Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Satureja ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
207
Saxen-Scarpia
208
Saxen, en 8 kvkm. stor sjö, 178 m. ö. h., på
gränsen mellan Färnebo socken i Värmlands län och
Grythytte i Örebro län, afrinner till Svartälfven och
Vänern. °- 8Jn-
Saxen, Ralf E i no, finländsk språkman, f. 16
mars 1868 i Kankaanpää, Satakunta, filos. licen-
tiat 1895 på af h. Finska lånord i östsvenska dialek-
ter. S. innehade lärartjänster i svenska och finska
i Tammerfors, Fredrikshamn och Helsingfors, blef
1907 öfverlärare i dessa språk i Svenska normally-
ceet i Helsingfors samt 1918 skolråd i skolstyrelsen
(1920 vid dess svenska af d.). Utom läroböcker i
svenska har han offentliggjort arbeten inom svensk
filologi: Den svenska befolkningens ålder i Finland,
belyst af ortsnamnen (1901), Språkliga bidrag till
den svenska bosättningens historia i Finland (1905),
Finländska vattendrags namn (1910); hit hänför sig
delvis äfven skriften Finsk guda- och hjältetro
(1916). T. C.
Saxfjället, ett 1,246 m. högt berg i Vilhelmina
socken, Västerbottens län, på gränsen mot Norge,
i Ångermanälfvens källområde. O. Sjn.
*Saxlund, M. A. E., tog afsked från skogdirek-
törsbefattningen 1916.
*Saxo G r a m m a t i c u s. Sp. 890, rad 3 ned-
ifr. står L. Weibull bör vara Curt Weibull. Litt.:
A. Stille, "Saxos skånska stridsskildringar" (i Vitt.
hist. o. ant. akadrs "Handlingar", 34, 1923). Jfr
K. Fabricius, "Saxos Valdemarskrönike" (1917;
särtryck ur (dansk) "Hist. tidsskrift").
Saxon, Johan Lindström, tidningsman,
f. 17 febr. 1859 i Gällersta, Örebro län, hette
urspr. Lindström, men antog sedermera nam-
net Saxon efter sin oftast begagnade signatur.
Han studerade 1879-80 vid Örebro läns folkhög-
skola och har sedan 1880 egnat sig åt tidnings-
mannabanan. S. uppsatte 1885 "Jämtlandsposten"
och utgaf den till nov. 1886, uppsatte juni 1887
"Norrlänningen" och utgaf den till 1890 samt var
egare, utgifvare och redaktör af "Jämtlands alle-
handa" okt. 1891-dec. 1893 och af dess fortsätt-
ning "Jämtlands tidning" jan. 1894-april 1904.
S. uppsatte jan. 1905 veckotidningen "Sånings-
mannen" (se d. o. Suppl.) och är alltjämt dess
redaktör, hvarjämte han från 1903 utger månads-
skriften "Vegetarianen". I dessa tidningar samt i
ett flertal smärre skrifter har han verkat särskildt
för freds- och nykterhetssträfvandena samt för
vegetarianismen. Bland S:s skrifter må nämnas
/ hanegället och 5 andra diktsamlingar, ett 20-tal
romaner och noveller, bl. a. / blått band (1895;
4:e uppl. 1923), handboken Umgängeskonst - lev-
nadskonst (1911; 8:e uppl. 1923) samt flera rese-
beskrifningar (Det nya Palestina, 1921, m. fl.). S.
var 1922-23 ordf. i Internationella vegetariska
unionen och är sedui 1923 dess hedersordförande.
Saxoniska skodan. Se Fennoskandia.
Suppl., sp. 775.
*Sayce, A. H., tog 1919 afsked från sin professur
och har utgett memoarboken Reminiscences (1923).
*Sayn und Wittgenstein. - 2. Grefve Fried-
rich Ernst S. dog 16 april 1915 i Meran.
*Sazonov, S. D., afgick 23 juli 1916 från utri-
kesministerämbetet. Hans nödtvungna af gång för-
anleddes närmast af några ministerkollegers me-
ningsskiljaktighet med honom i den polska frågan,
där han förgäfves påyrkade otvetydiga löften åt po-
lackerna om mycket vidtgående autonomi. Verkliga
orsaken till hans fall var emellertid att söka i rän-
ker bland reaktionära kretsar, hvilka genom kejsa-
rinnan påverkade den vankelmodige tsaren. Frank-
rikes och Englands ambassadörer i Petersburg sökte
förgäfves genom telegrafiska hänvändelser till tsaren
hindra S:s afskedande. Efter grefve Benckendorffs
död (jan. 1917) utsågs S. till rysk ambassadör i Lon-
don, men utnämningen återkallades i juni s. å. af
provisoriska regeringen, innan S. hunnit tillträda
denna post. Värdefulla upplysningar om hans poli-
tik under Världskriget lämnas af M. Paléologue i
"La Russie des tzars pendant la grande guerre",
I-III (1922-23). - S. sändes 1918 af general
Denikins motrevolutionära regering som dess ombud
till Paris, anlitades 1918-19 af Koltjaks regering
som ledare af dess utrikespolitik och har sedermera
vistats i Frankrike. V. S-g.
Scævola redivïvus, pseudonym. Se T h y s e-
li u s 5.
*Scammonium, farm. Rad 2 och 6 uppifrån står
roten bör vara rhizomet.
*Scapa flow var under hela Världskriget huf-
vudoperationsbas för "Grand fleet". Dess inlopp
befästes, så snart sig göra lät, och flerdubbla
linjer af "bommar" mot undervattensbåtar (för-
ankrade ståltrådsnät af växlande beskaffenhet) ut-
lades där. Till hamnen sammanfördes förråd af
alla slag, verkstadsfartyg m. m., så att örlogsfar-
tygen kunde finna alla förnödenheter där samt
undergå sådana reparationer, som ej erfordrade
dockning eller andra större arbeten. S. har blifvit
särskildt ryktbart därför, att dit föddes efter Tysk-
lands kapitulation större delen af dess örlogsflotta
(nov. 1918), äfvensom genom den dramatiska hän-
delsen 22 juni 1919, då samtliga därvarande tyska
slagskepp och slagkryssare (utom "Baden") samt
åtskilliga smärre fartyg (tills. 53) sänktes i dju-
pet eller sattes på grund af sina kvarvarande be-
sättningar, enligt order af konteramiral von Reuter
(se d. o. Suppl.), som trodde sig veta, att vapen-
stilleståndet utlupit. Som ersättning för den här-
igenom orsakade förlusten måste Tyskland utlämna
ytterligare 203,000 ton hamnmateriel. - Engels-
männen ha sedermera, delvis med framgång, sökt
bärga åtskilliga af de sänkta fartygen. H. W-l.
*Scardona tillhör nu Jugo-Slavien. 11,651 inv.
(1910).
*Scarpe. Under Världskriget utkämpades ett
flertal större strider (fältslag) mellan tyskarna och
engelsmännen å ömse sidor om S. De viktigaste äro:
2 april-20 maj 1917, då 3:e och l:a engelska
arméerna (Haig) ö. om Ärras trängde tillbaka den
motstående 6:e tyska armén (v. Falkenhausen) till
i höjd med Roeux ("slaget vid Ärras"), 28 mars
1918, då 17 :e tyska armén (0. v. Below) förgäf-
ves sökte kasta den framför Ärras stående 3:e
engelska armén (Byng) tillbaka ("anfallsslaget vid
S." enligt tyska generalstaben) samt 26-31 aug.
s. å., då den från linjen Chaulnes-Mametz (s.
och n. om S.) framryckande l:a engelska armén
(Horne) slog den motstående 17:e tyska armén
(eng. "slaget vid S."). Se Världskriget,
sp. 218, 234, 235 och 240. H. J-dt,
Scarpia [ska’r-], mansroll (raffineradt grym
romersk polischef; baryton) i operan "Tosca" af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
