandströms, Anna, högre lärarinneseminarium.
Statsunderstödet utgör numera 9,000 kr. Biträ-
dande föreståndarinna är sedan h.-t. 1922 fröken
Sigrid Sandberg.
Sandtof, òoí., namn på Corynephorus canescens
(Weingærtneria canescens). Se Weingærtneria.
Sandträsk, tuberkulossanatorium i Edeîors soc-
ken, Norrbottens län, vid den lilla sjön Sandträ-
sket, tillhör länets landsting och har 86 sjuk-
platser. O. Sjn.
Sandumseter, fjällhotell, 638 m. o. h., på väst-
sidan af Kröderen och på vägen till Norefjell,
Norge. K. G. G.
^Sandviken. (Sp. 676) Bolagets aktiekapital är
nu 12 mill. kr. Verket omfattar nu (1925) 4 mas-
ugnar, 2 bessemerkonvertrar, 6 martinugnar, l
elektrougn, 10 valsverk, ånghammarsmedja med
bl. a. en hydraulisk smidespress om 2,000 ton, kall-
valsverk och tråddragen, sågblads- och fjäderfabri-
ker äfvensom mek. verkstäder, smedjor m. m. De
vid bruket installerade elektr. motorerna ha en
effekt af omkr. 18,000 hkr, en ångdrifven reserv-
station har 4,500 hkr. Tillverkningskapaciteten är
28,000 ton tackjärn och 55,000 ton stålgöten. För-
säljningssumman är f. n. omkr. 20 mill. kr. årligen.
Bolagets jordareal är omkr. 5,700 har, hvaraf 330
har åker under eget bruk. Fastigheternas tax.-v. är
15,4 mill. kr. och antalet i bolagets tjänst anställda
3,200 år 1925. I dess hus bo f. n. 5,300 pers. -
I samhället, som räknar omkr. 10,000 inv., finnas
bankkontor af Sv. Handelsb., Upplandsbanken, samt
3 sparbanker. Vid S. aftäcktes 1919 en staty öfver
G. F. Göransson (afbildad i art. Göransson.
Suppl.). O. Sjn.
*Sandviken (sp. 680) 1. Ångsågen sysselsätter
140 arbetare, har ett årligt tillv.-värde af !1/2
mill. kr. och tillhör S:s sågverks-a.-b. (akt. kap.
3,5 mill. kr.), där aktiemajoriteten tillhör Graninge-
verkens a.-b. O. Sjn.
Sandvikssjön, en 16 kvkm. stor sjö, 284 m. ö. h.,
i Föllinge socken, Jämtland, genomfluten af Hår-
kan, en biflod till Indalsälfven. O. Sjn.
*Sandys, sir John, dog 1922.
Sandö, liten ö i Östergötlands skärgård, inom
Gryts socken, med blixtfyr på 58° 10’ 20’’ n. br.
och 16° 55’ 25" ö. Igd fr. Gr., uppförd 1900
och ändrad 1910. Agaljus. E. A-t.
Sandön, Gotska. Se Gotska sandön
(äfven i Suppl.).
Sanera (lat. sånär e, bota, läka, af sanns, sund,
frisk) och Sanering 1. Sanatiön, efter
Världskriget (1914-18) mycket brukade ord om
återställandet af något genom kriget hemsökt
lands ekonomiska o. a. förhållanden.
San Fernando, by. Se T a b a s c o 2.
San Fernando de Atabapo, stad. Se Amazo-
n as 3. Suppl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
