Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stinnes, Hugo - *Stipites Laminariæ, bot., farm. Moderväxten heter Laminaria Cloustoni - *Stjernberg, Nils F. - *Stjerne, J. Oskar O. - Stjernhjelm. Se Stiernhielm - *Stjernstedt. Se Stiernstedt äfven i Suppl. - *Stjernström - Stjälkbakterios, bot. Se Bakterios 2. - Stjälkröta - Stjälköga, sjöv. Se Öga 2, sp. 62 - *Stjärnanis - Stjärnarv - Stjärnmoln. Se Världsalltet, sp. 125 - Stjärnmossa - Stjärnräkning. Se Världsalltet, sp. 123 - Stjärnskål - Stjärnsnittet - *Stjärnsund - Stjärnsvampar - Stjärntistel - Stjärnvide - Stjärt - *Stjärtbenet - *Stjördalselven - Stobozia-Rarancea, stad. Se Bojan. Suppl. - Stock, Alfred - *Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
519
Stipites Laminariæ-Stockholm
520
ledda Gelsenkirchener bergwerksgesellschaft till
Rheinelbe union, vidgade denna med Bochumer
verein fur bergbau samt åstadkom därefter mellan
Rheinelbe union och de stora Siemens-Schuckert-
verken den väldiga sammanslutning, som fick nam-
net Siemens-Eheinelbe-Schuckert union, i dagligt
tal kallad "Stinnes-koncernen". Dess tillkomst
väckte stor sensation och fäste allmänhetens upp-
märksamhet på den förut rätt obemärkte S., som
sedermera till sin död var föremål för ihärdig ryk-
tesspridning och ofta fantastisk legendbildning.
Han förvärfvade s. å. "Deutsche allgemeine zeit-
ung". - S. var till sin allmänna åskådning ut-
präglad ekonomisk individualist och ville söka
Tysklands räddning i dess industris styrka och i
möjligaste mån ohämmade utveckling. Ehuru knap-
past partipolitiker, tillhörde S. som riksdagsledamot
(från 1920) tyska folkpartiet och deltog i storindu-
striens kamp mot Erzbergers skatteprogram. Mot
socialdemokraternas socialiseringsplaner satte han
nov. 1920 en plan på Tysklands uppdelning i ett
antal efter hans idéer organiserade "ekonomiska
provinser"; planen väckte föga anklang, men bi-
drog i sin mån att hämma socialiseringsansatserna.
I skadeståndsfrågan verkade S. bl. a. för ekono-
miskt samgående mellan tysk och fransk industri
och slöt 1922 ett uppmärksammadt aftal med fran-
ske senatorn markis de Lubersac om samverkan
mellan ett tyskt och ett franskt bolag för de krigs-
härjade provinsernas återuppbyggande (Ruhrocku-
pationen 1923 och tyska valutakatastrofen hin-
drade planens praktiska förverkligande). - S. var
intresserad i affärs- och industriföretag i många
länder; i Sverige egde han herrgården Åsa i Kro-
nobergs län. Om hans innersta syften och bety-
delsen af hans verk ha omdömena skiftat. Säkert
torde vara, att han afsevärdt bidragit att afvärja
ekonomisk upplösning i Tyskland efter det mili-
tära nederlaget. Efter S:s död förmådde hans
söner ej fortsätta hans verk och sammanhålla den
stora koncernen, utan dess afveckling vidtog under
betydande förluster 1925. Litt.: Gaston Raphael,
"Le roi de la Ruhr" (1923; tillökad tysk uppl.
med titeln "Hugo S., der mensch, sein werk, sein
wirken", 1925). V. S-g.
*Stipites Laminariæ, bot., farm. Moderväxten
heter Laminaria Cloustoni.
*Stjernberg, Nils F., har ytterligare offent-
liggjort bl. a. Kriminalpolitik, studier till den
svenska strafflagsreformen (1918), Den positiva
straffrättens allmänna del (I, 1920) samt Kommen-
tar till strafflagen kap. 17-18 och kap. 24 (1922).
Han blef 1922 hedersdoktor vid universitetet i
Padua. C. G. Bj.
*Stjerne, J. Oskar O., dog 25 okt. 1917 i
Kristinehamn.
Stjernhjelm. Se Stiernhielm.
*Stjernstedt. Se Stiernstedt äfven i Suppl.
*Stjernström. 1-3 Sp. 1410, rad 2 nedifrån
står andra bör vara tredje.
Stjälkbakterios [-ås], bot. Se Bakterios 2.
Stjälkröta, bot., detsamma som stjälkbakte-
rios (se Bakterios 2).
Stjälköga, sjöv. Se Öga 2, sp. 62.
*Stjärnanis. bot. Om Illicium religiosum se
Illicium. Suppl.
Stjärnarv, bot., namn på Stellaria graminea.
Stjärnmoln. Se Världsalltet, sp. 125.
Stjärnmossa, Mnium, bot., ett släkte af i stora
tufvor växande skogs- eller kärrlöfmossor med breda
blad och vanl. nedböjd sporkapsel. Vanliga arter
äro Mnium cuspidatum på skuggiga ställen och
Mnium affine på fuktiga ställen (se fig. 12 till art.
Löfmossor), m. fl. G. L-m.
Stjärnräkning. Se Världsalltet, sp. 123.
Stjärnskål, bot., namn på Alchemilla alpina.
Stjärnsnittet. Se Ädelstenar, sp. 1155.
*Stjärnsund. 1. Sp. 1442, rad 5 uppifr. står
Sundevall bör vara Sundvall.
Stjärnsvampar, bot., namn på släktet Geaster.
Stjärntistel, bot., namn på Carlina vulgaris.
Stjärnvide, bot., namn på släktet Eloagnus.
Stjärt, zool. Se Svans.
*Stjärtbenet består af 4-5 (ej alltid 4) kotor.
*Stjördalselven beräknas representera 68,950
hkr, hvaraf 3,000 voro utbyggda 1920. På riks-
gränsen ligger det bekanta vattenfallet Brudslöjan,
omkr. 24 m. högt; därunder rinner floden i en
kanjon, bildad af afloppet för en af de isälfvar,
som under senglacial tid afvattnade issjöarna i
Jämtland. O. Sjn.
Stobozia-Rarancea, stad. Se Bojan. Suppl.
Stock, Alfred, tysk kemist, f. 16 juli 1876
i Danzig, 1899 anställd vid Moissans laboratorium
i Paris, blef 1909 professor i oorganisk kemi vid
tekniska högskolan i Breslau, 1916 vetenskaplig
medlem och 1921 föreståndare vid Kejsar-Vilhelm-
institutet i Dahlem (Berlin). S. har utfört fram-
stående experimentalundersökningar öfver grund-
ämnena bor, kisel och fosfor samt författat bl. a.
Praktikum der quantitativen anorganischen analyse
(med Stähler 1909; 3:e uppl. 1920) och Ultra-
strukturchemie (1920). K. A. V-g.
*Stockholm. Klimat. (Sp. 1458) Ett nytt ne-
derbördsmaximum konstaterades 1923 med 720,1 mm.
Stadens olika delar (sp. 1458-59). I.
Staden inom broarna m. m. har nu 12,000 inv.; II.
stadsdelarna på norra
stranden af Mälaren
och Strömmen 256,000
inv.; III. stadsdelen
på södra stranden
113,000 inv. Bränn-
kyrka, som nu är skildt
från Södermalm, se-
dan det smala näset
genomskurits (se ne-
dan), har 43,000 inv.
och Bromma 16,000.
I. Staden inom broar-
na. Om förhållandena
där, sedan hufvudarbe-
tets art. skrefs, se Sta-
den. Suppl. - II.
De norra stadsdelarna.
Norrmalm. (Sp. 1460) Svenska teatern brann 1925.
Om åtskilliga nyuppförda byggnader se nedan
sp. 522-523. - Östermalm har nu omkr. 70,000
inv., Djurgården 8,000, däraf Djurgårdsstaden
1,000. (Sp. 1461) I st. f. flottbron leder nu
en järnbro (färdig 1925; se Lidingöbron.
Suppl.) öfver Lilla Värtan till Lidingö, hvar-
jämte färjtrafiken upphört. Af frihamnen, vid
Lindarängsområdet, öppnades första delen för tra-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
