Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - *Uniform - Union académique internationale - Union géographique internationale - Union internationale des associations pour la Société des nations - Union interparlementaire - Universal christian conference on life and work - *Universalsuccession - *Universitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1107
Union acadèmique internationale-Universitet
1108
fastställdes, efter ingående undersökningar, i dec.
1923 ny modell (m/23) å uniform íör svenska
armén. Denna uniform (se färgpl.), som till färgen
är gråbrungrön, består af mjuk mössa utan styfnad,
vapenrock, tillskuren i ryggen såsom vapenrock af
äldre modell än m/10 med lifsöm, försedd med styf
krage, yttersydda raksittande bröstfickor och inner-
sydda raksittande sidofickor, en rad knappar af
matt brons, l knapp i hvarje axel samt 2 vinkel-
knappar i ryggen, mjuk axelklaff af samma klädes-
material som vapenrocken och försedd med en axel-
slejf och med regements-(kår-)beteckning (bestå-
ende af arabiska siffror, gula för infanteriet, hvita
för kavalleriet, granatröda för artilleriet, svarta för
ingenjörtrupperna, ljusblå för trängen och högröda
íör intendenturtrupperna) samt långbyxor och rid-
byxor (spetsbyxor) med tvärfickor. För officerare
(underofficerare) vid generalitetet och generalsta-
ben samt fortifikationen, trängen och intendentur-
kåren ersättas siffrorna på axelklaffen med resp.
2 i kors lagda kommandostafvar, resp. bokstafven
F, T och I. Gradbeteckningen, å mössan och va-
penrockens krage, är af silfver (hvit metall). Till
uniformen hör grå kappa m/10-23, något svängd
i lifvet och försedd med rundskuren krage, axel-
klaffar m/10-23 och knappar m/23. För flygvap-
nets personal är särskild uniform ännu ej fastställd.
Uniform af m/10 och äldre modeller får i allmän-
het användas af all personal i och utom tjän-
sten. För fänrik anbringas å armarna till samtliga
lifplagg och kappa en mattförsilfrad (resp. mattför-
gylid) krona af metall m/10. H. J-dt.
Då bland de civila uniformer, som i korthet om-
nämnas på sp. 1181 och talrikt förtydligas på dit-
hörande färgplanscherna YII och VIII, tull-
uniformen saknas, må däråt här egnas ett ut-
förligare omnämnande. Tullpersonalens nuv. uni-
Fig. 2.
Fig. 4.
Fig. 3.
Fig. 2-4:, Märken ni. m. på nya tulluniformen.
form, fastställd af Generaltullstyrelsen 31 mars
1925, utvisar 2 typer, den ena afsedd för tjänste-
män i högre tjänsteställningar t. o. m. tullmästare
(se d. o. Suppl.) och den andra för öfriga tjänste-
män. Förstnämnda typ har på mössan ett märke
i guldbroderi, framställande två ymnighetshorn
kring tre vapenkronor och däröfver en kungl. krona
(fig. 2); mösstommen täckes af ett svart silkesband
med mönster af kättingslingor och emblemet tre kro-
nor; som hakrem tjänar en guldsnodd; på kavaj
och syrtut fin^s nedtill på ärmarna en särskild
knappanordning (fig. 3), hvarjämte sådant plagg
och kappa för flertalet tjänsteställningar ha å
rockuppslag, resp. axel, anbragta l-3 sexuddiga,
förgyllda metallstjärnor, större eller mindre. Uni-
formstypen för de lägre tjänsteställningarna har
mössan försedd med ett märke i guldbroderi, bestå-
ende af en med kungl. krona krönt oval af guld-
snodd, inneslutande tre kronor samt därunder för
flertalet tjänsteställningar l-3 smala vinklar (fig.
4) eller l bred sådan; kring mösstommen löper ett
räffladt svart sidenband, och hakremmen utgöres
af en svart silkessnodd; annan gradbeteckning å
uniformen finns ej. Båda uniformstyperna ha för-
gyllda knappar med instansade tre kronor. - Plik-
tiga att bära tulluniform äro endast sådana tull-
tjänsteman, som ha att förrätta inspektionstjänst
eller att mera regelbundet fullgöra tullbehand-
lings- eller bevakningstjänst eller uppassningsgöro-
mål. T. J-n.
Union acadèmique internationale [yniå’ akade-
mi^ äternasiåna’1]. Se Akademi. Suppl., sp. 92.
Union géographique internationale [yniå’ jeå-
grafirk äternasiåna7!]. Se Internationella
geografiska unionen. Suppl.
Union internationale des associations pour la
Société des nations [yniå’ äternasiåna’1 däs aså-
siasiå7 por la såsietë dä nasil7]. SeFredsrÖrel-
s e n. Suppl., sp. 1044.
Union interparlementaire [yniå7 äterparl?mätär].
Se Interparlamentariska unionen.
Suppl., sp. 659.
Universal Christian conference on life and work
[jöniv?7sl kri^tj?n kå;nf?r?ns ån láVf ?n ?ö’k]. Se
Kyrkliga enhetssträfvanden i nuti-
den. Suppl., sp. 1288, samt äfven i Tillägg.
* Universalsuccession - öfvertagande af en per-
sons förmögenhet, helt och hållet eller till viss kvot-
del, utan af drag eller med vissa bestämda af drag
- förekommer i nutida svensk rätt dels efter hvarje
människas död, dels ock då en juridisk person upp-
hör att finnas till. I förra fallet försiggår successio-
nen enligt reglerna för arf, testamente, danaarf
eller arfsförening; i senare fallet eger vanligen
skifte af tillgångarna rum mellan vissa till desamma
berättigade personer, eller ock öfverlämnas till-
gångarna till annan juridisk person. C. G. Bj.
’Universitet. - (Sp. 1109-10) Bland de på
1500- och 1600-talen tillkomna tyska universi-
teten må äfven nämnas Würzburgs (1582) och Kiels
(1665). Tyskland har senast fått nya universitet
1914 i Frankfurt am Main (se därom d. o. Suppl.)
samt 1919 i Hamburg (se därom d. o. Suppl.)
och s. å. i Köln. De tyska universiteten mottaga
i stor utsträckning utlänningar som studerande,
äfven efter Världskriget. Inemot 10,000 utländ-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
