Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uecker ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
af Ryssland. Hemslöjdsindustri (ry. kusta’rnaja
promy’sjlennost) spelar en betydande roll; efter
revolutionen ökades hemslöjdsarbetarnas antal till
80,500.
Kommunikationer. Järnvägarna ha en
längd af omkr. 13,000 verst. Tätast är
järnvägsnätet i f. d. guv. Jekaterinoslav (6,0), minst
utveckladt i f. d. guv. Tavritjeski-Krim (1,5).
Järnvägarna gå från RSFSR:s gränser till Svarta
hafvets och Asovska sjöns hamnar (Odessa, Nikolajev,
Cherson, Berdjansk, Mariupol, Taganrog) samt från
ö. till v., d. v. s. från stenkolsområden till
sockerindustriområdena och landets västra gräns.
Vattenvägarna äro föga utvecklade; inalles
beräknas deras längd till 7,604 verst, af hvilka
blott 4,216 verst äro segelbara. 1921 fördes
båtledes 2,2 mill. passagerare och 15,300,000 pud
gods, hufvudsakligen bränsle och spannmål. U:s
hamnar äro vid Svarta hafvet Odessa, Nikolajev,
Cherson, Skadovsk, Chorly, Otjakov samt vid
Asovska sjön Genitjesk, Mariupol och Berdjansk. –
Landsvägarnas sammanlagda längd är 92,609
verst. – 1 jan. 1924 hade U. 1,237 postkontor
och 743 telegrafstationer samt 56 radiostationer,
bland hvilka de i Kiev, Charkov och Odessa äro
de viktigaste.
Handel. Före kriget var U:s
handelsomsättning följande: 1909–11 exporterades varor för
790,800,000 rubel, importerades för 471,700,000
rbl. Däraf exporterades till utlandet för 368,600,000
rbl och importerades därifrån för 106,200,000
rbl; balansen var alltså 262,400,000 rbl. I
båda fallen var balansen aktiv. Under 1922
exporterades varor för 6,700,000 rbl. Efter
revolutionen upphörde spannmålsexporten, som en följd af
hungersnöden 1921. Den till varumängden största
exporten under första åren efter kriget och
revolutionen gick till Tyskland (64,2 proc.) och Italien
(15,1 proc.); den till värdet största exporten gick
till Turkiet (41,7 proc.), Polen (24,6 proc.) och
Tyskland (17,1 proc.). Under samma tid
importerades lifsförnödenheter (74,5 proc.), bränsle,
asfalt och tjära (18,7 proc.). Handeln har alltid
varit mycket liflig; förutom de små marknaderna
i hvarje stad och större köping hållas stora
marknader i Kiev, Kontraktovaja. Denna marknad
existerade fr. o. m. 1717, då godsegarna samlades
till Kiev för att uppgöra jordkontrakten och för
att försälja sina jordbruksprodukter. Marknadens
betydelse ökades under 1800-talet. Nu (efter 1923)
hålles marknaden 1 febr.–15 mars;
jordbruksprodukter, särskildt socker, försäljas. I Charkov
hållas marknaderna Kresjtjenskaja (19 jan.–15
febr.), för råprodukter samt olika fabrikat, och
Troitskaja (omkr. pingsttiden), för ull och
yllevaror m. m. U:s varuomsättning (genom truster och
syndikat) var 16,100,000 guldrubel 1922.
Hufvuddelen utgjorde kontrakt för försäljning och utbyte;
kontanta köp utgjorde blott 20 proc. af summan.
– Konsumtionskooperationen var
redan före kriget mycket kraftigt utvecklad: 1 jan.
1914 funnos 3,022 konsumtionsföreningar; till 1
jan. 1919 ökades antalet till 14,300 föreningar
(Podolien, Kiev, Poltava). 1914 var för en
förening medlemsantalet i genomsnitt 87; 1919: 303.
1 jan. 1922 funnos 4,198 konsumtionsföreningar
med 8,770 butiker, 1 jan. 1923 redan 6,198 med
7,500 butiker. I spetsen för kooperationen står
"Vukospilka", grundadt 1920, då Centrosojus
upphörde med sin verksamhet i U. och alla dess
organisationer med ett värde af 11,025,665 guldrubel
öfverlämnades till Vukospilka. Balansen 1 jan.
1924 var 17 mill. guldrubel. Dessutom spelar
Centrosojus’ representation en viktig roll. Den
köper för Rysslands räkning i U. näringsprodukter
och säljer ryska produkter i U. Under 1923 var
inköpssumman omkr. 16 mill. och
försäljningssumman 14 mill. tjervonets.
Budgeten upptog 1922: statsinkomster 181,7
mill. guldrbl, statsutgifter 306,5 mill. guldrbl,
deficit 124,8 mill. guldrbl (1913 voro
statsinkomsterna 699,6 mill. rbl, utgifterna 383,2 mill.,
balans: + 316,4 mill. rbl). Inkomsterna bestodo
af: riksföretag 59,8 proc. och skatter 40,1 proc.
(industriens nationalisering 42,6 proc., transport
10,0 proc., jordbruk 3,0 proc., export 2,9 proc.,
post, telegraf, telefon 1,3 proc., provianteringsskatt
34,6 proc., öfriga skatter 5,6 proc.). Af utgifterna
gingo till folkekonomien 60,7 proc.,
folkupplysningen o. d. 30,4 proc., förvaltningen, rättsväsendet
och kontrollen 8,9 proc. – Myntväsendet.
Sedan många olika slag af mynt (sedlar) pröfvats,
infördes i U. samma myntenhet som i andra delar
af förbundet (se Ryssland. Suppl., sp.
106–107).
Kreditanstalter utom riksbanken (för
hela förbundet) finnas i U.: Allukrainska
handels- och industribanken, Ukrainska banken,
kommunala banker, bolag för ömsesidig kredit m. fl.
Balansen 1 april 1923 för alla U:s kreditanstalter
var:
| Tusen tjervonets | Proc. | |
| Allukrainska kontoret o. riksbankens afdelningar | 2,235,2 | 75,7 |
| Aktiebanker | 538,0 | 18,2 |
| Bolag för ömsesidig kredit | 25,7 | 0,9 |
| Kooperativa kreditanstalter | 152,8 | 5,2 |
| Summa | 2,951,7 | 100,0 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
