Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skyskrapa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
385
Skönhetsrâdet-Slamma
386
Skönhetsrådet, förkortning för E å d e t till
skydd för Stockholms skönhet, en af
Stockholms stadsfullmäktige tillsatt institution för
att bereda kulturhistoriska och konstnärliga frå-
gor. I en 1915 hos stadsfullmäktige väckt motion
föreslogs tillsättande af ett särskildt kommunalt
råd för vård af Stockholms stads natur, dess esteti-
ska intressen och kulturella minnesmärken m. m.
Med anledning däraf beslöto stadsfullmäktige 19
mars 1917 att för frågans närmare utredning till-
sätta en kommitté, hvilken i nov. 1917 afgaf sitt
betänkande. Vid dettas behandling beslöto stads-
fullmäktige 18 mars 1918 att tillsätta 7 kommit-
terade jämte 2 suppleanter, ett "naturskydds- och
konstråd’5, med uppgift att som rådgifvare åt
under stadsfullmäktige lydande utskott, nämnder,
styrelser och kommittéer utreda och afge förslag
i frågor rörande bl. a. Stockholms natur, natur-
minnen och parkväsen, staden tillhöriga konst-
verk, utsmyckning af byggnader, gator, torg m. m.,
skyltanordningar, uppställande af kiosker, stånd
och mindre byggnader, namn på gator, torg, bygg-
nader m. m., skolundervisning och annat upplys-
ningsarbete i fråga om naturskydd och skönhets-
vård, stadens samlingar af konst, konstindustri och
konsthandtverk samt andra liknande frågor, som
hänskjutas till rådets bedömande. Första val af
ledamöter i rådet egde rum 17 dec 1918. Enligt
stadsfullmäktiges beslut 15 nov. 1920 skola rådets
7 led. och 2 suppleanter hädanefter utses för två
år i sänder, hvarvid hälften (eller antalet när-
mast hälften) af går hvarje år. - Sedan särskild
namnberedning tillsatts för Stockholm, har rådet
afskilt från sin verksamhet alla namngifnings-
uppdrag och har framför allt egnat sig åt skydd
af kulturhistoriskt värdefulla byggnader, den konst-
närliga stadskulturens höjande, särskildt hvad gäl-
ler torgs och gators behandling, samt monumen-
tala konstverks förberedande och placering. För
sina syften har rådet anordnat täflingar samt i
stor utsträckning låtit upprätta förslag i olika
ärenden af konstnärer, arkitekter och kulturhisto-
riker. R. J-n.
Skönhetsöga, bot., namn på arter af släktet Core-
opsis.
*Skönvik. Bolaget, hvars akt.-kap. nu är 19,e
mill. kr., eger utom S., Matfors och Ortviken äfven
Nacka sågverk om 7 ramar i Aino socken samt
Tunadals sågverk om 8 ramar i Sköns socken.
Elektr. kraftstation om 5,600 kw. är uppförd i
Nedansjö; träsliperiet där nedlades 1916. Å Mat-
fors i Tuna finnas pappersbruk och träsliperi med
en tillv.-kapacitet af 25,000 ton tidningspapper och
55,000 ton trämassa samt sågverk om 2 ramar. Till-
verkningen 1924 utgjorde inalles 27,200 stds trä-
varor, 19,100 ton papper, 47,000 ton trämassa och
32,000 ton stark sulfitmassa; sammanlagda försälj-
ningsbeloppet var s. å. 19 mill. kr. S:s såg är af-
bildad på art. Sågverk, fig 1. O. Sjn.
Skörpil, bot. Se S a l i x.
*Skörstorp jämte Hångsdala och östra Gerum är
fr. o. m. l maj 1925 sammanslaget med Dimbo och
Ottravad till ett pastorat i Skara stift, Vartofta kon-
trakt, med Dimbo som moderförsamling. 224 in v.
(1925).
*Skötning. Artikelns signatur bör vara I. L.*
[I. Landtmanson].
Tryckt den 10/2 26
*Slafveri. (Rad. 1-2). Ordet si a f betyder
urspr. krigsfången slav, d. v. s. individ af slavi-
ska rasen. Sydslaverna kallades af bysantinerna
esklabenoï’, hvaraf uti Italien på 700-800-talet blef
schiavo; därifrån kommer andra europeiska språks
benämning på slaf i allmänhet.
* Slagbom, text, äfven benämnd l å d k l o s s. Se
Vä f ning, sp. 39.
Slagkryssare, dets. som slagskeppskryssare.
* Slagruta. - Under och efter Världskriget har
bruket af slagruta eller liknande instrument fått
ett kraftigt uppsving och slagrutemännen vind ì
seglen. Från vetenskaplig sida (Preussens Geolo-
gische landesanstalt) har man emellertid i några
fall underkastat slagrutemän och resultaten af deras
arbete en skarp kontroll genom att ge dem till ar-
betsfält ett förut geologiskt undersökt område och i
alla detaljer följa dem. Här kunde ingen tydlig
överensstämmelse spåras mellan slagrutans utslag
och de geologiskt kända fakta; samstämmigheten var
rent tillfällig. K. A. G.
* Slagskeppskryssare. Se Kryssare älven i
Suppl.
*Slagsta. En stor del af platserna upptas f. n.
af arbetshemselever, såväl gossar som flickor.
*Slaka är sedan l maj 1922 annex till Skeda,
Linköpings stift, Domprosteriet. 1,081 inv. (1925).
Slaktdjur. Se L i f d j u r. Suppl.
*Slakthus. Se Köttbesiktning. Suppl.
Slakthustväng, nyare officiell benämning i st. f.
slakttvång.
’Slakttväng (Slakthustvång). Se Kött-
besiktning äfven i Suppl.
*Slamma. Bland de metoder, som i den meka-
niska jordartsanalysen användas för att uppdela ett
Atterbergs slamningscylinder.
jordprof i fraktioner af olika kornstorlek, märkas
särskildt två, som utarbetats af A. Atterberg (se
denne. Suppl.) och Sv. Oden (se denne Suppl.).
Den förra grundar sig på en afmätning af den tid,
som kräfves, för att en partikel af vissa dimensioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
