Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skadeståndskommissionen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tidskrift utgick vid samma tid i en uppl. af omkr.
50,000 ex. Efter mönster af föreningen ha liknande
organisationer bildats äfven i Norge, Danmark och
Finland.
E. N.
*Skatteböl, 0. L., tog 1918 afsked som assessor
i Höjesteret. ^- H.
Skatteersättning. Se Kommunal indel-
ningsändring. Suppl., ?p. 1116.
*Skattefrälse. Se Frälse. Suppl.
*Skattefrälseräntau Se Frälse ränta äfven
i Suppl.
Skattepostanvisning, en till vederbörande läns-
styrelse ställd postanvisning, som vidfäst debetse-
deln utsändes, när kronoutskylderna skola betalas
genom postverket. För dylik postanvisning erlägger
den skattskyldige icke någon postafgift. I Stock-
holm och vissa andra städer kan kommunalskatten
inbetalas med användning af särskilda skattepcst-
anvisningar, men för dessa utgår postafgift i vanlig
ordning. E. G-e.
Skattestreck, stundom Utskyldsstreck,
hinder i åtnjutande af rösträtt på grund af obe-
talda utskylder. Det politiska skattestrecket, d. v. s.
bestämmelserna om rösträttens förlust vid val till
Andra kammaren i följd af uraktlåten skattebetal-
ning, afskaffades genom en af riksdagen 1921 slut-
giltigt antagen grundlagsändring. Gällande stad-
gan den om det kommunala skattestrecket tillkommo
genom en kompromiss mellan de olika partierna vid
1918 års urtima riksdag. Från kommunal rösträtt
är nu utesluten den, som i afseende å påförda ut-
skylder till kommunen, hvilka förfallit till betalning
under de 3 sist förflutna kalenderåren, häftar för
utskylder för flera än 2 af dessa år. - Motioner
om dels det politiska skattestreckets återinförande,
dels ock det kommunala skattestreckets skärpning
väcktes vid 1921 och 1924 års riksdagar, men blefvo
af bägge kamrarna afslagna. G. F-t.
Skattetorp. Se Torp.
Skatteutjämning. I syfte att utjämna de kom-
munala bördorna utgår sedan 1918 ett särskildt
statsbidrag i form af understöd åt synnerligt skatte-
tyngda tedskommuners utgifter för kyrko- och
folkskoleväsen samt fattigvård. Bidraget är be-
gränsadt till kommuner, där skattetrycket af kom-
munalskatt, landstingsskatt och vägskatt i medeltal
för de sista 3 åren öfverstigit 10 kr. per inkomst-
hundra samt där tillika uttaxeringen för kyrka,
folkskola och fattigvård påkallat en uttaxering un-
der löpande året af minst 5,50 kr. per inkomst-
hundra. Bidraget stiger enligt fastställd skala med
det totala skattetrycket inom kommunen, dock har
K. M:t befogenhet att i särskilda fall såväl bevilja
högre understöd än det normaliter stadgade (där
skattetungan är särskildt stor och uppenbarligen
icke själfförvållad) som ock nedsätta understödet
till lägre belopp eller helt vägra understöd (om det
höga skattetrycket förorsakats af alltför låg fastig-
hetstaxering inom kommunen eller kommunen vid-
tagit med afsevärda utgifter förenade anstalter, som
icke varit påkallade af trängande behof, eller be-
slutit kommunalskatt för utgifter, som enligt nor-
mal hushållning bort bestridas med lånemedel, eller
eljest enligt K. M:ts mening särskilda skäl därtill
äro). Till sina hufvudgrunder fastställdes dessa
utjämningsbidrag redan vid 1917 års riksdag och
utgingo urspr. af statsmedel. Efter 1921 utgå de
af den kommunala progressivskattens (se d. o.
Suppl.) utjämningsandel. I enlighet med 1924 års
riksdags beslut har K. M:t föranstaltat om utred-
ning rörande möjligheten för synnerligt skatte-
tyngda städer att komma i åtnjutande af skatteut-
jämning.
Genom de statsbidrag, som lämnas till särskilda
kommunala ändamål, utöfvar staten därjämte en
omfattande verksamhet, som visserligen i främsta
rummet afser att möjliggöra en viss minimistandard
hos vederbörande kommunala förvaltningsgren
äfvensom att uppmuntra kommunerna till vidta-
gande af vissa anstalter, men som tillika är skatte-
utjämnande. Bland dessa speciella statsbidrag mär-
kas för budgetåret 1924-25 främst bidrag för un-
dervisningsväsendet (55,634,000 kr., hvaribland
46,600,000 kr. utgöra statens tillskott till folkskol-
lärarnas aflöning); vidare anslag för vissa hälso-
och sjukvårdsändamål, hufvudsakligen till landstin-
gen (9,399,500 kr.); vidare bidrag till vägunder-
håll på landet (4,700,000 kr.), bidrag till anlägg-
ning och förbättring af vägar (3 mill. kr.) samt de
bidrag till vägväsendet, som erhållas genom auto-
mobilskattemedel (omkr. 6,1 mill. kr.); slutligen
bidrag för vissa sociala ändamål (1,305,000 kr.,
hvaraf 200,000 kr. till arbetsförmedlingen och
900,000 kr. till mötande af de förpliktelser, som
enligt fattigvårdslagen åligga staten). Landstingen
verka i skatteutjämnande syfte hufvudsakligen ge-
nom de ersättningar, som de enligt fattigvårdslagen
lämna till primärkommunerna för viss anstaltsvård
åt fattiga sjuka och abnorma (se Landsting.
Suppl.). Litt.: Y. Larsson, "Statsbidragen till kom-
munerna" (i "Sv. stadsförbrs tidskr."1921). G. F-í.
Skatt för arf. Se Ar f s sk a 11. Suppl.
Skatt för gåfva. Se Gåfvoskatt. Suppl.
S kat t u m, O le Jacob, norsk skolman, geo-
graf, f. 8 juni 1862 i Oslo, blef 1907 filos. d:r,
1920 rektor för Vestheims skola i Oslo och 1921
ordf. i Det Norske geogr. selskap. Han har bl. a.
utgett Nilens kilder (i ofvannämnda sällskaps årsb.
1918), Ofirstudier (1907; i Yidenskapsselska-
pets skrifter), Sydpolsforskning (1912) samt tills,
med W. C. Brögger Videnskabelige ekspeditìoner
i Norge 181k-19ÍÍ (i jubileumsverket "Norge",
1914), äfvensom Die geographischenforschungsreisen
der Norweger (i 10 :e internationella geografkon-
gressens handlingar, Eom, 1915). M. H.
*Skau. 1. L au rids S. Se P. Lauridsen, "Da
Sönderjylland vaagnedo" (V, 1918). - 2. Peder
S. dog 7 mars 1917 på Bukshave. 1-2. P. E-t.
Skaugumsåsen. SeSkogumaasen.
’Skavlan. - 3. A. G. S. dog 1919. M. H.
* Skeda är sedan l maj 1922 förenadt med Slaka
till ett pastorat i Linköpings stift, Domprosteriet.
1,448 inv. (1925).
*Skee. Strömstad afskildes l maj 1922 till eget
pastorat. 6,042 inv., hvaraf 1,035 i Björneröds
och Krokens municipalsamhälle (1925).
Skeftstäng, Trumstång, en stång, som på
arbetsvagnar förenar fram- och bakvagnen. Afstån-
det mellan dessa förändras genom skeftstångens
olika inskjutning i den på bakvagnen sittande trum-
man 1. rulltjugan. H. J. Dfí.
*Skeglinge skall framdeles bli annex till östra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
