Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ulleråker ... - Underårig - Undre graptolitskiffern - Undset. 2. Sigrid U. - Ungdomens Röda kors - Ungdomsfängelse - Ungdomsförmedlingen - Ungdomsklubbar - *Ungdomsrörelsen - *Ungdomsskolor - *Unger, Max - Unger, svensk släkt - Unger. 1. Abraham U. - Unger. 2. Gunnar U. - Unger, Gustaf Hermann - *Ungern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
anifvande det antal timmar, som för de olika ämnena
är bestämdt för skolans skilda klasser, dels kurs-
plan, upptagande för de olika ämnena målsbe-
stämmelse (angifvande det mål, hvartill undervis-
ningen i ämnet å resp. stadium syftar) samt kurs-
fördelning (läroinnehållets fördelning på olika
klasser). I folkskolestadgan brukas uttrycket läro-
plan för de bestämmelser, som i dessa hänseenden
skola upptas i reglementet för hvarje skoldistrikt.
Läroplanen skall vara upprättad i enlighet med
gällande undervisningsplan för folkskolorna. Fr. Sg.
Underårig. Se Minderårig. Suppl.
Undre graptolitskiffern, geol. Se Silursystemet, sp. 549.
*Undset. - 2. Sigrid U. har vidare utgett
De kloge jomfruer (1918; "Visa jungfrur", 1922),
Kristin Lavransdatter (3 bd, 1920-23; sv. öfv.
1921-23) och Olav Audunssön i Hestviken
(1925; sv. öfv. s. å.).
Till sv. ha vidare öfver-
satts "Jenny" (1920),
"På livets skuggsida"
(1923), "Våren" (2
uppl. s. å.), "Den
lyckliga åldern" (1924),
"Fru Marta Oulie"
(s. å.) och "Berättel-
sen om Viga-Ljöt och
Vigdis" (1925). 1925
öfvergick fru U. till
katolicismen. – Fru U. väckte uppmärk-
samhet först med "Den lykkelige ålder" 1908,
där bilderna af unga kvinnor, präglade af tids-
skedets känslo- och uppfattningssätt, inneburo nå-
got nytt i den norska litteraturen, och "Jenny"
(1911), författarinnans första större roman, hvars
orädda behandling af de erotiska förhållandena
vållade mycken debatt. "Vaaren" (1914) visade
en fördjupad uppfattning af äktenskapet. Såväl i
stil och komposition som i mänsklig betydelsefull-
het öfverträffar hennes stora historiska roman
"Kristin Lavransdatter" vida hennes tidigare verk.
Scenen är förlagd till 1300-talets Norge; med stor
kunskap och stark intuition har författarinnan åter-
gett inre och yttre lif bland skilda klasser, folk
och adel, på landsbygden och i städerna. Koma-
nens dimensioner äro stora, men måtten fyllas väl
ut genom intensiteten i karakteristikerna och den
fylliga, episodrika och väl byggda handlingen.
Det kulturhistoriska elementet är infogadt som
naturlig miljöskildring i romanens eget lif; man
ryckes med af det ständigt verklighetsilluderande
och lefvandegjorda; ingenting verkar antikvariskt,
historiskt, blott litterärt. I titel- och hufvudperso-
nen har fru U. tecknat en gripande människo-
historia med genomträngande själskännedom, stor
djärfhet och äkta lidelse. Kristin Lavransdatter
är en oförgätlig gestalt, och äfven hennes för-
äldrar tillhöra de betydande figurerna. Det är ett
mäktigt perspektiv i denna roman, som otvifvel-
aktigt är den norska litteraturens största prosa-
episka skapelse.
R-n B.
Ungdomens Röda kors. Se Sjukvård. Suppl.
Ungdomsfängelse. Se Fängelse. Suppl.
Ungdomsförmedlingen. Se Stockholms stads
arbetsförmedling. Suppl.
Ungdomsklubbar. Se Sveriges socialde-
mokratiska ungdomsförbund. Suppl.
* Ungdomsrörelsen. Beträffande de många i ar-
tikeln nämnda svenska ungdomsföreningarna och
sammanslutningarna se äfven Suppl. om flerta-
let af dessa under resp. rubriker. - Hvad sär-
skildt de kristliga ungdomsföreningarna i Sverige
beträffar, kan nämnas, att af (de icke till K. F.
U. M. hörande) föreningarna hade de manliga
medlemssiffrorna år 1924 vuxit så, att till baptist-
samfundet voro anslutna 618 föreningar med 26,438
medl., till Evangeliska fosterlandsstiftelsen 667
f ören. med 35,000 medl., till metodistkyrkan 263
f ören. med 10,914 medl. och till Svenska missions-
förbundet 1,235 fören. med 56,718 medl., hvartill
kommer svenska kyrkans ungdomsrörelse, of ver
hvilken icke föres någon statistik (jfr motsvarande
siffror af år 1911 i slutet af art. Kristliga för-
eningen af unga män, sp. 1439).
*Ungdomsskolor, Praktiska. Se Praktiska ungdomsskolor. Suppl.
*Unger, Max, dog 1918 i Kissingen.
Unger, svensk släkt, som anses härstamma från
den gamla Lindsbrosläkten i Västmanland, till hvil-
ken flera slottshöfvitsmän och slottsfogdar på 1500-
talet hörde. Från 1700-talet har släkten varit tal-
rikt företrädd i Värmland.
1. Abraham U., ämbetsman, f. 31 okt. 1870
i Söderala, Gäfleborgs län, blef juris kandidat i
Uppsala 1895, kanslisekreterare i Jordbruksdepartementet
1906, extra föredragande 1913 och expeditionssekreterare
1915 i Sjöförsvarsdepartementet, tillika statssekreterare
där 1917, och är sedan 1921 landshöfding i Värmlands län.
2. Gunnar U., den föregåendes kusin,
sjömilitär, sjökrigshistoriker, f. 3 maj 1871 i Berg-
sjö, Gäfleborgs län, blef underlöjtnant vid flottan
1892 och kommendör 1923. Han var marinattaché
i Paris 1911-13 och chef för marinens flygvä-
sen 1915-18. U. är författare tül Illustrerad
svensk sjökrigshistoria (2 dir, 1909, 1923; omfat-
tande tiden t. o. m. 1814), där förf. inom ett be-
gränsadt utrymme lyckats skildra de viktigare mo-
menten i vår flottas inre historia och krigshistoria.
I facktidskrifter och dagspressen har U. skrifvit upp-
satser i sjömilitära ämnen, bland hvilka må näm-
nas Sjöhistoriska vrångbilder (i "Tidskr. i sjöväsen-
det", 1925), ett inlägg mot klandret af generalami-
ralen Hans Wachtmeisters operationer med flottan
under Karl XII:s krig. U. är led. af Örlogsmanna-
sällsk. (1912) och Krigsvet. akad. (1920).
2. A. M-e.
Unger [o’ng-], Gustaf Hernann, tysk
tonsättare, f. 1886 i Kamenz, filos. doktor 1910 på
en aîh. om hexametern i grekernas diktning, i
musik elev af E. Istel och M. Reger, har kompone-
rat pianostycken, sånger, blandade körer, kanta-
ten Hymnus an das leben, en symfoni, symfoni-
ska sviten Jahreszeiten, vidare för orkester
Bilder aus dem Orient, Deutsche tänze m. m. Han
är redaktör af "Rheinische musikzeitung" i Köln
och har skrifvit bl. a. Musikalisches laienbrevier
(1920) och två biografier Max Reger (1921, 1924).
E. F–t.
*Ungern (ung. Magyarország], konungarike i
sydöstra delen av mellersta Europa, omges af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
