Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Scheelit ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
219
Schiller-Schirmeck
hörde han stadsfullmäktige och deltog som medlem
af adeln i alla landtdagar från 1877. - Om hans
hustru Hilma Maria Charlotta Hall-
berg se Hallberg, M. E. F. Suppl. - 2.
Ernst Kunar S., den föregåendes brorson, för-
fattare, f. 26 okt. 1888 i Helsingfors, d. där 29
sept. 1925, filos. kandidat 1910, var ledare för
Svenska teaterns i Helsingfors inhemska af d. 1913
-15. S. är den mest betydande novellisten och
dramatikern i de generationer, som efter 1900
framträdt i Finlands svenska litteratur. Han debu-
terade 1912 med novellsamlingen Den segrande
Eros, där man främst fäste sig vid den säkra,
konstnärligt utarbetade stilen, tydligen utvecklad
i Hj. Söderbergs skola, om hvilken af ven det in-
tellektuella, litet öfverlägset ironiska greppet på
människorna erinrade.
Samma drag återfun-
nos i samlingen Asmo-
deus och de tretton
själarna (1915). Men
Regnbågen (1916) vi-
sade en påtaglig för-
djupning af hans konst
och särskildt af hans
människoskildring, h vil-
ket åtminstone delvis
tycktes stå i samman-
hang med, att han nu
gått utom de tidigare
böckernas stads- och
herrgårdsmiljö och upp-
tagit motiv från den östnyländska landsbygden invid
Lovisa, med hvars allmoge han genom sin mö-
deirnesläkt var förbunden och där han tillbragt en
del af sin barndom. Denna utveckling mot en
allt rikare och säkrare människoskildring fortgår
i novellsamlingarna Rönnbruden (1917), Perdita
(1918), Hemkomsten (1919), Armas Fager (1920)
och Häxskogen (s. å.). Medkänslan med de
svaga och de ensamma framträder allt star-
kare, vare sig sedan människorna, som han
tecknar, äro enkla, primitiva gestalter, som duka
under i det röda upprorets hvirflar, eller för-
finade, öfverkänsliga, själfkritiska skaldenaturer.
S:s skådespel äro enaktaren Galgmannen (1922;
uppf. i Stockholm 1925), litterärt det mest bety-
dande bland dem, fyraktaren Den stora rollen
(1923; uppf. i Stockholm 1924), som vunnit den
största teaterframgången och där en väl tecknad
fantastgestalt skickligt inställes i det röda uppro-
rets miljö, och femaktaren Lyckoriddaren (1923;
uppf. i Stockholm 1924). - S. erhöll litterära pris
såväl af staten som af Sv. litt. sällsk. i Finland.
- 3. H o l g e r S., den föregåendes kusin, bokför-
läggare, f. 28 mars 1889 i Helsingfors, grundade
1913 i Borgå en förlagsaffär, som 1917 flyttades
till Helsingfors, då firman med sig införlifvade lan-
dets äldsta förlagsaffär, G. W. Edlunds; 1918 in-
köptes A.-b. Lilius & Hertzbergs förlag. 1919 om-
bildades firman till aktiebolag, Holger Schildts for-
lags-a.-b., hvars verkst. direktör S. blef. Fir-’
man är förläggare till de flesta finlandssven-
ska författare från Runeberg och Topelius till
våra dagar. Genom samverkan med förläggare i
Sverige har firman med framgång arbetat för be-
kantgörande af finländsk skönlitteratur där. Den
har i stor utsträckning förlagt äíven öfversätt-
ningslitteratur. l o. 3. T. C. 2. G. C.
*Schiller, J. C. F. von. Se äfven B. Zade,
"Två systrar. S:s Lotte och Line" (1918).
Schiller. 1. Gustaf S., donator, skolman. Se
Huitfeldtska stipendiefonden. Suppl., sp.
491. - 2. AxelLewtonS., den föregåendes
son, pedagog, f. 23 febr. 1829 i Uddevalla, d. 22
april 1907 i Göteborg, filos. magister 1853, lärare
vid Göteborgs realgymnasium s. å., ?ar 1858-83
rektor vid denna privatskola, som därför ofta kalla-
des Schillerska skolan. Med Nya elemen-
tarskolan i Stockholm som närmaste förebild och
med lärare sådana som H. Hjärne, C. A. Lund-
berg, J. 0. Rosenberg, A. J. Stuxberg och N. P.
ödman (se dessa) gaf denna af K. J. Meijerberg (se
d. o.) o. a. grundlagda ynglingaskola en värdefull
utbildning för det praktiska lifvet, meddelade jämväl
humanistisk bildning och förde fram till mogenhets-
examen. S. gillade en modifierad form af fri flytt-
ning med läxlag och kurstentamina. Modersmålet
hölls och drefs som grundläggande språk, h varför
S. utgaf en ovanligt omfattande Svensk språklära
(1855; 3:e uppl. 1875). Han vann i sällsynt grad
både tillgifvenhet och respekt, och elevantalet öka-
des från 60 till 204. S. var led. af Vet. o. vitt.
samh. i Göteborg (1868). 2. R. Hall.
Schillerska skolan. Se Schiller 2. Suppl.
Schillerska stipendiefonderna. Se H u i t f e l d t-
ska stipendiefonden. Suppl., sp. 491.
*Schillings. 1. K ar l G. J. S. dog 29 jan. 1921
i Berlin. - 2. Max E. J. v. S. afgick 1918 från
kapellmästarvärfvet vid Stuttgarts hofteater och blef
1919 chef för statsoperan i Berlin. Från denna
befattning afskedades han bryskt 26 nov. 1925 af
preussiska kultusministeriet till följd af intriger
från ämbetsmän där. Ministeriet har dock efteråt
inledt förhandlingar med honom. Hans ingalunda
wagneristiska, på sensation anlagda opera "Mona
Lisa" uppfördes i Stockholm 1924. S. dirigerade
1918 en konsert i Stockholm.
*Schiltigheim tillhör nu franska dep. Bas-Rhin,
arrondissemanget Strassbourg-campagne. 17,804
inv. (1921).
Schimmelpfennig, Karl (Carl) Fredrik
Vilhelm, apotekare, f. 2 sept. 1859 i Linköping,
aflade apotekarexamen 1884 samt erhöll 1907 pri-
vilegiet på apoteket "Mården" i Stockholm. S. har
under 3 årtionden varit en af apotekarkårens verk-
sammaste och i kårangelägenheter mest anlitade
medlemmar. Han har utgett "Författningar m. m.
ang. apoteksväsendet i Sverige" (tills, med E. Käll-
ström, 1894, 2:a uppl. tills, med K. Ahlberg 1903;
supplement 1913) och "Svensk farmaceutisk matri-
kel" (7 arg., de 3 första tills, med I. Nordin) samt
(tills, med A. Levertin och K. Ahlberg) skrifvit
Sveriges apotekarehistoria från konung Gustaf I:s
till närvarande tid (1910-25) m. m. T. D.
Schirmeck, stad i franska dep. Bas-Rhin, i
Vogeserna, vid Bruch (Breusch), 30 km. n. ö. om
S:t-Dié. 1,633 inv. (1921). Vid S. blef 14 aug.
1914 ett från Strassburg utgånget tyskt blandadt
detachement, som framryckte genom passet vid S.,
öfverfallet af trupper tillhörande 21 :a franska armé-
kåren och i grund slaget, hvarefter fransmännen
tillfälligtvis besatte staden. Jfr Världskriget,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
