Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tjechov ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
*Tjeidze, N. S., sökte efter 1919 i olika länder
verka för ett af sovjetväldet oberoende Georgien.
Han besökte i detta syfte Sverige vid Interparlamentariska
unionens kongress i Stockholm 1921. T.
begick 7 juni 1926 själfmordsförsök i Paris och
dog af följderna däraf några dagar senare.
V. S–g.
Tjeka, ry., förkortning för Tjrezvytja’jnaja
kommi’ssija po borbe’ s kontr-revolju’ciej, sabota’zjem,
spekulja’ciej i prestuple’niem po do’lzjnosti
(Utomordentliga kommissionen för kamp mot
kontrarevolutionen, sabotage, spekulation och högförräderi).
Tjekan grundades omedelbart efter
novemberrevolutionen 1917 såsom ett organ för proletariatets diktatur
med obegränsade funktioner och rättigheter. Den
är känd genom sin terror, massarkebuseringar
m. m. De mest kända tjekamedlemmarna ha varit
Dzerzjinskij, Peters, Lacis, Uritzkij och Unsjlicht.
I febr. 1922 reorganiserades tjekan till GPU
(Gosuda’rstvennoje politi’tjeskoje upravle’nie),
"Politiska riksstyrelsen" vid folkkommissariatet för
inrikes ärenden (se Ryssland. Suppl., sp. 112
och 121).
A. de R.
*Tjeljabinsk är nu namn äfven på en krets i
ryska Uralområdet med en areal af omkr. 29,000
kvkm. med 462,000 inv. (1925). T. var tidigare
en del af guv. Orenburg.
Tjerbatjev, Dmitri Grigorievitj, rysk
militär, f. 1857, blef officer vid infanteriet 1876,
generalstabsofficer, öfverste 1894, regementschef
1901, generalmajor 1903, chef för
Nikolaigeneralstabsakademien 1907, generallöjtnant 1908 och
chef för 9:e armékåren (Kiev) 1913. Under
Världskriget förde han 1914–15 sin armékår (i
Volynien och Galizien), blef våren s. å. general
af infanteriet och chef för 11:e armén samt i dec.
s. å. chef för 7:e armén (båda i östra Galizien),
med hvilken senare han 31 aug.–8 sept. 1916
besegrade tyska Sydarmén vid Złota Lipa. I maj
1917 blef han öfverbefälhafvare för de ryska
arméerna på rysk-rumänska fronten, hvilket befäl
han bibehöll till fredsslutet. Hans senare öden äro
okända. – T. ansågs vara en af ryska härens
mera framstående arméchefer.
H. J-dt.
*Tjerdyn tillhör nu kretsen Verchne-Kamska i
Uralområdet af Sovjet-Ryssland.
*Tjeremisserna i området n. om Volga, n. v.
om Kazan, ha nu fått autonomi. Deras område
benämnes Mari.
*Tjerepovets är nu hufvudstad i ett ryskt guv.
med samma namn, som omfattar nordöstra delen af
gamla guv. Novgorod.
*Tjerkasi tillhör nu Ukraina.
*Tjerkesserna. Flera stammar ha nu autonomi
inom Sovjet-Ryssland. Till Nordkaukasiska
området räknas de autonoma områdena
Kabardino-Balkar, Karatjajevo-Tjerkess och Tjerkess
(Adygej). S. om Kaukasus bildar Abchasien en
autonom republik inom Georgien.
O. Sjn.
*Tjernigov tillhör nu Ukraina.
*Tjernomorskij okrug utgör nu en krets i det
Nordkaukasiska området af Ryska socialistiska
federativa sovjetrepubliken.
*Tjernov, V. M., vistas alltjämt som emigrant
i utlandet.
*Tjetjentser. Två autonoma områden ha
bildats inom ryska Nordkaukasiska området, Ingusj
kring Vladikavkas och Tjetjens ö. därom.
O. Sjn.
*Tjigirin tillhör nu Ukraina.
*Tjirikov, J. N., vistas f. n. i utlandet. Ett af
T:s senaste verk, "Smerdijakov i den ryska
litteraturen", behandlar Maksim Gorkij.
A. de R.
*Tjistopol tillhör nu Tatariska autonoma
sovjetrepubliken.
*Tjita tillhör nu guv. Zabajkalska i
rysk-sibiriska området Fjärran Östern.
*Tjitjerin, Georgij Vasiljevitj. Hans
födelseår är 1872; fadern var adlig godsegare och
diplomat. T. ledde ryska delegationen vid
Genuakonferensen 1922. Han
företog våren 1926 en
uppmärksammad
diplomatisk rundresa till
Warschau, Berlin och
Paris, hvarunder han i
Warschau uttalade sig
för vänskapligt
närmande och god
grannsämja mellan Ryssland
och Polen. T:s politik
i förhållande till
Tyskland har kännetecknats
bl. a. af fördraget i
Rapallo 1922 och
rysk-tyska
neutralitetsfördraget i april 1926. Ryssland har under T:s
utrikesministertid återupptagit sin traditionella
expansionspolitik i Asien och särskildt lagt an
på att försvaga Englands inflytande där. Mot
Nationernas förbund har T. ofta anslagit
hånfullt fientliga toner. Hans betydande skicklighet
i fråga om diplomatisk teknik erkännes äfven af
hans motståndare.
V. S-g.
*Tjocka Bertha. Kastpjäsen erhöll sin benämning
efter Fr. A. Krupps dotter Bertha, gift med
ordf. i firmans styrelse G. Krupp von Bohlen und
Hallbach (se Krupp. Suppl.). Under
Världskrigets lopp kom benämningen, oegentligt nog,
att användas äfven om en del andra tunga
artilleripjäser än 42 cm.-haubitserna. Sålunda kallade
fransmännen de långskjutande kanonerna, hvarmed
Paris bombarderades, ”Berthas”. – Dess konstruktör,
direktören för firman Krupp i Essen professor
Fritz Rausenberger, f. 1868, dog i april 1926 i
München.
H. J–dt.
Tjocksten. Se Ädelstenar, sp. 1155.
Tjufholmssundet, sund i Luleå stads område,
Norrbottens län, mellan Sandön och fastlandet,
förmedlar infarten till Lulefjärden och har, då det
alltmer uppgrundats, vållat staden betydande
kostnader för uppmuddring.
O. Sjn.
*Tjufkällaren, sp. 205, r. 5, står Erik bör vara
Johan.
*Tjugujev tillhör nu Ukraina.
Tjukningssuen, numera vanlig form för
Tykningssuen. Se Jotunfjeldene.
*Tjuprov, A. A., vistas numera i landsflykt.
1923 grundade T. tills. med andra ryska
vetenskapsmän i Berlin ”Ryska vetenskapsinstitutet”
för studiet af den ryska andliga och materiella
kulturen.
A. de R.
*Tjurkö. – 2. T. är jämte Sturkö fr. o. m.
1 maj 1923 skildt från Torhamn och bildar
eget pastorat i Lunds stift, Östra härads
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
